Intäkter är ett stort och viktigt område inom redovisning. Redovisningen av intäkter är imånga fall problematisk eftersom intäkterna behandlas annorlunda i olika standarder och iolika delar av världen. International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB) arbetar sedan 2002 med ett harmoniseringsprojekt somsyftar till att ta fram en heltäckande standard för intäkter som ska kunna applicerasinternationellt. Utkast till den nya standarden har presenterats av IASB, vilket har fått mångareaktioner från olika företag i olika branscher. Den del av standarden som fått mest kritik frånföretagen är den ökade mängden tilläggsupplysningar som kommer krävas i företagensfinansiella rapporter.

Trots att allt fler kvinnor tar plats i näringslivet så domineras såväl näringslivet som de flesta chefspositioner fortfarande av män. Ständigt pågår diskussioner om vad det är som skapar denna sneda fördelning, samt hur kvinnor är i en avvikande position på grund av sin minoritet och huruvida det finns hinder som gör det svårt för kvinnor att nå upp till toppen. Oavsett hur detta stämmer eller ej är det endast individuella upplevelser av kvinnor som lyckats ta sig till toppen som närmast kan förklara hur verkligheten ser ut.Med detta som utgångspunkt ämnar studien undersöka kvinnliga VD:ar inom det svenska näringslivet för att försöka ta reda på, samt redogöra för, hur de upplever att olika möjligheter och eventuella hinder har spelat roll för deras respektive karriärer. Studien är av kvalitativ utformning, där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Det sammanställda resultatet kommer därefter att analyseras ställt mot valda teorier och modeller, för att slutligen diskuteras med inslag av egna reflektioner och slutsatser.Studien visar på hur majoriteten av kvinnorna stött på fler möjligheter än hinder i sin karriär, trots att de suttit i avvikande positioner som kvinnor i mansdominerade branscher.

Bakgrund: Karin Holmblad Brunsson, forskare på Uppsala Universitet, har genom sin forskning tolkat Frederick W. Taylor och Henri Fayols forskning inom management med den slutsatsen att det finns ett gap mellan teori och praktik. Med utgångspunkt i denna forskning vill vi utreda detta gap genom att undersöka vilken kompetens som efterfrågas vid chefsrekrytering i Sverige.Syfte: Syftet med denna undersökning är att, med hjälp av headhunters, utreda huruvida det är Taylor eller Fayol?s principer som dominerar i företagsledningen.Metod: Med en deduktiv ansats och strukturerade intervjufrågor har datainsamling skett genom intervjuer med headhunters. Dessa data ligger till grund i den tolkning och analys som avser att besvara syftet.TEORI: Kompetens, Headhunting/Executive Search, Taylorism, Fayolism.Slutsatser: Denna studie är avsedd att utreda om management är ett generellt yrke som går att tillämpa oavsett organisation och bransch eller om det är ett yrke som kräver anpassning efter specifika organisationer och branscher.

I Sverige bedrivs skogsbruk på en stor del av skogsmarken vilket riskerar att påverka miljön i vattendragen negativt. Lokala utströmningsområden i anslutning till vattendrag har extra stor betydelse för ytvattnets kemi. Störningar i utströmningsområden, såsom körskador och markberedning, kan därför påverka ytvattenmiljön i närliggande vattendrag negativt. Skyddszoner mot vattendrag är viktiga för motverka negativa effekter av skogsbruksåtgärder i anslutning till vattendrag. Trots skyddszonernas viktiga funktion har skogsstyrelsen visat på bristfällig kantzonshänsyn i Svenskt skogsbruk. I och med att Sverige fått en ny högupplöst nationell höjdmodell finns nu möjlighet att beräkna DTW-index (cartographic depth-to-water) med samma upplösning som den ursprungliga höjdmodellen.

SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka hur revision av företag inom restaurangbranschen ser ut och få ökad förståelse för svårigheterna. Dess syfte är även att söka information om hur den interna kontrollen sköts i företag inom restaurangbranschen. Denna studie skall presentera intressanta åsikter om hur revision inom restaurangbranschen kan underlättas. Bakgrund:    Att bevaka företagets tillgångar kan vara ett problemområde vilket kan existera i samtliga verksamma företag. Hos dessa utgör oftast intäkterna den största posten i företaget och det är därför viktigt att företaget har kontroll på denna post. Restaurangbranschen är en av de mest fuskbenägna branscherna, detta visar Skatteverkets granskning.

Det är vanligt att arbetsgivare missar vikten av att motivera extra anställda. Resultatet av att förbise betydelsen av motivation kan bidra till oengagerad och illojal personal samt ökade kostnader för nyrekrytering. Om arbetsgivaren lägger vikt vid att förstå vad som motiverar personalen kan arbetsgivaren öka glädjen, effektiviteten och därmed lönsamheten i verksamheten.Uppsatsens syfte är att belysa extra anställdas motivationsfaktorer och hur viktigt arbetsgivare och arbetstagare anser att motivation är.För att bättre försöka förstå vad som driver en individ, har vi med kvalitativ metod genomfört intervjuer. Vi har intervjuat fyra extra anställda och två arbetsgivare på två företag inom branscher där sådan anställning är vanlig. Frågorna har formulerats med öppna svar då vi har varit intresserade av att respondenterna skulle berätta fritt.

Tidigare forskning har visat att skillnaderna i arbetslösheten mellan olika regioner inom ett land kan vara stora och bestående över tid. Även mellan svenska kommuner är skillnaderna i arbetslöshetsnivå stora. I denna uppsats undersöks om skillnaderna i arbetslöshet mellan svenska kommuner ökat eller minskat mellan 2008 och 2014 samt om det går att urskilja några andra mönster i utvecklingen av arbetslöshetsnivåerna i Sveriges kommuner under perioden.Med hjälp av data över arbetslöshet och andra variabler i kommunerna görs regressionsanalyser över perioderna 2008-2010 samt 2010-2014. Resultaten visar att det inte går att belägga några ökade skillnader i arbetslöshet mellan kommunerna under perioden. Däremot kan man konstatera att arbetslösheten 2008-2010 ökade mer i kommuner som hade en högre arbetslöshet 2008 men också att minskningen av arbetslöshet under perioden 2010-2014 var större i kommuner som hade högre arbetslöshet 2010.

För att harmonisera redovisning internationellt infördes 2005 nya redovisningsregler, IFRS, för börsnoterade koncernföretag i Sverige. En av dessa är IFRS 3 ? rörelseförvärv. Vi har valt att studera hur redovisningen förändrats och de effekter som uppstått av denna standard. Vi riktar in oss på goodwill och hur den förändrade redovisningen påverkat företagen.Syftet med denna studie är att kartlägga vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna har medfört.

SammanfattningSinnesmarknadsföring - Ge liv åt ditt varumärke!Frågeställning: Hur stärker företag sitt varumärkeskapital genom sinnesmarknadsföring?Syfte: Syftet med uppsatsen är att vi vill lyfta upp samt belysa det relativt nya begreppet sinnesmarknadsföring. Genom att studera hur olika företag i Sverige och Brasilien inom olika branscher arbetar med sinnena, med utgångspunkt i teorin, vill vi bidra med ökad kunskap inom ämnet och om hur sinnena praktiskt kan användas för att stärka varumärket. Vidare kommer dessa företag ges rekommendationer om hur de kan förbättra arbetet med sinnena. Kunskapen vi vill bidra med är av intresse för de som är intresserade av ämnet och för de som är intresserade av hur sinnena kan utnyttjas i syfte att skapa starka varumärken.Metod: Ett kvalitativt upplägg med en deduktiv ansats har använts där fyra företag inom olika industrier har undersökts inom ramen för uppsatsens ämne.

Bakgrund och problem: 2007 var ett år då de svenska företagen expanderade och det fanns en stor optimism inom ekonomin. Året som följde drabbades av den djupaste krisen sedan 1930-talet vilken utlöstes av Lehman Brothers konkurs i USA och hela världsekonomin gick in i en lågkonjunktur. Påverkas upplysningslämnandet av finansiella risker i en lågkonjunktur och är en eventuell förändring hänförlig till företagets storlek eller branschtillhörighet.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka årsredovisningar från åren 2007 och 2008 och jämföra om det finns skillnader finns mellan åren hur företagen upplyser om sina risker. Vidare kommer det att undersökas om skillnader beror på företagens storlek eller branschtillhörighet.Avgränsningar: Enbart svenska företag ingår i studien och som har följt IFRS under räkenskapsåren 2007 och 2008. Vidare är det enbart företag inom branscherna Finans och Fastighet, Dagligvaror samt Industri som kommer att granskas.Metod: Uppsatsen har en kvantitativ ansats med årsredovisningar som utgångspunkt.

Bakgrund: Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ytterst viktigt att företag utvecklas och växer för att ersätta företag och branscher som går tillbaka eller försvinner. När det gäller tillväxt hos företag har beroendet av tillgång till kapital och nödvändiga resurser lyfts fram under lång tid. Samtidigt har flera aktuella rapporter visat att tillgång till banklån upplevs som ett relativt litet hinder för tillväxt. Finansiell bootstrapping används för att minimera eller helt eliminera behovet av finansiella resurser för att säkerställa tillgången till de resurser som företag behöver.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva i vilken utsträckning svenska småföretag registrerade 2009 använder finansiell bootstrapping. I huvudsyfte ingår följande delsyften: 1) Beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som används och redovisa skillnader i användningsfrekvens.

Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.

De senaste åren har den globala konkurrensen ökat och i och med detta har ävenfokuseringen på kundnöjdhet tilltagit. Detta har tydliggjort behovet av en ökadkundservicenivå samtidigt som kostnaderna associerade med att ha varor i lager har ökat.För många företag har därför en viktig fråga blivit vart i distributionssystemen lagren börplaceras. Detta är en komplicerad fråga och distributionschefer hamnar ofta i kläm mellanmarknadskraven och de höga kostnaderna som kan förknippas med att ha varor i lager.Åsikterna rörande detta ämne är många. Många är även de faktorer som påverkar valet aven lämplig lagerstruktur. Uppenbart är dock att det inte finns något rätt eller fel i dennafråga.

Miljö- och hållbarhetsredovisning har blivit en viktig del för företag att använda i syfte att legitimera sin verksamhet. Inom miljö- och hållbarhetsredovisning finns ett ramverk som är upprättat av Global Reporting Initiative. Detta ramverk är idag det mest fullständiga och används av företag som vill förmedla sin miljö- och hållbarhetsinformation på ett seriöst sätt. Idag finns inga krav i form av lagstiftning för företag att använda något ramverk för miljö- och hållbarhetsrapportering. Detta medför att företag fritt kan välja om de vill följa något ramverk eller inte.

Ekobrottsforskningen i Sverige har länge varit ett försummat forskningsområde och idag ligger utmaningen i att skaffa kunskap kring förebyggande frågor. Tanken är att ytterligare kunskap om ekonomisk brottslighet ska leda till ett mer proaktivt agerande istället för endast ett reaktivt. Det vill säga ha tillräcklig kunskap för att kunna agera innan ett brott begås. En av de branscher som statistiskt sett ses som mest drabbad av någon form av ekonomisk brottslighet är försäkringsbranschen. Syftet med undersökningen är därför att bidra med ytterligare kunskap kring det förebyggande arbetet mot bedrägeri i försäkringsbranschen.  Detta genom att utreda hur den interna kontrollen ser ut vid skaderegleringen i svenska privata försäkringsbolag samt analysera om det finns områden inom den interna kontrollen som skulle kunna förbättras. Med utgångspunkt i COSOs vedertagna modeller för intern kontroll och risk management har semistrukturerade intervjuer utförts med representanter från tre svenska, ömsesidiga försäkringsbolag på marknaden.