Bakgrund: Under 2000-talet har många av klubbarna i både Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gått från att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag används för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher är riskkapital där riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen påverkas dock av regelverk som potentiellt sett begränsar elitidrottsföretagens möjligheter att använda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer har genomförts med representanter från tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna använda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. Gällande regelverk, 51-procentsregeln, hämmar dock klubbarna i användningen av riskkapital, då riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begränsas.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

Syfte med denna rapport är att kartlägga befintlig kostnadsreduceringsaktiviteter avseende monteringseffektivitet av produkter inom Volvo PV. Samt att genomföra en informationssökning för identifiering av metoder i andra branscher. Rapporten är upplagd på så sätt att först beskrivs kort företaget och syftet med arbetet. Därefter beskrivs de begränsningar och de metoder som valts att användas vid informationsinhämtningen. Efter detta kommer en teoridel där det utförligt beskrivs ett antal kostnadsreducerings metoder/aktiviteter, hur de genomförs och deras fördelar, nackdelar, kostnader och förväntat resultat.

De dynamiska förhållanden som råder för företagen i omvärlden. Har bidragit till att beslutfattare inom företagen har påbörjat att tillämpa olika typer av informationssystem för att effektivisera beslutsprocesser och informationshanteringsprocesser Den ständigt pågående ökning av information som erhålls via dagens informationssystem kan utlösa information overload, som i sin tur skapar ett förvirrat och dysfunktionellt beteende hos beslutfattare. Genom att tillämpa business intelligence bidrar till att information overload problematiken reduceras markant. Studien har till ambition att med hjälp av de befintliga teorierna inom ämnesområdet upprätta en egen analysmodell i syfte för att kunna estimera studiens åtta stycken aktörers beteendemässiga avsikt till att tillämpa business intelligence. Det genom att beskriva och tolka aktörernas syn på hur business intelligence kan komma att inverka på den framtida styrningen av affärsprocesserna.

Uppsatsen syftar till att besvara vilka de värdedrivande faktorerna är inom onlinespelbranschen, samt att undersöka om onlinespelbolagen är övervärderade. Den empiriska studien omfattar tre bolag; Sportingbet, Betandwin och Unibet. Avgränsningen till dessa bolag motiveras med att de är vägledande företag som bra skildrar utvecklingen och därmed får representera branschen. Det är framförallt två parametrar som författarna finner extra viktiga för att skapa värde i onlinespelbolag, det är spelöverskott och antalet aktiva kunder. För att jämföra bolag inom onlinespelbranschen har författarna därför komponerat två nya relativvärderingsmått; Price/Gross Profit och Price/Active Customer.

Utbudet av börshandlade investeringsprodukter och finansiella instrument har utökats kraftigt under de senaste åren. Många av dessa är relativt nya och det skapas ständigt nya, komplexa produkter och instrument. År 2010 skapades i Sverige en ny kategoriseringsstandard för börshandlade investeringsprodukter som indelar produkterna i följande fyra kategorier: hävstångsinstrument, deltagandeinstrument, avkastningsförbättrande instrument och kapitalskyddade instrument.Investeringsprodukternas komplexitet innebär att det kan vara svårt att beräkna den totala avkastningen både före och efter avgifter, för många av de nya produkterna. Det är viktigt att investerare har kunskaper och är medvetna om att kostnader och priser för olika produkter kan variera under löptiden, beroende på likviditeten eller underliggande tillgång för instrumentet. Även extrema marknadsförhållanden påverkar prissättningen bland dem.Hävstången är något som kan variera beroende på emittenten för produkten.

Syfte: Syftet med studien är att se hur företag följer standarden IAS 36 punkt 134. Vidare är syftet att se huruvida det existerar skillnader branscher emellan samt om efterlevnadsgraden ändras beroende på om de studerade företagen använder sig av bonussystem eller inte.Metod: Studien har gått tillväga genom en tolkning av IAS 36 punkt 134, en kvantitativ undersökning har genomförts med utgångspunkt i de valda företagens koncernredovisningar. Vi har tittat på i vilken grad företagen efterföljer standarden. Vidare har ett test gjorts för att se huruvida ett samband föreligger mellan dels hur företag efterföljer standarden IAS 36 punkt 134 och huruvida de tillämpar bonussystem samt hur företag följer standarden IAS 36 punkt 134 och vilken bransch de är verksamma.Resultat och slutsats: Av den gjorda studien kan utläsas att företagen efterföljer standarden till 52,43 procent. Detta är således medelvärdet av alla företags efterföljnadsgrad.

SAMMANFATTNING Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, juni, 2005 Författare: Birgitta Bos Anna Cedergren Handledare: Jörgen Eksell Filippa Säwe Problem: Då frontpersonalen har den största påverkan över en gästs totala upplevelse av sin vistelse på ett hotell är det av yttersta vikt att ledningen får receptionisterna att ge god service och framförallt ge det lilla extra. Motivations- samt belöningssystem är två faktorer att arbeta med i syfte att uppnå ovannämnda. Ett problem idag är att motivations- samt belöningssystem inte är tillräckligt anpassade till hospitalitybranschen dit hotell tillhör. Syfte: Syftet med denna undersökning är att utvidga förståelsen för vilka motivationsfaktorer som uppmuntrar värdskapet och gästfriheten i interaktionen med gästen. Avsikten är att utifrån detta undersöka om det finns en kongruens mellan befintliga belöningssystem och det frontpersonalen finner motiverande.

Jämfört med andra branscher har fastighetsmarknaden låg avkastning på totala tillgångar, de utnyttjar istället en hävstångsstrategi för att skapa mer effektiv utväxling på eget kapital. Det finns många riskvariabler kopplat till fastighetsbranschen och flera sätt att differentiera sig från den osystematiska risken. De kommunala fastighetsbolagen har en finansieringskälla Kommuninvest, som enbart vänder sig till allmännyttiga bolag och inte privata aktörer.Syftet med uppsatsen är att historiskt analysera hur risk och avkastning genererats av kommunala och privata fastighetsbolag. Metoden är kvantitativ, kombinerat med en deduktiv metod och som har en förklarande ansats.Utifrån teori har vi formulerat tre hypoteser för att undersöka om vi kan finna indikatorer på hur kommunala och privata fastighetsbolag skiljer sig till från varandra. För att genomföra undersökningen har uppsatsen utgått från en kvantitativ metod och statistiska test har gjorts för att kunna analysera utfallen.Resultaten indikerar på att det finns en signifikant skillnad mellan kommunala och privata fastighetsbolag i två av hypoteserna.

I min studie presenterar och analyserar jag resultat av hur ledande och ansvariga företagsledare inom HRM (Human Resource Management) ser på företagets arbete med kompetensutveckling. Det handlar också om hur kompetensstrategier kan samverka med affärsstrategier i praktiken. Undersökningen baseras på tre intervjuer med respondenter från tre skilda branscher. De representerar konfektionsindustri, telecom- och mejeribranschen. Den pedagogiska infallsvinkeln representeras av mina egna erfarenheter och det styrdokument som min nuvarande arbetsgivare använder sig av.

Uppsatsen beskriver hur personer med erfarenhet av problematiskt spelande och efterföljande behandling berättar om sina erfarenheter. Studiens fokus har legat på problematiskt spelande av MMORPG-spel, deras sociala dimension och upplevelser av genus i dataspelen. Även respondenternas tankar kring dataspelandet som sådant och kring genus tas upp. Datainsamlingen genomfördes via kvalitativa intervjuer på ungefär en timme vardera med tre respondenter. Det empiriska materialet har tolkats genom meningskoncentrering och sedan analyserats genom en hermeneutiskt-narrativ analysmetod.

Allt fler företag har börjat att rapportera hållbarhetsinformation, som publiceras i hållbarhetsredovisningar, på grund av samhällets och intressenternas ökade medvetenhet för hållbarhetsfrågor. Dock finns det en misstro bland företags intressenter angående trovärdigheten hos denna information. Detta har medfört att allt fler företag använder ett bestyrkande av deras hållbarhetsredovisningar. Bestyrkandet är i de flesta fall frivilligt på grund av avsaknaden av reglering. Därmed kan även olika organisationer med olika bakgrund utföra bestyrkandet, vilket medför problem gällande jämförbarhet och förtroende för rapporterna.

The debate about women and equality is a very burning issue in the Swedish society today. There are a lot of articles, TV-programs, books and web sites treating the position of female leaders today. There are also a lot of myths strongly attached to our minds hindering the equalization process between men and women.The main purpose of our study was to look at women as leaders and identify potential tendencies in businesses sectors dominated by mainly men or women. We also wanted to find out whether leadership behavior is more or less oriented towards relations- or task in any of the chosen sectors. It was even in our interest to see if our chosen respondents supported the myths in our society about male and female qualities.We interviewed 20 women in four different sectors, two dominated by men (Computer/It, Transport) and two dominated by women (School, Healthcare).

Att genom rekryteringsprocessen söka finna en matchning mellan individ och organisation på en bredare basis än endast yrkeskompetens blir allt vanligare. Sådan rekrytering har fokus på överensstämmande värderingar och normer mellan den arbetssökande och organisationen, som ny medarbetare ska denne passa in i organisationen och dess kultur. Byråkrati, i sin tur, är den moderna statens vanligaste organisationsform och bygger i grunden på expertis, kunskap och professionen. Om trenden går mot att rekrytera med fokus på organisationen, dess kultur och att människor ska passa in i den, vad kan det innebära? På vilket sätt påverkas professionen av detta? Denna studie undersöker hur organisationer med uttalad fokus på matchning mellan individ och organisationskultur resonerar kring sin rekrytering och den inbördes organisationskulturen.