SammanfattninSammanfattning I mĂ„nga stĂ€der lĂ€gger industrier ner eller flyttar ut frĂ„n stan. Detta medför att gamla hamnomrĂ„den blir lediga och kan omvandlas. De blir istĂ€llet nya attraktiva bostadsomrĂ„den och populĂ€ra platser för stadens invĂ„nare att röra sig i. Ån Nissan som flyter genom Halmstad delar staden i en vĂ€stlig och östlig del. Den upplevs idag mer som en barriĂ€r Ă€n som en tillgĂ„ng för staden.

Bricoleur, digitala varelser och brus utgör tre viktiga noder, runt vilka mitt konstnÀrliga arbete rör sig. Parallellt med ett antal av mina verk beskrivs dessa begrepp kortfattat..

Karlstad kommun vill att Karlstad ska uppnÄ 100 000 invÄnare, mot idag dryga 80 000. För att nÄ dit mÄste tÀtortsnÀra skogar exploateras. För att fÄ reda pÄ hur vÀlbesökta de tÀtortsnÀra skogarna Àr i Karlstad, genomfördes i november 2005, februari, maj och augusti-september 2006 en kvantitativ besöksstudie av I2-skogen i nordvÀstra Karlstad. I2-skogen Àr ett tÀtortsnÀra omrÄde omgÀrdat av bostÀder Ät tre hÄll. I omrÄdet finns bland annat flera motionsspÄr, golfbana och skjutbanor.

VÄrt syfte med denna studie var att spegla hur ett arbetslag bedriver den pedagogiska undervisningen runt en elev med autism. Vi utgick ifrÄn en kvalitativ undersökningsmetod och gjorde samtalsintervjuer med fyra pedagoger pÄ en sÀrskola. Studien visar att autism handlar om ett annorlunda sÀtt att förstÄ, tÀnka och uppfatta omvÀrlden. Det kom fram att det Àr viktigt att pedagogerna runt eleven ser vilka behov som finns och ger det stöd som behövs för att skapa trygghet sÄ utveckling kan ske. Det Àr viktigt med rutiner och struktur, det ger eleven förförstÄelse om hur dagen ser ut vilket leder till trygghet och motivation i lÀrandet.

Med detta examensarbete vill vi belysa problematiken runt tredimensionell fastighetsbildning. Som objekt har vi anvÀnt oss av ett bergrum pÄ Liljeholmskajen i Stockholm..

Syfte: Verksamheten har sta?llda ma?l som de inte uppna?r, da?rfo?r har en omorganisation genomfo?rts. Syftet med underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur mellancheferna beskriver sitt arbetssa?tt med att utveckla sin personal och hur omorganisationen har pa?verkat mellanchefernas arbete. Fra?gesta?llningar: Hur beskriver mellancheferna sitt arbete med att utveckla sin personal mot o?verga?ngar? Hur upplever mellancheferna implementeringen av omorganisationen och dess pa?verkan pa? o?verga?ngsarbetet?Metod: I va?r studie anva?nds fra?mst teorier som bero?r ledarskap och fo?ra?ndring.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka manliga och kvinnliga anhörigvÄrdares upplevelser av att vara anhörigvÄrdare. Vi har intervjuat tre kvinnliga och tre manliga anhörigvÄrdare i en glesbygdskommun. Informanterna var i Äldrarna 68 till 80 Är och de har varit verksamma som anhörigvÄrdare mellan 7 till 22 Är. UtgÄngspunkten har varit anhörigvÄrdarnas beskrivning av sin vardag, de hÀndelserna som har lett dem till att vara anhörigvÄrdare, deras beskrivning av sina roller som anhörigvÄrdare, samt reflektioner över stöd och hjÀlp frÄn den offentliga omsorgen. Intervjuerna var halvstrukturerade, vi anvÀnde oss av fyra centrala teman, det vill sÀga anhörigvÄrdarnas upplevelser av omsorgsförloppet, deras beskrivning av anhörigvÄrdarrollen, vilken betydelse de anser att stöd och hjÀlp frÄn andra aktörer har för dem, samt anhörigvÄrdarnas reflektioner över könets betydelse inom anhörigvÄrden.

Bakgund: Familjefokuserad omvÄrdnad har rötter i vÄrt samhÀlle frÄn förhistoriska tider. DÄ sjukvÄrden frÄn början sköttes i patientens hem var det naturligt att involvera familjen och att tillhandahÄlla familjefokuserad omvÄrdnad. PÄ 1800-talet ledde kampen mot infektionssjukdomar och en stark övertygelse om att barn skulle behandlas pÄ ett mekaniskt sÀtt till en sjukvÄrd som baserades helt pÄ aseptik, strikta rutiner och vÀldigt lite eller ingen kontakt mellan barnet och dess förÀldrar. Under senare Är har man Äterigen fokuserat mer pÄ familjen i vÄrden dÄ avancerad sjukvÄrd nu ges i hemmet i allt större utstrÀckning. DÀrmed Àr familjefokuserad omvÄrdnad en gammal tradition som fÄtt nytt liv och nya definitioner.

SÀttet att tilltala en okÀnd eller Àldre person skiljer sig i olika kulturer, i vissa kulturer Àr det till exempel helt oacceptabelt att dua nÄgon man inte kÀnner. Det finns alltsÄ beteenden som Àr accepterade i vissa kulturer och oacceptabla i andra. Kultur finns i samhÀllet pÄ flera olika nivÄer, och det som binder samman mÀnniskor inom en kultur, ett samhÀlle eller en organisation, Àr att man har samma normer och vÀrderingar.Denna studie identifierar och behandlar likheter och skillnader i kundrelationer inom ett och samma företag med verksamhet i flera olika lÀnder. En jÀmförande studie har valts, mellan tvÄ lÀnder i Europa som kan ses varandras kulturella kontraster, Sverige och Spanien. Dessa bÄda lÀnder prÀglas av tvÄ nationella kulturer, och syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka skillnader och likheter som kan finnas i kundrelationerna, i sÀttet att arbeta gentemot kunderna och Àven till en viss del finna ursprunget till dessa.

Detta arbete inriktar sig pÄ lÀrare som arbetar med Àmnesintegrering. FrÄgeformuleringarna Àr fokuserade pÄ hur lÀrare tÀnker om Àmnesintegrering, planering, genomförande och utvÀrdering av sin undervisning. Undersökningen kan hÀrledas till fenomenografin med kvalitativa intervjuer med fem lÀrare pÄ fem olika skolor. Intervjuerna som spelats in pÄ band har varit halvstrukturerade vilket betyder att informanterna innan mötet fÄtt ta del av de ovanstÄende begrepp som intervjun kommer att röra sig runt. Jag har sedan till intervjuerna stÀllt i ordning en intervjuguide för mig att följa.

Vi undersökte hur arbetet för anstÀllda inom myndigheter pÄverkas av den pÄgÄende utvecklingen av samverkande e-myndigheter. Elektroniska kommunikationsmedel ska ge medborgare möjlighet att utrÀtta Àrenden 24 timmar om dygnet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur de myndighetsanstÀlldas arbete pÄverkas av en alltmer elektronisk hantering av arbetsuppgifter. För detta ÀndamÄl valde vi att utföra intervjuer med anstÀllda vid tvÄ svenska myndigheter. Arbetet behandlar inte de tekniska plattformarna för implementering av tjÀnster hos e-myndigheter.

I dagens digitala samhÀlle har sociala medier blivit en allt mer sjÀlvklar del i vardagen för mÄnga mÀnniskor. NÀthandeln vÀxer för varje Är som gÄr medan den fysiska detaljhandeln gÄr allt sÀmre, dÀrför Àr det viktigt för den renodlade fysiska butiken att synas Àven pÄ internet för att pÄminna kunderna om att de finns. För de företag som inte vÀljer att ha en webbshop Àr sociala medier en möjlighet att vara nÀrvarande dygnet runt och kommunicera med sina kunder pÄ internet. En grupp butiker som har svÄrt att sÀlja sina produkter över internet Àr second hand butiker, eftersom de oftast bara har ett exemplar av varje produkt. SÄ frÄgan Àr om man kan anvÀnda sig av sociala medier för att lyfta fram second hand butikens breda sortiment och kommunicera butikskonceptets principiella fördelar för att locka nya kunder? Och hur kan man göra detta pÄ bÀsta sÀtt? Som metod har vi valt att genomföra en aktivt deltagande observation.

SammanfattninSammanfattning I mĂ„nga stĂ€der lĂ€gger industrier ner eller flyttar ut frĂ„n stan. Detta medför att gamla hamnomrĂ„den blir lediga och kan omvandlas. De blir istĂ€llet nya attraktiva bostadsomrĂ„den och populĂ€ra platser för stadens invĂ„nare att röra sig i. Ån Nissan som flyter genom Halmstad delar staden i en vĂ€stlig och östlig del. Den upplevs idag mer som en barriĂ€r Ă€n som en tillgĂ„ng för staden. Kommunen har pĂ„börjat arbetet med att ?vĂ€nda? staden mot Nissan, men det finns mycket kvar att göra. I arbetet delar jag in Nissan i tre steg dĂ€r jag först tittar mer övergripande pĂ„ omrĂ„det runt Nissan frĂ„n Frennarp i norr till hamnen i söder.

Bakgrund: ?rligen opereras cirka 400 000 patienter inom slutenv?rden i Sverige. Det finns forskning som visar upplevelsen av att v?nta p? en elektiv operation, dock saknas det forskning om hur patienterna upplever v?ntan p? en akut bukoperation. Specialistsjuksk?terskan beh?ver kunskap om och f?rst?else f?r hur patienterna upplever sin v?ntan p? en akut bukoperation f?r att kunna bem?ta patienten och ge trygghet.

Den svenska vindkraftsetableringen har inte kommit att utvecklas i den takt det var tÀnkt, det vill sÀga 10 TWh till Är 2015. Om detta ska införlivas krÀvs det att kommunerna runt om i Sverige sÀtter igÄng med vindkraftsplaneringar med detsamma. Studiens syfte var att studera fyra kommuner: Karlskrona, Sundsvall, Bjuv och LuleÄ - dÀr Karlskrona kommun kanske har kommit allra lÀngst i sin vindkraftsetablering. Vad som gör en kommun ?positiv? respektive ?negativ? till vindkraft i allmÀnhet, kan bero pÄ ett flertal faktorer dÀr bland annat miljölagstiftningens lagar spelar in.