En studie har gjorts av fem bildredaktörer på läromedelsförlag. Genom att genomföra intervjuer som kretsar kring deras egen syn på sin yrkeskunskap, förhållandet till andra pedagoger samt visuell läskunnighet, har utmärkande resonemang hos informanterna uppmärksammats och analyserats. Det resonemang de själva fört kring sin yrkesuppgift har varit stommen i studien.   Studien visar att bildredaktörer är en yrkesgrupp som tydligt betonar, först och främst, sin erfarenhet men även sin intuition som de viktigaste komponenterna när man väljer bilder till skolelever, då ingen specifik utbildning konstituerar professionen. Utifrån deras resonemang har framhållits synen på bland annat visuell läskunnighets betydelse i främst läromedlen men även utifrån skolans undervisningssammanhang. Att bildredaktörens yrke, i likhet med läraryrket, har en pedagogisk utgångspunkt ser bildredaktörerna som självklart men har inte enbart positiv inställning till hur samarbetet med lärare och läromedelsförfattare kan vara.

Visuell kommunikation är något som vi dagligen stöter på i vår vardag, i form av reklamannonser, reklamfilmer, skyltningar osv. Skyltfönster är en form av visuell kommunikation, och fungerar som företagens ansikte utåt och det skapar ofta en första bild hos mottagaren om företaget.  Enligt köpbeslutsprocessen är reklam den mest förekommande informationskälla som påverkar konsumenten i köpbeslutet. Denna studie kommer att utgå från Kotler och Kellers modell av köpbeslutsprocessen, som följer kunden före, under samt efter köpet. Modellen består av fem steg, problem erkännande, informationssökning, utvärdering av valmöjligheter, köpbeslut och efter köpbeteende.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka relationen mellan multipla intelligenser och skolans friluftslivsundervisning. Frågeställningarna har varit:Vilka intelligenser utvecklas inom skolans friluftslivsundervisning, enligt lärare och elever?Genom vilka moment i friluftslivsundervisningen utvecklas intelligenserna?MetodDatainsamlingen har skett genom ostrukturerade, djupgående intervjuer. Två lärare och två tredjeårselever på gymnasiet har enskilt intervjuats om hur friluftsliv har bedrivits i skolundervisningen. Intervjuerna har analyserats med ett schema, byggt på Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna men utformats att tillämpas på friluftsliv.ResultatResultaten visar att paddling stimulerar interpersonell, kroppslig, visuell-spatial och logisk-matematisk intelligens.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns några skillnader i den ackommodativa responsen när den fastställs med tre olika mätmetoder. De utvalda metoderna för denna studie var dynamisk retinoskopi i form av Nott och Monocular Estimation Method (MEM) samt en COAS-HD VR aberrometer.Metod: 29 personer (7 män och 22 kvinnor) deltog i studien, vars medelålder var 23,6 ± 3,1 år. På varje enskild patient gjordes en subjektiv refraktion med en efterföljande mätning av dess ackommodativa respons med tre olika mätmetoder på ett 40 centimeters arbetsavstånd. Resultaten av studien analyserades med hjälp av Repeated Measures-ANOVA och ett post-hoc test i form av Sidak´s. Överensstämmelsen mellan metoderna redovisades därefter visuellt i form av ett Bland-Altman plot.Resultat: Det visade sig att alla tre metoder gav liknande värden på den ackommodativa responsen, vilket resulterade i att det inte fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan metoderna (p = 0,1103) enligt Repeated Measures-ANOVA.

Undervisningen i skolan bedrivs ofta utifrån "förmedlingspcdagogik", vilket kan göra undervisningen begränsad, ur både elevens och lärarens synvinkel. Många elever når inte upp till skolans uppställda mål. För att hjälpa elever i sitt lärande, menades i uppsatsen, att användandet aven lärstilsteori kan vara ett sätt och om lärare är medvetna om sin lärstil kan det vara en faktor som påverkar elevers lärande positivt. Syftet med uppsatsen var att kartlägga vilka lärstilar svensklärare har i årskurs 6-9 och gymnasiet. Syftet var dessutom att belysa olika undervisningsmetoder som är lämpliga inom respektive lärstil.

Detta examensarbete bearbetar resultatet från ett designpedagogiskt projekt där ungdomar arbetade med grafisk formgivning. Syftet var att få syn på elevernas visuella kompetens för att svara på regeringens förslag om att lägga ner estetisk verksamhet. Genom intervjuer och analyser av elevarbeten undersöker jag om det är möjligt att få syn på ungdomars kunskaper att läsa av och använda sig av de visuella kulturer som finns omkring dem. Frågan som ställs är: Hur ser ungdomars visuella kompetens ut idag, sett genom elevarbeten som behandlar grafisk design?För att få svar på detta har en workshop i formgivning av tidskriftsomslag genomförts ute på två skolor i närförorter till Stockholm.

Syftet med vår forskning är att öka förståelsen för hur ett logotypbyte uppfattas av individen samt hur väl företagets motiv till förändringen lyser igenom i den nya logotypen. Vi har valt en induktiv ansats med en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuer ligget således till grund för vårt fortsatta arbete. Teorier rörande varumärkesidentitet, logotypens egenskaper samt konsumentens beteende som är relevanta för vår uppsats tas upp. Dessa hjälper oss sedan tolka vår empiri.

År 1977 stängdes grindarna vid Forsviks Bruk för vad man trodde var sista gången. Några år senare började dock de gamla industribyggnaderna renoveras och Forsviks Bruk har sedan dess fungerat som industriminne och besöksmål.Denna studie syftade att skapa en visuell novell och pröva den som intresseväckande och engagerande verktyg, likt det webbmaterial som många museer idag tillämpar. Forskning gjordes i museipedagogik, serious games och berättande med bild och text, och från detta skapades sedan den fiktiva berättelsen Spökskeppet och implementerades som visuell novell med mjukvaran Twine.Den visuella novellen utvärderades sedan i två separata undersökningar, den ena mot målgruppen (grundskoleelever i årskurs 4 ? 6), den andra mot intressenter vid Forsviks Bruk. Frågeställningarna gällde huruvida den visuella novellen lämpar sig som intresseväckande material samt om det fiktiva i berättelsen hamnar i konflikt med det faktiska som Forsviks Bruk förmedlar till sina besökare..

År 1977 stängdes grindarna vid Forsviks Bruk för vad man trodde var sista gången. Några år senare började dock de gamla industribyggnaderna renoveras och Forsviks Bruk har sedan dess fungerat som industriminne och besöksmål.Denna studie syftade att skapa en visuell novell och pröva den som intresseväckande och engagerande verktyg, likt det webbmaterial som många museer idag tillämpar. Forskning gjordes i museipedagogik, serious games och berättande med bild och text, och från detta skapades sedan den fiktiva berättelsen Spökskeppet och implementerades som visuell novell med mjukvaran Twine.Den visuella novellen utvärderades sedan i två separata undersökningar, den ena mot målgruppen (grundskoleelever i årskurs 4 ? 6), den andra mot intressenter vid Forsviks Bruk. Frågeställningarna gällde huruvida den visuella novellen lämpar sig som intresseväckande material samt om det fiktiva i berättelsen hamnar i konflikt med det faktiska som Forsviks Bruk förmedlar till sina besökare..

Detta arbete handlar om noise och hur det påverkar människans arbetsminne. Den litterära bakgrunden presenterar vad noise är, hur noise fungerar som musik samt en generell överblick över minne och arbetsminnet. Problemet som undersöktes var om noise kunde påverka förmågan att tillgodogöra sig visuell information mer än vad vitt brus gjorde. För att få ett svar på frågan skapades två versioner av ett enkelt spelmoment där testpersonerna, indelade i två grupper, fick se en siffersekvens som sedan skulle skrivas ner. Samtidigt spelades i spelmomentet antingen noise eller vitt brus upp.

Dettaexamensarbeteharundersökthurruttplaneranvändsunderdentidsomfartygframförsiområdebelagtmedlotsplikt.Undersökningenharävenomfattathuranvändningenpåverkarsamarbetetmellanfartygsbefäletochlotsensamthurnavigationssäkerhetenpåverkas.Dettahargjortsförattutrönaomdetfinnsettbehovattreformeradetsättpåvilketlotsningengenomförsisyfteattökanavigationssäkerhetenochförbättrasamarbetetmellanlotsenochfartygsbefälet.TillgrundförexamensarbetetliggerenenkätundersökningsomriktatsigtillallaaktivalotsariSverige.Idennaåterfannsenradfrågeställningarsompåolikasättkoppladetilldefrågeställningarsomnämndesiförstastycket.Enkätundersökningenmöttesavintresseochdeltagarantaletblevhögt,vilketgerstudienhögvaliditet.Enkätundersökningenkompletterasavenlitteraturstudiesamtenintervju.Slutsatsenmankandrafråndengenomfördastudienärattlotsaranvänderruttplanerpåettannorlundasättjämförtmedhurdessanormaltanvändsombord.Sjöbefälärvanavidatthaenfysiskplan(häråsyftasbådeenplanipapperssjökortellerECDIS)vilkenmanrefererartillförkontrollavblandannatkurser,girpunkter,girradierochkontrollmetoder.Lotsennavigeraristörreutsträckningutifrånen?mental?ruttplansombyggermerpåerfarenhet,lokalkännedomochkänslaförlotsområdetsnycker.Förattnavigationssäkerhetenskallvaratillfredställandebehöverfartygsbefäletföljaupplotsensnavigation.Tillföljdavbristfälligtproduceraderuttplanerochandraanledningarbristerdennauppföljningoftaelleruteblihelt.Samarbetetkringnavigationenpåverkassåledesavhurmananvänderruttplanenochtillföljdavdetpåverkasnavigationssäkerheten.Envälgenomarbetadruttplangerökademöjligheterförettbättresamarbeteochdärmedökadnavigationssäkerhetochtvärtom..

Studiens huvudsyfte är att undersöka förekomsten och graden avfunktionella sidoskillnader hos ungdomar med diagnosen lindrigidiopatisk utvecklingsstörning. Tidigare forskning indikerar attpersoner med utvecklingsstörning i större omfattning uppvisar enatypisk lateralitet, samt ökad förekomst av otydlig sidopreferens.Sidoskillnader undersöktes avseende sensomotorisk förmåga,visuell uppmärksamhet och språkprocessande. De fyra ungdomarnamed lindrig utvecklingsstörning jämfördes med fyra typisktutvecklade ungdomar, matchade med avseende på kön,handpreferens och ålder. Deltagarna genomförde finmotoriskauppgifter, test av visuell uppmärksamhet, språkprocessande samt besvarade frågor om sidopreferens. Resultaten visar inga avgörande sidoskillnader mellan grupperna, i motsats till tidigare forskning.

Vissa platser är omtyckta, andra är det inte. Upplevelsen på en plats beror av många olika faktorer, till exempel olika fysiska förhållanden så som proportioner, skala och avstånd. Upplevelsen påverkas också av sociala förhållanden, till exempel vem som får eller känner sig bekväm att vistas på en plats. På bostadsgården som används som exempel i uppsatsen var insyn på gården, från fönster på omgivande bostashus något som upplevdes negativt av boende i fastigheten. Det finns många sätt analysera en föreslagen gestaltning för att förstå hur det verkliga slutresultatet kommer att bli och ta reda på om det som var tänkt verkligen uppnås. Inför uppsatsen togs en analysmetod för att undersöka insyn på en bostadsgård fram.

Då användare av någon produkt använder sig av dess manual, är det vanligt han eller hon hoppar över stycken som verkar irrelevanta eller för mödosamma att ta till sig i för hållande till den nyttan som informationen kan tänkas ge. Då kan användaren också missa information, som är nödvändig för att en uppgift/problem skall lösas. Denna studie har undersökt och jämfört tre olika sätt att markera ut ett stycke information i en manual. Med manualens hjälp har försöksdeltagarna sorterat kanaler på en TV. De olika sätten att markera informationen skiljer sig åt i den grad av relevans de har till uppgiften.

Syftet med detta examensarbete har varit att, genom att kombinera kunskaperna inom användbarhetsdesign med kunskaperna inom visuell kommunikation, ta fram ett designförslag på användargränssnitt för andra generationen av en webbaserad projekt- och kommunikationsplattform. För att nå detta syfte har, med hjälp av teori och empiri, det aktuella systemets önskvärda brukskvaliteter tagits fram. Utgående från dessa har därefter nuvarande version av produkten evaluerats. Slutligen har, med hjälp av de empiriska resultaten samt teorier inom effektiv visuell kommunikation, ett designförslag för det nya användargränssnittet utformats. Arbetet har resulterat i ett antal önskvärda brukskvaliteter för systemet där personligt anpassbart, överblickbart och en närhet till andra användare är de mest särskiljande.