De spännande och vackra kulturmiljöer som våra kyrkogårdar utgör bör marknadsföras mer för att intressera och attrahera gemene man. Genom en studie av befintlig kyrkogårdsturism kartläggs situationen idag och positiva erfarenheter lyfts fram för en fortsatt utveckling inom branschen. Då ämnet är outforskat, och lite källmaterial finns att tillgå, bygger arbetet på subjektivt intervjumaterial och en litteraturstudie med fokus på kulturarv och generell marknadsföring i tjänste- och upplevelseföretag. Resultatet visar att för att utveckla dessa kulturmiljöer krävs ett långsiktigt mål och ett genuint intresse inom förvaltningen och från politiskt håll. Studien visar att efterfrågan inte nödvändigtvis finns naturligt, däremot existerar ett stort publikunderlag vilket nås genom lättillgängliga och intressanta aktiviteter.

This thesis was created in an attempt to examine the concept of cultural heritage. What is cultural heritage to us and why do we treat it in the different ways we do? In my attempt to find an answer to this I have chosen to concentrate my interest on a situation where historical objects have been preserved as well as destroyed, Iraq 2003 until 2007. In my research I have divided the Iraqi cultural heritage in three different groups based on the different treatments they where exposed to during the occupation of Bagdad and the aftermath. For each group I have chosen one object or a category of objects to be a representative examined.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur informationsskyltar bidrar till större förståelse av kulturarv genom att undersöka kontexten samt informationen som ges på skyltarna och hur det genom dessa aspekter skapar perspektiv på platsen. De kulturarv som analyseras är Eketorps fornborg, Kalmar Slott och Södra Ölands odlingslandskap.  Källmaterialet består av kulturarven, deras informationsskyltar och den kontext de verkar i samt hur de samverkar. Här tolkas både den text och de bilder som finns på skyltarna.  Skyltarna finns uppsatta vid kulturarven och verkar i dess kontext. Det är möjligt att tala om att kulturarvet behöver skyltarna, dels för att platsen ska förstås dels för den effekt en skylt åstadkommer. Vidare används skyltarna för att belysa det som är unikt för den specifika platsen, informationen som finns påvisar vad som är viktigt för besökaren att se.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka de kunskaper eleverna i år 6 har om de bibliska berättelserna. Undersökningen genomfördes i form av en enkätundersökning. Resultatet visar att eleverna har hört berättelserna, men kunskaperna är på många håll bristfälliga. I detta arbete betonar jag också vikten av att Bibelns berättelser får utrymme i undervisningen. De är en del av vårt kulturarv, och de förmedlar också de fostransmål som står i Lpo 94..

Begreppet "digitalt kulturarv" har två betydelser: dels digitaliserat fysiskt kulturarv, till exempel digitala kopior av föremål, dels det kulturarv som består av företeelser som skapats digitalt och därmed inte har någon fysisk motsvarighet. Det är det senare området, föremål som i sin ursprungsform är digitala, som denna uppsats fokuserar på. Syftet med uppsatsen är att undersöka om digitala kulturföremål kan räknas som en del av museernas uppdrag, samt hur museer i så fall kan samla in, bevara och visa dessa föremål.Digitalt material bygger inte på att föremålen har en fysisk form, och de ställs därför ofta i motsats till de materiella föremål som museer samlar in och bevarar. Däremot utesluter ingen av de museidefinitioner som undersöks i uppsatsen att museer även hanterar immateriellt kulturarv. Om museet dessutom inte fokuserar på föremålen i sig utan på föremålens betydelser och sammanhang, vilket många menar, så spelar det mindre roll om det som förmedlar betydelsen eller sammanhanget har fysisk form eller ej.Bland andra Unesco har också poängterat att det är viktigt att digitalt kulturarv bevaras.

Syftet med denna studie var att undersöka vad elever på Lärkans estetiska program (Luleå Gymnasieskola) lärde sig genom att medverka i ett internationellt samarbetsprojekt och hur deras kulturarv kan tas till vara på i vardaglig undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med elever och lärare på Lärkan berördes följande teman: kunskap och erfarenheter, rötter och läranderoller. Resultatet visade att intresse, spänning och en önskan att hjälpa andra är faktorer som engagerar de intervjuade eleverna i projektet. Både elever och lärare tycker att samarbetsprojekt ur flera aspekter är en fungerande metod för att öka förståelse och acceptans mellan människor i en mångkulturell miljö. Eleverna anser att deras kulturarv är viktiga, dock varierar varje elevs relation till sitt eget kulturarv.

Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med sex svensklärare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lärarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mångfald i läroplanen, Lpf94. Jag har även frågat hur de anser att deras undervisning påverkas av dessa ord i läroplanen.Orden kulturarv och kulturell mångfald är inte definierade i Lpf94. Lärarnas svar visar på hur denna brist på konkretisering av innehållet skapar viss osäkerhet men också speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svårighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen är något som tidigare forskning också har påtalat.Resultatet visar att dessa sex lärare är väl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mångfald i undervisningen.

Urban Exploration går ut på att utforska övergivna platser. Uppsatsens syfte är att beskriva fenomenet och att diskutera det utifrån ett kulturarvs- och ungdomskulturperspektiv. För att kunna göra detta argumenterar jag, med utgångspunkt i litteraturstudier, för att Urban Exploration bör ses som ett uttryck för senmodernitet, med de särskilda förutsättningar för identitetsskapande och världsuppfattning som det innebär för individen. Som källmaterial har det Urban Exploration-utövarna själva skriver om sin verksamhet på olika Internetsidor använts. Min slutsats är att individen genom att fylla platsen med subjektiv mening skapar dels ett kulturarv, dels sig själv som ett politiskt och historiskt subjekt..

Undersökningens resultat pekar på de flesta lärare är mot ett införande av en litterär kanon i svenskundervisningen, även om två lärare anser att en kanon skulle kunna vara något positivt under andra förutsättningar. Åsikterna skiljer sig emellertid åt, beroende på vilken uppfattning lärarna har på svenskämnet, litteraturundervisningen och på bildning och kulturarv. Vidare pekar undersökningen på att lärarna motsätter sig en litterär kanon, eftersom en litterär kanon inte är förenlig med de pedagogiska metoder som den sociokulturella inriktningen och det dialogiska klassrummet förespråkar..

Andelen människor i Sverige idag som lider av psykisk ohälsa ökar. Depression är en form av psykisk ohälsa som drabbar många, främst kvinnor. Dubbelt så många kvinnor som män får diagnosen depression. Å andra sidan är det dubbelt så många män som kvinnor som begår självmord. Eftersom depression traditionellt sett varit en kvinnokodad sjukdom är många av mätinstrumenten som används för att ställa diagnosen utformade efter symptom som främst är förenade med kvinnorollen, exempelvis gråtande.

Abstract Denna uppsats handlar om hur kulturarv och kulturell mångfald uppfattas bland några pedagoger på tre svenska skolor som är mångkulturella arenor. Vår undersökning ingår i forskningsfältet Mångfald i förskola och skola. Vårt syfte med detta arbete är att lyfta fram pedagogernas uppfattningar kring kulturarv och kulturell mångfald. Detta på grund av att få en ökad förståelse och samtidigt få fram en tydlig och klar bild av hur man som pedagog på bästa möjliga sätt kan hantera de olika situationer som uppstår på grund av kulturella olikheter inom dagens skola. Undersökningen genomförde vi genom att intervjua och observera fyra pedagoger med inriktning mot grundskolans tidigare år på tre olika skolor i Malmö. Vi har genomfört observationerna under en skoldag i respektive pedagogs klass och därefter har vi utfört intervjun med respektive pedagog.

Ett syfte med studien är att introducera en metod för komparativ kulturarvsanalys. Metoden skall kunna användas för att analysera hur kulturarvsvärden värderas och hur de används i interpretation och presentation. Metoden som prövas skall uppfylla studiens övriga tre syften: att genom en nulägesanalys studera hur de olika kulturarvsvärdena i och kring Kinda kanal uppfattas, värderas, vårdas och visas, för att mot denna bakgrund jämföra liknande områden nationellt och internationellt och finna konstruktiva uppslag till framtida utvecklingsplaner och möjligheter för upplevelseområdet Kinda kanal..

Sammandrag Syftet med det här arbetet är att utifrån begreppen ?kulturarv? och ?kulturell mångfald? undersöka lärares val av texter som används i undervisningen och hur dessa texter används i undervisningen. Syftet är också att ta reda på vad olika lärare anser att eleverna behöver för ?kulturellt kapital? med sig i livet. För att undersöka detta genomförde jag en undersökning på två skolor i en medelstor sydsvensk stad.

Allt fler turister vill idag uppleva orörda destinationer och historiska kulturarv samt efterfrågar inte längre enbart iscensatta och konstruerade miljöer. Turistdestinationer måste därför utmärka sig genom sin marknadsföring för att vara attraktiva eftersom turister vill uppleva något utöver det vanliga. En destinations image förändras över tiden och för att förstå denna förändring krävs det att man ser tillbaka på en destinations historia och kulturarv. Vi har valt att studera Mölle som är en klassisk badort i nordvästra Skåne med en historik som än idag återspeglas markant på hela orten. Vi valde att studera vilken betydelse Mölles historik som badort har för destinationen idag.

AbstractKultursektorn omsatte endast cirka fem procent av Sveriges totala turistnäring år 2006. Dettyder på en smal skara besökare samt att det finns en stor konkurrens mot andra sektorerinom turistnäringen. Samtidigt är denna siffra något missvisande vad gäller besökarantal dåmånga kulturarv är gratis att besöka.Utefter detta har jag utgått efter en induktiv arbetsmetod där jag har valt att studera ettspecifikt ting, i detta fall Hasse & Tage-museet, för att därefter komma fram till en slutsatssom kanske även kan gälla i allmänhet för andra kulturarv. Jag har kommit fram till minaslutsatser genom intervjuer och kvalitativa enkäter för att därefter bearbeta det insamladematerialet tillsammans med de bakgrundsfakta jag har använt mig av.Syftet med undersökningen var att undersöka om Hasse & Tage-museet med verksamhet kanbetraktas som ett kulturarv och (i så fall) hur kan museet arbeta för att leva vidare och förakulturarvet vidare till framtida generationer. Uppsatsen syftar även till att något belysamuseets lokalisering till Tomelilla och dess roll för turismen i Tomelilla.Resultatet visade att Hasse & Tage-museet definitivt är ett kulturarv då deras verk harpåverkat generationer av svenskar och är betydelsefullt för så många än idag.