Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer påfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ettsamstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt frånbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på finansiell kris.Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört medtidigare studier..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika former av belöningssystem används för att öka motivationen hos säljare. Samt hur de upplevs av ansvariga chefer och av anställda i säljande företag.Vi har genomfört en undersökande kvalitativ studie om belöningssystem med hjälp av kvalitativa ostrukturerade intervjuer med säljare och deras chefer i tre olika branscher, hemelektronik, telefoni och bilförsäljning. Vi valde att först gå igenom befintliga teorier för att skapa en förståelse för ämnet innan vi genomförde intervjuer enligt det deduktiva arbetssättet.Våra slutsatser är att det finns fyra olika belöningssystem. Dessa fyra olika belöningssystem är fast lön, kollektiv provisionsbaserad lön, individuell provisionsbaserad lön och individuell fullständigt provisionsbaserad lön. Vilket belöningssystem som passar i ett specifikt företag är omöjligt att säga, och det är upp till företaget självt att utvärdera vilken lämplig mix utav belöningar som är bäst lämpad för det specifika företaget..

Denna studies syfte är att undersöka konflikthanteringen inom bemanningsbranschen. Det som är specifikt för konflikter inom bemanningsbranschen är det trepartssystem som råder mellan uthyrningskonsult, kundföretag samt representanten från bemanningsföretaget, vilket är det fenomen som författarna till uppsatsen vill belysa genom en kvalitativ undersökning. I studien har fem semistrukturerade intervjuer genomförts, samtliga deltagare var verksamma inom bemanningsbranschen. Två av respondenterna arbetade som platschef, en var kontorschef, en var konsultchef och en var personalansvarig. I resultatet framgår det att konflikter mellan uthyrningskonsult och kundföretag inte är särskilt förekommande inom bemanningsbranschen samt att konflikter många gånger kan leda till något positivt.

Bakgrund: Många företag har idag ett värde som vida överstiger värdet på de redovisa-de tillgångarna och som inte kan synliggöras som tillgångar i den traditionella redovis-ningen. Detta har skapat begreppet Intellektuellt Kapital. Det finns behov från företagen att synliggöra det intellektuella kapitalet men regler och lagar gör att man är hänvisad till att redovisa dem på annat sätt, t ex i årsredovisningens frivilliga information. Det saknas enhetligt ramverk och regler för hur och vad företagen ska redovisa beträffande intellektuellt kapital. Det verkar trots förändringen i företagens värde, forskning och studier ta tid innan det intellektuella kapitalet får en enhetlig redovisning.

Den här uppsatsen har initierats av en upplevd känsla att spaningsförbanden i den svenska armén på senare tid har eftersatts vad gäller antal och hur de nyttjas. Från att ha funnits i stor mängd vid flertalet förband finn nu endast vissa bataljonsspaningsförband kvar.Hur dessa nyttjas kopplat till manöverbataljonernas strävan att tillämpa manövertänkande är också svårt att finna svar på i den litteratur som är aktuell i den svenska försvarsmakten.Mitt syfte med uppsatsen är att skapa en vetenskaplig text som redogör för hur bataljonsspaningen vid den luftburna bataljonen skulle kunna utnyttjas för att stödja bataljonen i dess strävan att lyckas med manöverkrigföring.Med min uppsats gör jag en ansats för att skapa en vetenskaplig text som svarar på frågan:Hur bör bataljonsspaningsplutonen nyttjas för att stödja bataljonen i dess genomförande av manöverkrigföring?För att svara på frågan använder jag mig i uppsatsen av en kvalitativ textanalys som jag i vissa fall kompletterar med intervjuer av inom området kunniga individer.Det resultat jag kommit fram till är tätt kopplat till hur bataljonen kan använda sig av bataljonsspaningsplutonen för att stödja det dynamiska beslutsfattandet i syfte att maximera möjligheten att tillskansa sig ett ledningsöverläge gentemot motståndaren. Till exempel vikten av att använda bataljonsspaningsplutonen på djupet mot bataljonens andrahands mål och beredduppgifter i syfte att möjliggöra ett högt stridstempo..

Kurs: Kandidatuppsats 41-60p, våren - 2002, Företagsekonomi Titel: Kartläggning och utvärdering av utbildningar - en svaghet i företag? Författare: Annika Andersson , Nina Blomkvist och Goce Lamevski Handledare: Göran Alsén, IEM, Blekinge Tekniska Högskola Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och skapa förståelse för vilka faktorer som ligger bakom hur företag kartlägger utbildningsbehov, vilka utvärderingsmetoder som används samt hur effekter kan tydliggöras i organisationen. Vidare är syftet att efter studien kunna bemöta den kritik som vi tar upp i problemdiskussionen. Metod: Vi har i denna studie använt oss av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med utbildningsansvariga inom telecombranschen. Slutsats: I vår studie har vi kommit fram till att företag lägger ner, ett till synes noggrant arbete med att karlägga behov för utbildning, i kontrast till den kritik som har framhållits av forskare.

Bakgrund: Produktutvecklingsprocessen har på senare tid kommit att ses som en strategisk aktivitet som är avgörande för företagets överlevnad eftersom produktens utförande och kostnader till stor del fastställs innan tillverkning påbörjas. ?Target Costing? har sitt ursprung från Toyota i Japan och är en metod för strategisk kostnadsstyrning som har vuxit fram för att tidigt styra kostnader. Metoden används för att integrera kostnadsstyrning i produktutvecklingsprocessen i samstämmighet med kundkrav och företagets egna vinstkrav.Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur ?Target Costing? används i produktutvecklingsprocessen på Volvo Construction Equipment i Braås för att ge kunskap till nya potentiella användare.

Många service-företag börjar att i, allt högre grad, mäta kundlojalitet som ett mått på lönsamhet. Samtidigt kommer rapporter om att kundnöjdheten minskar inom många branscher. Ett sätt att öka kundernas lojalitet är genom service recovery, då företag aktivt jobbar med att ta emot och hitta klagomål för att kunna åtgärda dem. Detta eftersom att de på så sätt kan omvända missnöjda kunder till lojala sådana. För att kunna utföra service recovery måste dock klagomålen först och främst komma företagen till känna, vilket har visat sig vara ett problem.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka och jämföra fallföretagens strategiska arbete, beskriva och analysera detta. Vi ämnar göra detta genom att finna och använda de strategiteorier och modeller som på ett mest adekvat sätt förklarar och beskriver hur våra fallföretags strategiska arbete sker. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer av personer på fallföretagen samt personer i klädbranschen PROBLEMFORMULERING:Vad karaktäriserar det övergripande strategiska arbetet inom fallföretagen? Vilka specifika delar av det strategiska arbetet är särskilt viktiga för fallföretagen? Skiljer sig det strategiska arbetet åt mellan de olika fallföretagen? Hur har fallföretagens strategiska arbete förändrats över tiden? Vilka teorier och modeller belyser och förklarar bäst fallföretagens strategiska arbete? SLUTSATSER:Det mest essentiella för våra fallföretag är deras resursbas och att denna strategiskt utnyttjas väl genom resurskonfigurationer och dynamiska förmågor. De viktigaste resurserna är; designers, företagskunnande, företagskultur och varumärke.

På senare år har utländska direktinvesteringar ökat markant i Ryssland. Intresset för landet är stort hos flera svenska detaljhandelsföretag. Marknaden är dock dynamisk och karaktäriseras av många oväntade externa händelser. Hur anpassar då etablerade företag sina strategier efter händelser i den dynamiska miljön? Eller är dessa något som inte påverkar etablerade svenska detaljhandelsföretag? Denna uppsats syftar till att studera hur två svenska detaljhandelsföretag, Oriflame och IKEA, påverkas av händelser i den externa miljön.

När de nationella riktlinjerna för vård och ångesttillstånd utkom 2010, ansågs psykodynamisk terapi sakna evidens och förbisågs nästan helt som metod i offentlig vård. Vad detta inneburit för de offentliganställda dynamiska terapeuterna och deras patienter är okänt. Syftet med studien var att få veta hur psykodynamiska terapeuter upplever sin arbetssituation och om de nationella riktlinjerna som utkom 2010 förändrat arbetet som dynamisk terapeut i offentlig sektor. Som metod användes en kvalitativ intervju med en öppen frågeställning där fem seniora legitimerade terapeuter med minst femton år i yrket deltog. Intervjuerna bearbetades i en med en tematisk analys, vilket resulterade i fyra övergripande teman.

Vid ett företags internationaliseringsprocess ställs det mot olika hinder, vilka kan vara svåra att passera. I den här studien undersöks ett svenskt småföretag för att besvara frågan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnätverk för att övervinna de barriärer de ställs mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser också beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram används ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnätverk såväl politiskt och affärsmässigt.

Denna uppsats använder branschvis sysselsättningsförändring i Sveriges 21 län mellan åren1995-2002 som ett mått på regional tillväxt. Alla branscher i ett län delas in enligt SNIsystemetsbranschklassificering. För varje bransch beräknas enligt Economic-base modellenen lokaliseringskoefficient som visar branschens sysselsättningsandel i länet i förhållande tilldess sysselsättningsandel i riket. Den bransch som i respektive län uppvisar högst värde påkoefficienten benämns basindustri. Sambandet mellan sysselsättningsförändringen i varje länsbasindustri och länets totala sysselsättningsförändring undersöks genom en paneldatastudie.Förutom basindustrins sysselsättningsförändring används den länsvisa befolkningsnivån somförklarande variabel.

Den svenska modebranschen är en tillväxtbransch vars omsättning över en tioårsperiod ökat med 60 procent. Intresset för svensk modedesign har ökat, även internationellt. Som företagsledare är det dock inte tillräckligt att besitta en kreativ förmåga för att överleva denna konkurrensutsatta industri. Såväl som inom andra branscher krävs kapital till investeringar i verksamheten, i syfte att skapa tillväxt. Av den anledningen blir det allt vanligare att ägarledda modeföretag medges finansiering av riskkapitalbolag.

Detta arbete behandlar en undersökning rörande grupprogrammens funktioner och användningsområden. Fyra grupprogram har analyserat och en kartläggning har gjorts över vilka funktioner som kan räknas som standardfunktioner. Dess standardfunktioner har sedan utgjort det ramverk som använts för att undersöka hur grupprogrammen används ute i företagen. Ett antal företag från olika branscher valdes ut för att ingå i undersökningen. Informationen har samlats in med hjälp av guidade enkäter.