Den här uppsatsen behandlar ungdomsslang och översättningen av den i ungdomslitteratur. Två böcker ur serien Vampire Academy har undersökts: Vampire Academy (2007) och Frostbite (2008) samt deras svenska översättningar Törst (2009) och Fruset blod (2009). Språket i serien är ofta tal- och ungdomsspråkligt, och slang förekommer frekvent. De båda böckerna har översatts till svenska av två olika översättare (Torun Lidfeldt Bager och Ylva Spångberg), vilket möjliggör en jämförelse mellan de två olika översättarnas val och strategier. De slangord som valts ut till analysen är fyra ord som används som direktlån i svensk slang och de har delats in i två grupper: etablerad slang (cool, bitch) respektive icke-etablerad slang (badass, whatever).

Inledning: Många organisationer och projekt har under de senaste åren fokuserat på att främja en ökad konsumtion och kunskap om viltkött. Den enkla frågan ?hur smakar vilt?? blir i detta sammanhang mycket betydelsefull. Hur kan smaken vilt beskrivas med ord?Litteraturgenomgång: Idag står viltkött för 4 % av den totala köttkonsumtionen men runt 59 % vill äta mer viltkött.

Syfte Syftet var att undersöka hur idrottslärare upplever duschmomentet efter idrottslektionen.Teori I tidigare kursplaner från 1962 och 1969 fanns det tydliga formuleringar om hygien i samband med idrottslektionen. Formuleringarna har förändrats över tid och i dagens styrdokument finns det inget skrivet om att eleverna skall duscha efter idrotten. Trots detta finns duschmomentet kvar i skolan och vi vill därför undersöka hur idrottslärare upplever momentet. Studien har utgått ifrån en fenomenologisk ansats med avsikt att beskriva idrottslärares upplevelser. Grundantagande är att ett fenomen kan upplevas på olika sätt beroende på individ och situation.

Katternas AB-blodgruppssystem består av blodgrupperna A, B och AB. Blodgrupperna nedärvs dominant och A-allelen är helt dominant över B-allelen. AB är troligen en tredje allel som är dominant över B och recessiv till A. Blodgrupp A definieras av att N-glykolylneuraminsyra uttrycks på erytrocyterna och blodgrupp B av att N-acetylneuraminsyra uttrycks. Blodgrupp AB definieras av att båda neuraminsyrorna uttrycks tillsammans på erytrocyterna.

Stick- och skärskador är ett problem inom sjukvården. Förekomsten är störst inom operationsverksamhet, där stora mängder blod och andra kroppsvätskor samt vassa instrument hanteras. Risken för blodsmitta varierar för de vanligaste blodsmittorna HBV, HCV och HIV men när tillbud sker finns alltid en möjlig risk för blodsmitta.Syftet är att identifiera orsaker till stick- och skärskador samt beskriva åtgärder för att minska risken för blodsmitta under den intraoperativa fasen.I ett operationsteam ingår många olika yrkesgrupper som arbetar nära varandra på en begränsad yta och risken för tillbud ökar Risken för operationsteamet kommer aldrig helt att kunna elimineras, men genom att identifiera orsaksfaktorer, såsom handskperforation, operationslängd och blodstänk finns möjlighet att påverka sin egen och övriga i operationsteamets säkerhet. Genom att använda olika skyddsåtgärder som dubbla/indikatorhandskar, mun och ansiktsskydd samt användandet av preventiva arbetsmetoder som Hands-free teknik (HFT) och trubbiga nålar kan eventuella risker för blodexponering och en potentiell risk för blodsmitta minska..

Vid hja?rtoperationer leder man bort blodet fra?n hja?rtat och kopplar upp patienten till en hja?rt-lungmaskin med tillho?rande beha?llare (kardiotomi-reservoar). I det o?ppna sa?ret tillfo?rs koldioxid kontinuerligt. Detta go?rs fo?r att avlufta sa?rha?lan och hindra luft fra?n att komma in i hja?rtat och de stora ka?rlen under kirurgi.

Magnetresonanstomografi (MR) anses vara det bästa undersökningsalternativet vid hjärntumörer. Konventionell MR är inte alltid tillräcklig för att avgöra om den upptäckta lesionen i bilden är en tumörrecidiv eller en strålningsskada. Perfusions-MR kan vara en alternativ undersökningsmetod där genomblödningen (Relativ Cerebral Blod Volym, rCBV) i det aktiva området räknas ut. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka om det med hjälp av perfusions-MR går att urskilja tumör recidiv från strålningsnekros. Litteraturöversiken omfattar 13 vetenskapliga artiklar.

Det saknas idag metoder för att med säkerhet fastställa diagnosen Bornasjuka intra vitum. För att få en så säker diagnos som möjligt krävs fortfarande histopatologiska belägg och påvisande av virus i material från centrala nervsystemet, vilket ej kan tas från levande djur. Trots det finns det en risk att det intracellulära viruset undgår detektion då infekterade celler ej är jämt fördelade i hjärnan. De kliniska symtomen är specifika enbart för infektion i centrala nervsystemet och inte för Bornasjuka. Att förlita sig på antikroppar är osäkert på grund av låg titer som kan göra testen mindre tillförlitliga.

Magnetresonanstomografi (MR) anses vara det bästa undersökningsalternativet vid hjärntumörer. Konventionell MR är inte alltid tillräcklig för att avgöra om den upptäckta lesionen i bilden är en tumörrecidiv eller en strålningsskada. Perfusions-MR kan vara en alternativ undersökningsmetod där genomblödningen (Relativ Cerebral Blod Volym, rCBV) i det aktiva området räknas ut. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka om det med hjälp av perfusions-MR går att urskilja tumör recidiv från strålningsnekros. Litteraturöversiken omfattar 13 vetenskapliga artiklar.

Rabiesvirus är en allvarlig sjukdom globalt då minst 35 000 människor mister livet varje år på grund av den fatala sjukdomen. Idag finns inget botemedel mot rabiesvirus när sjukdomen brutit ut, det enda skyddet är vaccinering. Hur immunförsvaret reagerar på viruset, varför inte immunförsvaret klarar av att eliminera viruset och vad post-vaccinering innebär undersöks i det här arbetet. Rabiesvirus utsöndras i saliv och den vanligaste infektionsvägen för rabiesvirus är via bett från infekterad individ och för människa är hundbett största risken. När infektion har skett transporteras virus till centrala nervsystemet (CNS) via intraaxonal transport. Rabiesvirus är ett neurotropt virus och replikerar i CNS.

Sjuksköterskor har flera arbetsuppgifter som innebär en möjlig kontakt med patienters blod och risk för en blodsmitta. Enligt föreskrifter från Arbetsstyrelsen ska handskar användas av vårdpersonal för att förebygga smitta. Trots dessa föreskrifter varierar användningen av handskar bland sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors attityder till att använda handskar i vården där risk för blodsmitta kan förekomma. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes.

Syfte: Syftet med undersökningen är att granska olustmoment inom ämnet idrott och hälsa.Studiens frågeställningar är:Vilka moment inom idrott och hälsa uppfattar eleverna i denna studie som olustiga?På vilket sätt upplevs momenten som olustiga?Metod: En kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer utfördes på åtta elevermellan 9 och 18 år, på en grundskola och ett gymnasium i samma geografiska område inärheten av Stockholm. De deltagande eleverna var en flicka och en pojke i årskurs tre, sexoch nio samt andra året på gymnasiet.Resultat: Aktiviteter kan ge upphov till situationer som kan uppfattas som olustiga.Exempelvis kan fotboll leda till inaktivitet och därmed känslor av utanförskap, samtidigt somsamarbetsövningar med fysisk närkontakt kan leda till ångest. Vikten av att vara duktig på enaktivitet för att det ska kännas roligt diskuterades av många elever, speciellt itävlingssammanhang. Stress över betyg samt en alltför seriös stämning ansågs även det ledatill olustkänslor.

Stick- och skärskador är ett problem inom sjukvården. Förekomsten är störst inom operationsverksamhet, där stora mängder blod och andra kroppsvätskor samt vassa instrument hanteras. Risken för blodsmitta varierar för de vanligaste blodsmittorna HBV, HCV och HIV men när tillbud sker finns alltid en möjlig risk för blodsmitta.Syftet är att identifiera orsaker till stick- och skärskador samt beskriva åtgärder för att minska risken för blodsmitta under den intraoperativa fasen.I ett operationsteam ingår många olika yrkesgrupper som arbetar nära varandra på en begränsad yta och risken för tillbud ökar Risken för operationsteamet kommer aldrig helt att kunna elimineras, men genom att identifiera orsaksfaktorer, såsom handskperforation, operationslängd och blodstänk finns möjlighet att påverka sin egen och övriga i operationsteamets säkerhet. Genom att använda olika skyddsåtgärder som dubbla/indikatorhandskar, mun och ansiktsskydd samt användandet av preventiva arbetsmetoder som Hands-free teknik (HFT) och trubbiga nålar kan eventuella risker för blodexponering och en potentiell risk för blodsmitta minska..

Syftet med detta arbete var att studera inflammatoriska effekter i mänskligt helblod och neutrofila granulocyter exponerade och stimulerade av nanopartiklar av gadoliniumoxid. Projektet utreder den toxiska potentialen hos nanopartiklar med olika kemiska och morfologiska egenskaper.I experimenten undersöktes cellresponsen hos blodceller exponerade med ofunktionaliserade och funktionaliserade nanopartiklarna. Effekterna av funktionaliserade och ofunktionaliserade nanopartiklarna på aggregation och syreradikalproduktion i helblod och hos neutrofila granulocyter studerades med hjälp av lumi-aggregometri.Studier har visat att varken ofunktionaliserade eller funktionaliserade nanopartiklarna ger aggregation i blodet. Syreradikalproduktionen ökar däremot. Resultaten av studier i helblod visar att stimulering med spädnings serier av funktionaliserade nanopartiklar ger mindre frisättning av syreradikaler än spädnings serier med ofunktionaliserade nanopartiklar.

Hältor är vanligt förekommande på häst och hos de halta hästarna som behandlas av veterinär är ledinflammation den vanligaste diagnosen enligt Agrias försäkringsdata (Pernell et al, 2005). Utredning och behandling av hältor är ofta tidskrävande och dyrt. För hästen kan hältan och dess behandling innebära nedsatt välfärd. I dagsläget består behandlingen av ledinflammationer ofta av en kombination av vila och systemisk eller intraartikulär medicinering. Ibland måste även kirurgiska metoder tillämpas, som till exempel artroskopi.