Den 1 januari 1994, samma dag som den Mexikanska staten blev medlem i frihandelsavtalet NAFTA, kunde man höra ett ?¥Ya Basta!? runt om i delstaten Chiapas i sydöstra Mexiko. Denna uppsats behandlar den Zapatistiska motstÄndsrörelsen utifrÄn gramsciansk och neogramsciansk teoribildning för att förklara deras kamp som en reaktion pÄ den rÄdande neoliberalistiska ekonomiska globaliseringen. Genom att studera deras ideologi och handlingar sÄ menar vi att de utgör en del av ett kontrahegemoniskt motstÄnd belÀget inom den nya globala anti-globaliseringsrörelsen som i sin tur utgör en del av det globala civila samhÀllet. Zapatisternas struktur och metod har, som ett resultat av den ekonomiska globaliseringen, omvandlats och anpassat sig för att kunna föra sin kamp och visa pÄ att alternativ till neoliberalismen existerar..

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Diabetes Àr en sjukdom som ökar kraftigt runt om i vÀrlden och Àr vanlig Àven i Sverige. För att kunna bemÀstra sjukdomen mÄste den drabbade personen klara av att bedriva egenvÄrd. Det Àr vÄrdpersonalens uppgift att lÀra ut egenvÄrd och uppmuntra till detta men det yttersta ansvaret ligger hos personen med sjukdomen. Med studien vill författarna identifiera faktorer som kan pÄverka mötet mellan vÄrdare och personer med diabetes i deras egenvÄrd. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

I dagens samhÀlle spenderar de flesta mÄnga timmar av dygnet pÄ arbetet. Det innebÀr att mÀnniskor troligen Àter en betydande del av sina mÄltider pÄ arbetet. MÄltidens betydelse har uppmÀrksammats de senaste Ären och har dÄ syftat till lunchen, matens kvalité, tidpunkten och platsen. MÄltidens kontext innefattar innehÄll, tid, social och fysisk mÄltidsmiljö. Eftersom mÀnniskor Àter pÄ arbetet Àr mÄltiden pÄ arbetsplatsen viktig nÀr det kommer till anstÀlldas hÀlsa, arbetstrivsel och prestation.

Allt fler flyttar in i stÀder och 2050 tros över 90 % av Sveriges befolkning vara bosatta i stÀder. Samtidigt minskar grönomrÄden runt om i stÀderna. Forskning visar pÄ olika problem som uppstÄr i stÀder och dess miljö men ocksÄ pÄ hur vÀxter och deras naturliga egenskaper kan vara till nytta. Syftet med detta arbete Àr att visa olika alternativ pÄ hur man kan anvÀnda sig av befintliga outnyttjade omrÄden i Stockholm och grönska dem. En litteraturstudie och exkursioner har resulterat i tolv olika gestaltningar av platser tagna ur sex olika grupper som presenteras som resultat.

HjĂ€rtsvikt Ă€r en sjukdom som Ă€r vanlig idag i Sverige och prevalens siffrorna stider. Syftet med denna stuide var att studera om hjĂ€rtsviktspatienter önskar ett team runt sig med ansats pĂ„ olika egenvĂ„rds och omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder och pĂ„ vilket sĂ€tt de önskar fĂ„ hjĂ€lp av teamet för att förbĂ€ttra sin livskvalitet. PĂ„ vilket sĂ€tt uppfattar de att ett vĂ„rdteam kan öka deras livskvalitet efterdiagnos. Åtta patienter födda mellan 1922-1942 deltog, fyra kvinnor och fyra mĂ€n. Resultatet visar att informanterna har symtom som de tror beror pĂ„ hög Ă„lder, de anpassar sina aktiviteter efter vad de orkar göra, att det upplevs svĂ„rt att komma in i vĂ€rdsvĂ€ngen men nĂ€r man vĂ€l Ă€r inne, Ă€r upplevelsen att man fĂ„r bra vĂ„rd.

Detta examensarbete Àr en undersökning i kommunikation genom konst och design.Det Àr ett grÀnsöverskridande samarbetsprojekt vars syfte Àr att skapa en diskussion kring ett fortfarande tabubelagt Àmne. Genom ett gestaltande arbete i textila material undersöks hur vi pÄ ett kreativt sÀtt kan bidra till samhÀllsdebatten runt övervikt och fetma. Projektet resulterade i tvÄ textila verk som gestaltar den nya svenska kroppen. En textil skulptur i form av en överviktig dalahÀst och en folkdrÀkt för den nya svenska kroppen. I vÄr gestaltning anvÀnder vi oss av dalahÀsten och folkdrÀkten som symboler för svensken.

Denna uppsats Àr en utvÀrdering av en befintlig introduktionsutbildning för förÀldrar till barn med autismspektrumstörning som givits i tre varianter ? en lÀngre, en kortare respektive en intensiv ? i regi av Autismcenter för smÄ barn i Stockholms lÀn. UtvÀrderingen inkluderar förÀldrar till 70 barn och bygger pÄ tidigare insamlade frÄgeformulÀr, samt kvalitativa intervjuer med förÀldrarna till tio av barnen. FrÄgeformulÀren har analyserats statistiskt och intervjuerna tematiskt. Resultaten visar att förÀldrarna huvudsakligen var nöjda med utbildningen och kÀnde sig vÀl omhÀndertagna.

Examensarbetet behandlar energieffektiviseringsÄtgÀrder för ett flerbostadshus byggt undermiljonprogrammet. Miljonprogrammet innebar kortfattat att man inom tioÄrsperioden 1965 till1975 byggde ca en miljon nya bostÀder i Sverige. Anledningen till detta var dels bostadsbristenoch dels lÄg standard pÄ de befintliga bostÀderna.Flerbostadshus frÄn just miljonprogrammet valdes i detta examensarbete eftersom det Àr idag ettmycket aktuellt Àmne med tanke pÄ att dessa hus Àr allmÀn kÀnda för hög energiförbrukning.Studier visar att möjligheten för energibesparing Àr stor inom bostadssektorn, detta gÀller i höggrad för hus frÄn miljonprogrammet.Miljonprogramshusen har nu stÄtt i 35-45 Är, och 40 Är var deras uppskattade livstid dÄ debyggdes. Dessa hus stÄr nu dÀrför inför omfattande renoveringar och det Àr dÀrför viktig att görarÀtt energibesparande ÄtgÀrder i samband med dessa renoveringar.Uppgiften till detta examensarbete blev i första hand att ta fram byggnadens energitekniskastatus idag och att sedan komma med nÄgra praktiska och tillÀmpbara förslag pÄ ÄtgÀrder förminskad energianvÀndning.EnergieffektiviseringsÄtgÀrder som undersöktes var inre och yttre tillÀggsisolering med 100 mmisolering, fönsterbyte, fönsterrenovering, tÀtning runt fönster och dörrar, inglasning av balkongeroch vÀrmeÄtervinning med frÄnluftsvÀrmepump.Den relativa luftfuktigheten och temperaturen i vÀggkonstruktionen berÀknades för denbefintliga vÀggen samt med inre och yttre tillÀggsisolering. Resultatet av fuktberÀkningen visadetydligt att den yttre tillÀggsisoleringen pÄ bÄde vÀggkonstruktioner ? lÀttbetong ochsandwichelement ? Àr det bÀsta alternativen ur fuktsynpunkten.Alla undersökta energieffektiviseringsÄtgÀrder tillsammans visade sig enligt berÀkningarnaminska byggnadens energianvÀndning frÄn ca 167 kWh/m2 och Är i daglÀget till ca 90 kWh/m2och Är efter att ÄtgÀrderna utförs.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av det sociala nÀtverket och dess betydelse för elever med svÄrigheter att klara matematikÀmnet pÄ grundskolan. I det sociala nÀtverket inbegrips konsekvenser av förÀldrarnas utbildningsnivÄ och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat tvÄ manliga matematiklÀrare pÄ grundskolans högstadium. De har lÀmnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och förÀldrarnas utbildningsnivÄ samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolÄr Ätta inte uppnÄdde betyget godkÀnd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvÀrrat elevernas förmÄga att tillgodogöra sig matematikundervisningen. Nyckelord: Bakgrundsfaktorer, dyskalkyli, etnicitet, genus, matematiksvÄrigheter, sociala nÀtverket, sÀrskilt undervisningsbehov..

Denna rapport undersöker om det finns en mÀrkbar skillnad i hur mÀnniskor uppfattar sina omgivningar i form av ljudlandskap och om det finns en skillnad kan det i sÄ fall bero pÄ var man bor. För att kunna ta reda pÄ detta har man lÄtit respondenterna Äterge tvÄ ljudlandskap, ett urbant och ett landsbygds-landskap, med hjÀlp utav ett verktyg. Verktyget som utvecklats Àr ett ljudbord och anvÀnder sig utav brickor med symboler undertill som representerar ljud. Undersökningen har anvÀnt sig av data frÄn kvantitativa och kvalitativa intervjuer men Àven observationer av ljudlandskapsÄtergivningarna. Undersökningen baserar sig pÄ Schafers teorier runt ljudlandskap och hur de existerar i mÀnniskans nÀrvaro dÀr Truax, Ball m.fl.

Titel: ?Journalister kan ju egentligen ingenting? ? En studie i ungas förtroende för sina nyhetskÀllorFörfattare: Jonatan Eriksson, Eva-Karin FredrikssonHandledare: Oscar WestlundUppdragsgivare: TidningsutgivarnaKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: VÄrterminen 2010Syfte: Att undersöka ungas mentala relationer till de nyhetskÀllor som de anvÀnder.Metod- & materialval: Kvalitativ intervjustudie med 11 gymnasieelever.Huvudresultat: Eftersom det i studien inte görs nÄgra generaliserande ansprÄk ska studiens resultat inte anvÀndas för att skapa en bild av hur ungdomar generellt ser pÄ sitt nyhetsutbyte och sitt medieförtroende. Studien bidrar med olika nyanser av förklaringar till vilka utbyten de unga söker och hur de vÀrderar dem. Trots att ingen av de elva intervjuade explicit uttrycker att de söker utbytet information frÄn nyhetsmedier, upplever de ÀndÄ att de fÄr nÄgot slags basbehov av samhÀllsnyheter mÀttat. De nyheter som de tar del av ger en bred, men grund bas för nyhetsintaget.

Syftet med studien Àr att undersöka tvÄ förskolor som arbetar med utomhusverksamhet och hur dessa anvÀnder utomhusmiljön samt nÀrmiljön. Studien Àr genomförd pÄ tvÄ förskolor med profil mot utomhusverksamhet.Studien Àr gjord med halvstrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av tvÄ förskolor dÀr en förskolechef och tvÄ förskolepersonal intervjuades pÄ varje förskola. Resultatet visar att utomhuspedagogik ses som ett förhÄllningssÀtt som har sin utgÄngspunkt i glÀdjen att vara utomhus i naturen. Förskolepersonalen anser sig vara medforskare tillsammans med barn och utomhusverksamhet Àr ett bra sÀtt att fÄnga barns nyfikenhet för det som finns runt dem.

Syftet med detta arbete Àr att genom en fallstudie undersöka nÄgra idrottslÀrares uppfattning om de nationella mÄlen i simundervisning samt deras uppfattning om betydelsen av elevers simkunnighet vid betygsÀttningen i Är 9. Vi har intervjuat sex idrottslÀrare som jobbar pÄ olika skolor runt om i Stockholm och Södermanland under olika förutsÀttningar. Tyngden pÄ frÄgorna har vi lagt pÄ simning. Resultat visar att synen pÄ momentet simning bland lÀrarna Àr lika viktig men att betygsÀttningen skiljer sig drastiskt. Alla informanter sÀger att de bedriver utbildningen utifrÄn skolverkets kriterier och mÄl.

Truancy is a problem in the Swedish schools today, just as well as in other European and other developed countries where educataion is gratuitous. Teachers all over Sweden go to classes with a clear and well-planned schedule for the day. But some are unable to do their work because of asent students. In this study I have chosen to focus on the perspective of the youths and the main question is: how do students discuss and think about truancy. During the study I have chosen a qualitative approach and have therefore done observation in various classes in a Swedish senior high school in a suburb outside Stockholm during twelve weeks.