Både över- och undersedering kan öka riskerna för både morbiditet och mortalitet. Genom att ge rätt sederingsnivå till patienterna kan intensivvårdssjuksköterskor medverka till ett snabbare tillfrisknande och mindre vårdrelaterade komplikationer. Sedering är en viktig del i vården av respiratorpatienter och kräver stor kunskap hos intensivvårdssjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskor upplevde omvårdnaden kring lätt sederade intensivvårdspatienter under respiratorbehandling. Uppsatsen är en kvalitativ studie och datainsamling genomfördes med hjälp av intervjuer med sex intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i Västra Sverige.

Flera av jordens kattdjur står just nu inför hot om utrotning, och bevarandeprojekt bedrivs såväl in situ som ex situ för att förhindra detta. Pallaskatt (Felis manul) är för närvarande listad som starkt hotad enligt CITES. Bevarandeprojekt på arten bedrivs bland annat i europeiska djurparker, där man genom forskning hoppas kunna öka katternas möjligheter till överlevnad. Denna studie utfördes på två pallaskatter på Parken Zoo i Eskilstuna, och fokuserade på hur katterna utnyttjade hägnet, samt deras aktivitetsbudget. Studien hade även som ursprungligt syfte att undersöka bohålepreferens hos katterna, men då de i hägnet utplacerade bohålorna besöktes väldigt sällan av katterna, kunde studien inte visa på något resultat här.

Möjlighet till vila är ett grundläggande mänskligt behov. Vid kritisk sjukdom eller trauma som kräver intensivvård befinner sig människan i en miljö med andra rutiner och annan Dygnsrytm. Miljön på intensivvårdsrummet kan leda till sömnstörningar och utgöra ett hinder för vila. Brist på vila och sömn förhindrar läkning och återhämtning och beskrivs som en bidragande faktor till IVA-syndrom. Att befrämja patientens behov av vila är intensivvårdssjuksköterskans uppgift och att befrämja vila för en annan människa borde innebära att själv ha en tanke om vad vila kan innebära.

Akut sjukdom innebär ofta ett hot mot tillvaron. Utöver det rent fysiska utgör störd Dygnsrytm stora problem för intensivvårdspatienter. De vårdas i en högteknologisk miljö som stör sömn och vila. Detta har sammantaget negativ inverkan på både den mentala och fysiska återhämtningen. För att kompensera störd nattsömn har många intensivvårdsavdelningar infört strukturerade vilostunder under vilka patienterna inte ska få störas.

Flodhästen är en av Afrikas största växtätare och har ett speciellt födosöksbeteende då de endast betar på natten. Under dagen stannar de i eller väldigt nära vattendrag eller dypölar där de är fysiskt ganska inaktiva. För att klara av att endast äta en begränsad del av dygnet måste flodhästen ha olika fysiologiska, anatomiska eller beteendebaserade anpassningar till detta. Syftet med den här litteraturstudien är att reda ut varför flodhästen endast betar på natten och hur är de anpassade till detta. Att de endast betar på natten beror till stor del på att deras hud spricker om de vistas i solen för länge. Dessutom sparar de energi på att sköta sin termoreglering genom att bada istället för att svettas. De är framförallt gräsätare men det har visats att de äter blad, örter, träd och buskar i större utsträckning än som tidigare har trots.

Långvarig stress ger hos djur precis som hos människor psykisk och fysisk ohälsa. Upptäckt och bedömning av stress är därför av stor vikt. Det finns flera stressindikatorer som förhöjd hjärtfrekvens och stressbeteenden men kortisol anses idag vara huvudindikatorn. Kortisol är involverat i immunförsvaret, stressvaret och energiregleringen. Frisättning stimuleras av exempelvis fysisk aktivitet, födointag och stress. Hos hund varierar kortisolnivån med fysiologiska parametrar som ras, ålder och eventuellt kön, men saknar en tydlig Dygnsrytm. Stressvaret varierar mellan individer och efter typ av stresstimuli.

Karin Holmkvist (2014) Sleep, meals and physical activity among professional drivers during the day with work and spare time. Master?s thesis in health at work. University of Gävle. Night work and irregular work hours affects social and biological rhythms in activity, eating, sleep and metabolism. Researchshows how theworking conditions andworking hours affect professional drivers´ lifestyle and there is a negative impact on their health.

Sleep is essential for all mammals and they all have different sleep patterns. Wild horses normally spend 2-8.5% of a 24-hour period in recumbent position while stabled horses lie down 11-20%. To fulfil the need of rapid eye movement (REM) sleep the horse must lie down with support against the ground for the head. The lying behavior can be affected by external stimuli such as age, food intake, bedding materials and if the horses feel safe or not. This study investigates the lying behavior of horses on different bedding materials; wood shavings and filled rubber mats (HIT SoftBed®).

De nordligaste delarna av Sverige saknar solljus under tre månader om året. Även mer tätbefolkade områden i söder har långa nätter och korta dagar vintertid. I kombination med ett tufft klimat är detta ett av de huvudsakliga skälen till att människor spenderar mer tid inomhus och mindre utomhus under vintern. Årstidsrelaterad depression och störningar av sömnen är i Sverige relativt vanliga. Artificiellt dagsljus används vid behandling med goda resultat.

Horses are by nature herbivores, specialized on grass, and graze during the main part of the day. The horse has neither changed this basic behaviour nor the function of gastro-intestinal tract, when the horse was domesticated by man. A horse on pasture has an even production of saliva and gastric acids. The buffering effect of the saliva makes the pH in the stomach above four throughout most of the day. With abnormal long breaks of eating, the pH may decrease, causing an increased risk of gastric ulcer.

Litteraturstudien sammanställer tillgängliga kunskaper och erfarenheter om vindkraftens och kraftledningars påverkan på djurlivet, både vilda och domesticerade djurgrupper. Avgränsningar som gjorts är att enbart behandla påverkan på betesdjur. Eftersom litteraturen inom området är mycket begränsad har vi även gjort kopplingar till närliggande områden så som störningar från olika typer av buller samt trafik, jakt, friluftsliv och habitatförändringar vilka uppstår i samband med en etablering. I de fall då faktaunderlag för betesdjur saknats har vi dragit paralleller till andra djurarter och i vissa fall har vi även tittat på hur människan påverkas av effekterna för att kunna få en förståelse för hur djuren upplever eller påverkas av störningen.Det går inte att utesluta att det kan finnas en påverkan på betesdjuren, framförallt på de vilda djurgrupperna. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att buller från vindkraftverk kan vara en stressande faktor för djur och långvarig stress kan ge effekter som minskad fertilitet och förhöjd hjärtfrekvens.

Svenska mjölkkor ska enligt djurskyddsförordningen och de svenska djurskyddsföreskrifterna hållas på bete i en sammanhängande period under ett visst antal månader varje sommar. I många varmare länder uppträder stora problem med värmestress hos mjölkkor som hålls ute på sommaren, med minskad produktion och försämrad välfärd som följd. När nötkreatur hålls som utegångsdjur under vintern ska de enligt djurskyddsföreskrifterna skyddas mot väder och vind, så är dock inte fallet under sommarens betesperiod. Få studier i Sverige har undersökt om även våra svenska mjölkkor får problem med värmen på sommaren och således skulle ha behov av tillgänglig skugga på betet.Målet med projektet var att undersöka om beteendemönstret och mjölkproduktionen hos svenska mjölkkor ändras i samband med ökad temperatur och luftfuktighet när korna själva kan välja när de vill gå ut på betet. Lagrad information från mjölkkor i ett automatiskt mjölkningssystem (AMS) under fyra års tid användes avseende mjölkproduktion, väder och tid för passage genom en grind mellan stallet och betesmarken.