Smärta är ett mycket komplicerat fenomen och själva upplevelsen av smärta varierar från individ till individ.Nociceptiv smärta är smärta orsakad av vävnadsskada eller hotande vävnadsskada och delas in i somatisk smärta och visceral smärta. Hur smärtan upplevs är beroende av orsak till smärta och på vilka sensoriska nervfibrer som är aktiveradeDet perifera nervsystemet består av till ryggmärgen ledande ? afferenta ? och från ryggmärgen kommande ? efferenta ? nervtrådar. Sensoriska nervfibrer delas in i tre grupper efter funktion, anatomi och med vilken hastighet de förmedla elektriska impulser De nervändstrukturer som svarar på kraftiga oftast vävnadsskadande (noxiska) stimuli benämns nociceptorer.Kemiska mediatorer är viktiga komponenter i den nociceptoriska reflexen. Det är ett komplicerat samspel mellan de olika signalsubstanserna som avgör hur vi upplever smärta.I ryggmärgens inre finns den centralt belägna grå vävnad (substantia grisea) och det är här som nervös information sorteras, bearbetas och lagras och där alla synaptiska omkopplingar äger rum.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att kartlägga och beskriva vad ett personligt idrottsvarumärke är och hur idrottaren i samspel med sina intressenter ska betrakta sig själv för att bygga upp ett personligt idrottsvarumärke. Studiens frågeställningarna var:a) Kan en idrottare i samspel med sina intressenter konstruera sin identitet, eller är den bestående?b) Ska idrottaren i samspel med sina intressenter betrakta sig själv som en produkt (objekt) eller en individ (subjekt)?c) Vilka variabler ska idrottaren i samspel med sina intressenter arbeta med för att bygga upp ett personligt idrottsvarumärke?MetodVi använde oss av en induktiv metod med en kvalitativ forskningsansats. Studiens ansats var kartläggande och beskrivande. Vårt urval var strategiskt, där vi valde ut och intervjuade totalt 12 respondenter från fem delgrupper.ResultatResultatet visade på att identiteten kan konstrueras i den bemärkelsen att idrottaren genom strategisk planering tänker på hur denne kan nyttja sin inarbetade position inom idrotten, än i ett annat sammanhang utanför idrottsarenan.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Enligt statistiken år 2010 fanns det 26 individer sett från en grupp på 100.000 som var tilldelade oxygenbehandling i hemmet. Oxygenbehandlingen tillför en bestämd mängd oxygen till bäraren då möjligheten att själv förse sig med rätt mängd för överlevnad hämmats. Den dominerande sjukdomen till oxygenbehandling i hemmet är KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Som namnet antyder är det en kronisk sjukdom som ger inflammatoriska förändringar i lungans bronkioler. Dessa förändringar minskar andningsytan vilket resulterar i att individens andningskapacitet reduceras.Projektet använde metoder från dynamisk produktutveckling med användaren i fokus.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

För att kunna agera och överleva på en dynamisk marknad tvingas företag att kontinuerligt genomföra förändringar. Vid kontinuerliga organisationsförändringar skapas ofta en oro hos de anställda och motstånd uppstår. Anställda ogillar förändringar på grund av osäkerhet om vad som kommer att hända med deras framtida arbetssituation. För att kunna hantera de anställdas reaktioner bör företag eftersträva god kommunikation och tydligt ledarskap. Hur en ledare kommunicerar och hanterar en förändring avgör hur ?smidigt? en förändringsimplementering kan genomföras.

Bakgrund: AD/HD innebär en funktionsnedsättning med kärnsymptom som ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Personer med AD/HD har också ofta problem med känsloreglering. Intensiv dynamisk korttidsterapi (ISTDP) syftar till att hjälpa patienter till ökad förmåga att uppleva komplexa känslor genom att medvetandegöra dem. Terapiformens utgångspunkt är att många patienters problem skapas av känslomässigt undvikande och den betonar värdet av upplevelse av känslor i terapirummet.Studien syftade till att undersöka effekten av ISTDP på symtomen hos patienter med AD/HD som ett komplement till sedvanlig medicinbehandling. Frågan var om behandling riktad mot känsloreglering påverkar den globala symptombilden för personer med AD/HD.Metod: Studien är en naturalistisk pilotstudie med sex patienter som fick 10 sessioners behandling med ISTDP.

Problemformulering: Hur kan en riskklassificering av artiklar bidra till att lagret optimeras?Syfte: Syftet med vår studie är att sänka GE Healthcares lagernivå med ännu icke förädlade artiklar samt, om det behövs, upprätta ett optimerat säkerhetslager baserat på artiklarnas riskbenägenhet. Detta för att minimera onödig kapitalbindning, öka lageromsättningshastigheten samt kunna bibehålla samma servicegrad företaget har idag. Tanken är att vi utifrån detta ska utforma en dynamisk formel, en algoritm, som ska kunna känna av förändringar i klassningar av de olika faktorer som återspeglar artiklarnas riskbenägenhet. För att utifrån detta kunna rekommendera vilka materialstyrnings- och säkerhetslagerstrategier som ska användas.

Det finns idag mycket forskning om betydelse på vår hälsa av att ha en stimulerande utsikt på ett sjukhus. När jag jobbade som sjuksköterska på Rigshospitalet uppmärksammade jag att utsikten var bristfällig både för patienter och personal. Med min studie vill jag undersöka vad det finns för visuella element i utsikten från tre olika thoraxkirurgiska avdelningar på Rigshospitalet i Köpenhamn. Målet är även att ta reda på vilka begränsningar som inskränker på utsikt på avdelningarna. För att hitta svar på studien använde jag mig av platsinventering, litteraturstudier samt mina egna erfarenheter och reflektioner för att svara på syftet.

Ekologiska system är dynamiska och komplexa, och världens resurssystem, såsom skogar, är ständigt under mer eller mindre förändring. Naturliga orsaker, eller antropogen påverkan kan leda till nya förhållanden i en naturmiljö. Adaptiv förvaltning handlar om att anpassa förvaltningen efter dessa nya förändringar och förutsättningar. Om det man vill förvalta är dynamiskt, så borde även dess förvaltning vara det. Adaptiv förvaltning ser på förvaltningsåtgärder som vetenskapliga experiment, och att förvalta adaptivt ät att lära medan man utför.

Produktfo?rsto?rande bakterier i mjo?lk fo?rsa?mrar kvalite?n och fo?rkortar dess ha?llbarhetstid. Det a?r da?rfo?r ba?de fo?r mejeriindustrin och fo?r konsumenten o?nskva?rt att ma?ngden produkt- fo?rsto?rande bakterier i mjo?lken a?r la?g. Syftet med denna o?versikt a?r att sammansta?lla litte- ratur som behandlar vilka produktfo?rsto?rande bakterier som finns i obehandlad och pasto?- riserad konsumtionsmjo?lk och mjo?lkprodukter, vilka problem de orsakar samt hur deras fo?rekomst kan fo?rebyggas.

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

During the past few years a vast amount of research has been done to increase the understanding of the complex ecosystem of the Baltic Sea. Modelling and simulations are important tools to increase knowledge of the system. A suitable model must be simple to use and the parameters and variables needed in the model must be easy to access.In this paper a dynamical mass-balance model, CoastMab, which is validated for smaller coastal areas, has been used to predict concentrations and transports of phosphorus in three large coastal areas - the Gulf of Finland, the Gulf of Gdansk and the Gulf of Riga. CoastMab uses ordinary differential equations to regulate inflow, outflow and internal flows. To reflect seasonal variations in temperature and different types of flows the model has a temporal resolution of a month.

Uppsatsen undersöker genom diskursanalys kravprogressionen i muntliga nationella prov i svenska från årskurs 6 till gymnasiets kurs 3. För att uppnå detta genomförs analys av fyra nationella prov efter en analysmodell konstruerad med hjälp av tidigare etablerade teoretiska modeller för språkutveckling. Även de styrdokument som dikterar provens utformning har innefattats av undersökningen. Analysmodellen behandlar autenticitet och meningsfullhet, språkliga kontextuella faktorer, språklig genre samt språkliga verksamheter och roller. Tillsammans svarar dessa på följande frågor: Vilka förväntningar ställer de nationella proven på hur elevens muntliga färdighet ska utvecklas från årskurs sex till gymnasiets slut? Hur förhåller sig proven till teoretiska beskrivningar av språkutveckling, kontext och autenticitet i muntlig kommunikation? Undersökningen visar att svenska elever förväntas utvecklas från dugliga samtalsdeltagare till respektfulla deltagare i seriösa diskussioner.