Sök:

Sökresultat:

302 Uppsatser om Dubbla karriärer - Sida 19 av 21

"Jo men det Àr ju det viktigaste av allt att en lÀrare tror pÄ sina elever liksom."

Sammanfattning/abstract Syftet med denna observationsstudie Àr att beskriva hur nÄgra elevhÀlsoteam arbetar i praktiken. TvÄ övergripande frÄgestÀllningar konstruerades: Vilka arbetssÀtt har de observerade elevhÀlsoteamen nÀr det gÀller; hur en elev lyfts och vilka professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade ÄtgÀrder. Vi undersökte ocksÄ vad professioner samtalar om under elevhÀlsans möten. Metoden vi anvÀnde oss av för att undersöka frÄgestÀllningarna var observationer av fem olika elevhÀlsoteam i Ärskurs 4-9. Det etnografiska angreppssÀttet som vi anvÀnt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om sÄ nÀra den vardagliga praktiken som möjligt.VÄr nyfikenhet för elevhÀlsan vÀcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestÀmmelser för elevhÀlsans arbete och krav pÄ specialpedagogisk kompetens.

Matematisk modellering av industriell luftridÄ : En jÀmförelse av effektivitet och elprisets pÄverkan av driftskostnader

Det svenska elpriset har de senaste Ären stigit kraftigt och förutspÄs öka ytterliggare under kommande Är. Huvudorsaken Àr avregleringen av den europeiska elmarknaden som pÄbörjats. Detta har medfört att svenska företag börjat intressera sig för att minska sin elanvÀndning och pÄ sÄ sÀtt bevara sin konkurrenskraft gentemot företag pÄ kontinenten. Ett vanligt sÀtt för att spara energi Àr att installera en luftridÄ vid en dörr eller port mot angrÀnsande lokal eller omgivning med annan temperatur. Genom att rikta plana luftströmmar med hög hastighet vid porten reduceras möjligheten för de olika luftvolymerna att blandas.

KulturtÀckning med fibervÀv och dess inverkan pÄ temperatur och luftfuktighet

MĂ„let med försöken har varit att ta reda pĂ„ om det finns en skillnad mellan olika fibervĂ€var och deras effekt pĂ„ temperatur, luftfuktighet och klimatet under fibervĂ€varna. Försöken Ă€r tĂ€nkt att utgĂ„ frĂ„n de förhĂ„llanden som finns i kulturodlingar av fĂ€rskpotatis och jordgubbar för att se vilken effekt fibervĂ€varna har pĂ„ dessa kulturer. Försöket har varit av stort intresse pĂ„ de tvĂ„ gĂ„rdar dĂ€r de lagts ut, dels för att det inte finns nĂ„got material som tar upp fibervĂ€varnas effekt pĂ„ temperatur och luftfuktighet pĂ„ det sĂ€ttet som vĂ„ra försök har varit tĂ€nkta att pĂ„visa. Resultaten har visat pĂ„ olika effekter frĂ„n de olika vĂ€varna. UtlĂ€ggning av fĂ€ltförsken har gjorts pĂ„ tvĂ„ gĂ„rdar i SkĂ„ne. Det ena försöket lades ut pĂ„ HumlegĂ„rden i Vadensjö i vĂ€stra SkĂ„ne. Det andra försöket placerades i Öllöv utanför Grevie pĂ„ BjĂ€rehalvön i NordvĂ€stra SkĂ„ne. PĂ„ humlegĂ„rden i Vadensjö finns en lĂ€tt mullhaltig morĂ€nlĂ€ttlera som hĂ„ller pH-vĂ€rdet 7,9 och i Öllöv utanför Grevie Ă€r jordtypen en mullfattig lerig sandgrovmo med ett pH-vĂ€rde pĂ„ 6,8. Försöken kom att behandla fem försöksled dĂ€r fibervĂ€var av samma fabrikat lades ut i samma miljö med temperaturloggrar placerade i centrum av varje försök för att göra mĂ€tningar en gĂ„ng i halvtimmen pĂ„ temperatur och luftfuktighet.

ElevhÀlsans arbetssÀtt : Planering, Àrendefördelning och samtal inom elevhÀlsan i ett professionsperspektiv

Sammanfattning/abstract Syftet med denna observationsstudie Àr att beskriva hur nÄgra elevhÀlsoteam arbetar i praktiken. TvÄ övergripande frÄgestÀllningar konstruerades: Vilka arbetssÀtt har de observerade elevhÀlsoteamen nÀr det gÀller; hur en elev lyfts och vilka professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade ÄtgÀrder. Vi undersökte ocksÄ vad professioner samtalar om under elevhÀlsans möten. Metoden vi anvÀnde oss av för att undersöka frÄgestÀllningarna var observationer av fem olika elevhÀlsoteam i Ärskurs 4-9. Det etnografiska angreppssÀttet som vi anvÀnt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om sÄ nÀra den vardagliga praktiken som möjligt.VÄr nyfikenhet för elevhÀlsan vÀcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestÀmmelser för elevhÀlsans arbete och krav pÄ specialpedagogisk kompetens.

Grönytefaktor - ett verktyg för en grönare stad?

Vad menar man med en grön stad? Varför Àr det nÄgot att strÀva efter? ?Det gröna? i stadsplaneringssammanhang har ofta dubbla betydelser, dÀr begreppet rymmer bÄde vÀxtlighet och miljövÀnlighet i ett. Termen Äterfinns bland annat i dokumentation sÄsom PM, översiktsplaner och policydokument dÀr man talar om strategier och metoder för en hÄllbar stadsutveckling. Det finns mÄnga forskningsrön som visar pÄ positiva effekter av grönska i staden, men hur kan man gÄ tillvÀga för att sÀkra ett grönt resultat? Grönytefaktor Àr en modell som ursprungligen utarbetats i Berlin, Tyskland och som sedan importerats till Sverige via Malmö.

Produktutveckling av vandringsryggsÀck

Denna rapport Àr en dokumentation i form av bilder, skisser och text över produktutvecklingsprocessen av en vandringsryggsÀck. Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram en ny, alternativt vidareutvecklad, toppmodell i Lundhags ryggsÀckssortiment Trekking Backpacks, 50-90L. Fokus ligger pÄ att utveckla en ryggsÀck med ett ergonomiskt utformat bÀrsystem samt en genomtÀnkt och matchande sÀck. RyggsÀcken skall ha ett tilltalande utseende samt ett formsprÄk som bÀr samhörighet med LundhagskÀngan. Det avsedda anvÀndningsomrÄdet Àr framförallt vandring och turskidÄkning, dÀrför skall ryggsÀcken klara av att bÀra tungt samt erbjuda högsta bÀrkomfort.

Skatteförfarandet och skatteprocessen i ljuset av 2013 Ă„rs "Ne bis in idem"-domar : Är det nuvarande rĂ€ttslĂ€get tillrĂ€ckligt förutsebart och uppfyller den föreslagna lagstiftningen grundlĂ€ggande rĂ€ttssĂ€kerhetskrav?

Syftet med min uppsats Àr, dels att utreda vilka huvudsakliga konsekvenser som 2013 Ärs praxis angÄende ?Ne bis in idem? föranlett för den svenska skatteprocessen, dels att analysera vilka resningsmöjligheter som föreligger för enskilda som drabbats av Sveriges konventions­övertrÀdelser. Ett ytterligare syfte med uppsatsen Àr att analysera huruvida lagförslagen i SOU 2013:62 uppfyller grund­lÀggande rÀttssÀkerhetskrav samt att föreslÄ Àndringar till nyss nÀmnda lagförslag.Innan Är 2013 bedömde Högsta domstolen att systemet med dubbla sanktioner inom ramen för skilda förfaranden var förenligt med principen ?Ne bis in idem?, eftersom det saknades ?klart stöd? för att underkÀnna hela det svenska systemet. I NJA 2013 s.

Partyprinsessor : om unga kvinnors identitetsarbete och sjÀlvpresentation och om hur skapandekraften kan anvÀndas i bildÀmnet

Den unga kvinnokroppen som bÀrare av dolda kulturmönster kan betraktas som ett informationssystem över den kultur vi lever i. Idag Àr unga kvinnor alltmer utlÀmnade till starka marknadskrafter och identitetsarbetet har komplicerats av en rad olika faktorer. Uppsatsen Àr en studie av unga kvinnors identitetsarbete nÀr de som myndiga fÄtt tilltrÀde till krogens ?scen? och hur de dÀr performativt upptrÀder och blir avbildade pÄ bild av de vimmelfotografer som klubbarna vid Stureplan Àr utrustade med. Bilderna publiceras sedan pÄ olika webbsidor dÀr man kan gÄ in och betrakta/bedöma varandra.Fenomenet med vimmelbilderna och det faktum att en stor del av meningen med att gÄ ut handlar om just dessa bilder/artefakter, har varit utgÄngspunkten för min undersökning.

Funktionalitet och lojalitet hos boktitlar. Om franska boktitlar och deras motsvarigheter i svensk översÀttning

Boktitlar Àr betydelsefulla, trots deras ibland obetydliga omfÄng, eftersom de Àr bland det första mottagaren möter och kan komma att spela en avgörande roll för om den tillhörande texten lÀses eller inte. Boktitlar bör dÀrför analyseras som om de Àr en egen sjÀlvstÀndig texttyp med uppgift att fylla olika kommunikativa funktioner. Mot bakgrund av Gérard Genettes beskrivning av titlar som en form av paratexter, samt utifrÄn Chrisitane Nords (1995) funktionella analysmodell över sex kommunikativa funktioner som titlar bör fylla i bÄde kÀll- och mÄlsprÄkskulturen, undersöker denna studie 47 franska originalboktitlar och deras 47 svensksprÄkiga titelmotsvarigheter utgivna pÄ Sekwa förlag. Utöver att redogöra för hur vÀl materialets titlar fyller Nords tre grundlÀggande funktioner (distinktiv, metatextuell och fatisk) och tre möjliga funktioner (referentiell, expressiv och appellativ) syftar studien till att granska vilka likheter och skillnader det finns mellan franska boktitlar och deras svenska titelmotsvarigheter. Dessutom undersöker studien ifall samtliga boktitlar i huvudsak fyller sin dubbla funktion att bÄde vara funktionella i mÄlsprÄkskulturen och lojala mot den ursprungliga sÀndaren i kÀllsprÄkskulturen.

Kunskapsöverföring i den svenska revisionsbranschen - hur uppstÄr den? : En studie för kartlÀggning av hur tillÀggstjÀnster kan leda till en effektivare revision

Inom revisionsbranschen upptar tillÀggstjÀnster en betydande del av tjÀnsteutbudet. Utöver revision erbjuder revisionsbyrÄerna Àven tjÀnster inom redovisning, skatt och rÄdgivning. Forskning visar att nÀr tillÀggstjÀnster och revision sÀljs till samma kund sÄ uppstÄr en synergieffekt som inom forskningsvÀrlden benÀmns kunskapsöverföring. Denna synergieffekt har enligt forskarna en positiv inverkan pÄ revisionen vilket i sin tur kan leda till en effektivare revision. Mot denna bakgrund har denna studie som mÄl att ta reda pÄ vad som konkret bidrar till att kunskapsöverföring kan uppstÄ inom en revisionsbyrÄ.Ett delsyfte Àr att studien ska fungera som en kartlÀggning av vad kunskapsöverföring kan innebÀra för revisorers dagliga arbetsuppgifter i praktiken.

IT organisation i förÀndring

Denna kandidatuppsats har utförts under hösten, 2007, och syftet med denna uppsats Àr tvÄdelad och har gÄtt ut pÄ att bland annat studera ett förÀndringsarbete inom en global IT-organisation samt arbeta fram en förÀndringsplan för de befintliga förÀndringsÄtgÀrder som ska implementeras pÄ IT-organisationen med start 2008. FörÀndringsplanen Àr avgrÀnsad till stora verksamheter med dedikerad IT-organisation (med extern drivkraft till förÀndring). Uppsatsen Àr Àven avgrÀnsad till den sÄ kallade designfasen i implementeringen av ett prestationssystem. Rapportens metodologi och ansats Àr en kombination av hermeneutisk och aktionsforskning.FörÀndringen pÄ IT-organisationen sker för att den externa verksamheten planerar att expandera de tre nÀrmaste Ären och verksamheten förvÀntar sig att IT-organisationen ska börja arbeta pÄ ett sÀtt som skapar ett högre affÀrsvÀrde för hela företaget samt att dubbla sin leveranskapacitet inom tre Är utan att dubbla kostnaden och antal medarbetare. I och med denna verksamhetsexpansion har IT-organisationen identifierat ett ökat leveransglapp mellan verksamhetens kommande behov och IT:s kapacitet och man inser att det inte Àr möjligt att IT ? organisationen klarar av att leva upp till den förvÀntade ökade kapacitet, med sina egna interna resurser.

Expatriera mera? : En studie om svenska företags strategier i samband med expatriering av par med varsin karriÀr

Att verka pÄ en global marknad innebÀr kulturella skillnader, tidsskillnader och annorlunda arbetsmetoder som stÀller speciella krav pÄ medarbetare och deras kompetens. Att sÀnda anstÀllda pÄ utlandsuppdrag eller sÄ kallad expatriering innebÀr för företagen att omlokalisera sÄdan kompetens utomlands. Flytta och arbeta utomlands innebÀr förutom mÄnga möjligheter ocksÄ mÄnga problem för bÄde företaget och den anstÀllde med familj. Ett vÀxande problem som identifierats av flera författare Àr att omlokaliseringen av par med varsin karriÀr blir allt svÄrare eftersom expatriering ofta innebÀr att den medföljande partnern tvingas ge upp/ta paus i sin karriÀr. Det finns Àven tidigare forskning som visar att par med varsin karriÀr Àr extra vanligt just i de nordiska lÀnderna.

Egen agenda - lojalitetens bÀsta motor? En kritisk studie av styrelsearbete

Styrelserepresentanter i blÄsvÀder och skandalartade affÀrer Àr medialt frekvent förekommande begrepp. BolagsstyrningsfrÄgor blir dÀrför allt mer uppmÀrksammade och styrelser bevakas av medias ombud. Bolagsstyrelser har som företagets bÀrande pelare en framtrÀdande roll, vilket orsakar viss problematik vid valet av medlemmar. MÄnga gÄnger vÀljs externa representanter in, vilka ska bidra till att bolaget styrs optimalt. Inte sÀllan bestÄr dessa av företrÀdare för konkurrerande bolag, innebÀrande att nyttomaximering försvÄras och en maktkamp blir följden.

StÀlltidsreduktion vid Annas Pepparkakor: SMED-analys av produktionslinje 1

Examensarbetet Àr utfört hos Annas Pepparkakor belÀget i Tyresö utanför Stockholm. Annas pepparkakor tillverkar pepparkakor, vilket varit företagets fokus sedan slutet av 1970-talet.Annas Pepparkakor har en produktion som pÄverkas av sÀsongsindex dÄ den ökar till det dubbla mellan maj-december. SÀsongspersonal hyrs in via bemanningsföretag. Annas Pepparkakor har under senaste Äret inlett ett arbete med Lean production dÀr produktionen kontinuerligt arbetar med 5S, en vedertagen metod för förbÀttring inom logistik och produktion.Som en utveckling av arbetet har produktionens ledning beslutat att genomföra en studie med hjÀlp av metoden SMED, Single Minute Exchange of Die. Studien genomförs för att belysa produktionens problemomrÄden, effektivisera omstÀllningar och standardisera arbetsmoment.

Bolagsstyrning pÄ First North : Hur ska förtroendent stÀrkas gentemot investerare?

I en allt mer globaliserad vÀrld ökar betydelsen för ett lands ekonomi att stora konkurrenskraftiga bolag vÀxer fram. First North Àr en handelplats som erbjuder smÄ och medelstora företag en möjlighet att tillgÄ externa investerares kapital, vilket kan möjliggöra en omfattande expansion som annars ej hade varit genomförbar. För bolag listade pÄ en handelsplats, Àr investerares förtroende nÄgot avgörande för att kunna vÀxa. NÄgot som dock skett under de senaste Ären, Àr att ett starkt misstroende riktats mot handelsplatsen First North frÄn affÀrsmedia och investerare. Kritikerna menar att bolagen pÄ First North handlar girigt, och den svaga reglering som omfattar bolagen, inte garanterar en trovÀrdig förvaltning.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->