Fattigdom, lydnad och kyskhet. De tre orden ligger till grund för den klosterregel som styr det vardagliga livet för de 204 katolska ordensanslutna som lever runt om i Sverige idag. Regeln, som Àr en S:t Benedikt regel och föreskrevs redan pÄ 800-talet, stÄr som förebild för flera senare ordningsregler gÀllande bÄde munk- och nunnekloster runt om i vÀrlden. För nunnor, och till viss del munkar kan Àven klausuren - plikten att stanna kvar i sitt kloster, stabilitas loci, rÀknas som en del i klosterregeln. Klausuren grundar sig pÄ 1299 Ärs utfÀrdade bulla, benÀmnd Periculoso som innebar att alla nunnor, nuvarande och kommande, i alla vÀrldsdelar oavsett orden skulle förbli i sina kloster innanför klausuren.

AbstraktI introduktionen visar litteraturen att det Àr viktigt att ge handledning och utbildning till vÄrdpersonal som vÄrdar demenssjuka. Oro, irritabilitet och aggressivitet det vill sÀga agitation, Àr en del av BPSD (Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia) som Àr vanligt förekommande hos demenssjuka. I omvÄrdnaden om demenssjuka personer som har agiterat beteende behöver vÄrdpersonal bemÀstra olika omvÄrdnadshandlingar för att underlÀtta mötet och lugna den demenssjuke. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omvÄrdnadshandlingar som kan anvÀndas av vÄrdpersonal för att lugna agiterade dementa. Den metod som valdes var en litteraturstudie som omfattade 19 vetenskapliga artiklar.

StrÄlbehandling mot huvudhalsomrÄdet Àr en pÄfrestande period för patienter medhuvudhalscancer. Flera lokala, problematiska biverkningar uppstÄr i munhÄla och svalg somskapar stora problem för patienterna. Syftet med studien var att genom en fenomenologiskthermeneutisk metod för att undersöka hur patienter upplever och hanterar smÀrta vid externstrÄlbehandling mot huvudhalscancer. Urval: Fyra patienter med huvudhalscancerintervjuades under slutet av sin strÄlbehandlingsperiod. Resultatet beskriver upplevelsen ochhantering av smÀrta enligt tvÄ teman: Att vara i smÀrtan och Att hantera smÀrtan.

Trots riktlinjer och lagar om likabehandling har författarna varit med om att personer med hepatit C och annan blodsmitta fÄtt ett annorlunda bemötande Àn andra. Det var dÀrför intressant att utforska hur personerna sjÀlva upplevde detta och att leva med sin sjukdom. Runt 150 miljoner mÀnniskor har hepatit C i vÀrlden, i Sverige Àr runt 50 000 personer smittade. Hepatit C Àr en blodsmitta och den vanligaste smittorsaken Àr intravenöst missbruk. Andra sÀtt att smittas Àr till exempel stickskada inom vÄrden samt genom smittad blodtransfusion.

Trots riktlinjer och lagar om likabehandling har författarna varit med om att personer med hepatit C och annan blodsmitta fÄtt ett annorlunda bemötande Àn andra. Det var dÀrför intressant att utforska hur personerna sjÀlva upplevde detta och att leva med sin sjukdom. Runt 150 miljoner mÀnniskor har hepatit C i vÀrlden, i Sverige Àr runt 50 000 personer smittade. Hepatit C Àr en blodsmitta och den vanligaste smittorsaken Àr intravenöst missbruk. Andra sÀtt att smittas Àr till exempel stickskada inom vÄrden samt genom smittad blodtransfusion.

Inledning Intrahospitala transporter av intensivvÄrdpatient Àr ett ansvarsfullt arbetsmoment och en stor del av intensivvÄrdssjuksköterskans och undersköterskans arbete. Det Àr riskfyllt eftersom tillbud med patient och utrustning kan ske.Syfte: Syftet var att beskriva förekomsten av tillbud och typ av tillbud under intrahospitala transporter av intensivvÄrdspatienter, samt jÀmföra om det finns skillnader i förekomst av antalet tillbud under olika tidpunkter pÄ dygnet och skillnad mellan akut respektive planerad transport. Syftet var ocksÄ att undersöka sjuksköterskors och undersköterskors upplevda grad av stress och trötthet under transporten samt om det finns skillnad i förekomst av trötthet och/eller stress vid transporter dÀr det sker tillbud respektive inte sker tillbud.Metod: Studien Àr kvantitativ, deskriptiv och jÀmförande. Förekomst av tillbud samt upplevelse av stress/trötthet besvarades pÄ ett svarsformulÀr av sjuksköterska och undersköterska under eller direkt efter intrahospital transport. Totalt ingÄr 42 transporter.Resultat: Tillbud förekom vid 19 transporter.

Bakgrund:Patienter inlagda pÄ sjukhus behöver nÀringstillförsel för att kunna ÄterhÀmta sig. Enteral nutrition Àr troligen att föredra framför parenteral nutrition, och bör sÀttas in sÄ tidigt som möjligt. Enteral nutrition kan administreras pÄ olika sÀtt. Den kan ges intermittent och innehÄlla nattvila, eller ges kontinuerligt för att undvika plötsliga sÀnkningar i blodsockernivÄer. En oönskad komplikation Àr lösa avföringar hos patienten.

Efter samtal med företaget Setra framkommer att de vill öka försÀljningen av sina massiva trÀgolv. De tror att en förenkling av lÀggningsmomentet skulle öka försÀljningen. I detta arbete har jag undersökt genom intervjuer med försÀljare runt om i Sverige om de tror att det finns en marknad för sÄdana golv. Jag undersöker marknaden hur den ser ut idag och presenterar Àven ett nytt lÀggningsmoment för massiva trÀgolv..

Stigande kostnader för brÀnsle samt pressade elpriser gör att produktionen för ett kraftvÀrmeverk bundet till ett fjÀrrvÀrmenÀt mÄste optimeras. I denna rapport presenteras en ?Mixed integer linear programming? modell över Skogsbacka kraftvÀrmeverk, dess ackumulatortank, extrapannor och Lyckseles fjÀrrvÀrmenÀt tÀnkt att kortsiktigt optimera energiproduktionen. KraftvÀrmeverket har en panneffekt pÄ 50 MW och turbineffekt pÄ 16 MW. Modellen tar hÀnsyn till fjÀrrvÀrmenÀtets framledningstemperatur och returtemperatur samt hur dessa parametrar pÄverkar kraftvÀrmeverkets drift samt hur de pÄverkar ackumulatortankens lager och laddning.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Nya begrepp sköljer stÀndigt över oss. Ett av de nyaste Àr Extranet. Ett Extranet Àr ett nÀtverk som bestÄr av ett företags interna nÀtverk dÀr utvalda kunder och leverantörer har fÄtt tilltrÀde till viss information pÄ nÀtverket. Extranet anvÀnder sig i regel av Internet-teknik. Jag har med det hÀr arbetet försökt ta reda pÄ vad som talar för respektive mot införandet av ett Extranet i ett företag eller en organisation.

SamhÀllet förÀndras och blir allt mer mÄngkulturellt och det skapar ett större behov av att kunna kommunicera. Mitt syfte var att undersöka hur den interkulturella kommunikationen fungerar mellan pedagoger och förÀldrar.I min undersökning intervjuade jag tvÄ pedagoger och fem förÀldrar pÄ en mÄngkulturell förskola, dÀr jag gjorde tre observationer. Pedagogerna Àr mycket positiva i sin kommunikation med förÀldrarna. NÀr inte det talade sprÄket rÀcker till anvÀnder man hela sin kropp och tecken, alltsÄ pekar och ritar och ber barnen hjÀlpa att tolka för att kommunicera, sa en av pedagogerna. Det hÀnder att man inte förstÄr varandra och det kan skapa frustration nÀr man inte kan förmedla sitt budskap till den andra.

Försök sÀtta er in i att man fÄr tillfÀlle att omvandla sitt sommarstÀlle, dÀr möjligheterna till nyttjande varit begrÀnsade till sommarhalvÄret, till ett fritidshus med boendemöjlighet Äret runt. TÀnk att man fÄr byta trÄnga, ogenomtÀnkta och halvfÀrdiga utrymmen till stora luftiga ytor med modern standard, hög komfort och smarta förvaringslösningar. TÀnk er att ytorna mer Àn fördubblas och att du faktiskt kommer att kunna förvara en del saker i det nya huset som du tidigare behövt slÀpa fram och tillbaka mellan fast bostad och sommarhus.Det Àr vad sju familjer fÄtt möjlighet till och som kommer att vara en del av det hÀr arbetet..

Syfte:VÄrt samhÀlle gÄr igenom en stor förÀndring genom att industrisamhÀllet alltmer ersÀtts med dagens informationssamhÀlle. Denna förÀndring lÀmnar ingen mÀnniska oberörd utan alla berörs pÄ nÄgot sÀtt, endera privat eller i arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att jag vill skapa en uppfattning hur IT utvecklingen har förÀndrat företagens sÀtt att bedriva handel och hur det i sin tur har pÄverkat revisionen och revisorernas metoder och arbetssÀtt.Metod:DÄ arbetet var tÀnkt att undersöka om denna IT utveckling har förÀndrat revisionen eller revisorns arbetssÀtt, har jag valt att undersöka detta utifrÄn en kvalitativ metod i den empiriska undersökningen för att pÄ detta sÀtt fÄ sÄ uttömmande svar som möjligt. Mitt syfte med de respondenter som jag valde, var att se om de skiljde nÄgot i deras uppfattning betrÀffande metoder och arbetssÀtt i och med IT utvecklingen. Jag valde dÀrför respondenter med snarlika förutsÀttningar.

Med utgÄngspunkt frÄn Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem Àr dokumentationen egentligen till för? Genom studien vÀxer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hÀnsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslÄs dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrÀttsligt, pedagogiskt och samhÀlleligt..