I januari 2005 orsakade stormen Gudrun stor förödelse i de svenska elnäten. Återuppbyggnadsarbetet pågår fortfarande samtidigt som stora nyinvesteringar sker. Flera av nätbolagen aviserar dessutom en fördubbling av investeringsvolymerna inför 2007. För att Vattenfall Service Syd AB (VSS) som entreprenadbolag skall kunna möta denna efterfrågan behöver de inte bara expandera utan också effektivisera sitt arbetssätt. Syftet med detta examensarbete är att VSS skall få in värdefulla synpunkter och förbättringsförslag av utomstående som inte har det traditionella synsättet på lokalnätsbyggnation.

Senare års skandaler inom näringslivet har allvarligt skadat allmänhetens förtroende för bolagsstyrningen. Som ett svar på detta togs i USA en detaljerad lagstiftning fram, i form av SOX. I Sverige, har som en av de sista länderna i Europa istället arbetats fram en svensk kod för bolagsstyrning. I och med detta har bolagsstyrning och intern kontroll fått ett ökat fokus och tanken är att den finansiella informationen från bolagen skall bli mer tillförlitliga.Syftet med denna rapport är att identifiera förväntade effekter av hur de nya kraven på bolagsstyrning kommer att påverka de externa revisorernas arbete. Speciellt var det gäller samarbetet med internrevisionen och säkerställandet av den finansiella rapporteringen.Vi har valt en kvalitativ metod, med djupintervjuer av semistrukturerad art.

Denna uppsats syftar till att beskriva och skapa en modell för vilka faktorer som påverkar revisorns roll och som därmed utgör en viktig del i koordinationen mellan intern- och externrevisorer. Bakgrunden till denna studie grundar sig på att det hela tiden sker förändrade spelregler vilket har påverkat utvecklingen av intern- och externrevision. Även revisionsskandaler har påverkat utvecklingen och det har blivit viktigare med en god intern kontroll.Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som har skickats till auktoriserade revisorer där de har fått besvara frågorna utifrån deras kunskaper och erfarenheter.Studien redogör för vad intern och extern revision innebär, vilka faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorerna samt skillnader och likheter.  Det finns fyra olika roller som en externrevisor kan ha och den vanligaste, utöver lagstadgad revision är att ge fristående rådgivning. Faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorer är främst internrevisionens storlek, kunskap och erfarenhet, komplexitet, kommunikation, oberoende samt personkemi.

Det här examensarbetet är det avslutande momentet i en kandidatexamen inom Industriell ekonomi med inriktning mot Industriell Logistik vid Luleå Tekniska Universitet. Ämnesområdet för arbetet är logistik och behandlar ruttplanering (vilket fordon skall köra på vilken väg) för halkbekämpning vid vinterväghållning. Examensarbetet har gjorts åt Företag C. Examensarbetets syfte är att kartlägga flödet av halkbekämpningsmedel från täkt till vägnät och se över val av transportsätt samt fordonstyp för halkbekämpning. Vid varje pådrag behövs 22,3 ton halkbekämpningsmedel på de två områden som inom ramarna för examensarbetet valts att studera närmare och en genomsnittsvinter beräknas motsvara 18 pådrag.

Det här examensarbetet är det avslutande momentet i en kandidatexamen inom Industriell ekonomi med inriktning mot Industriell Logistik vid Luleå Tekniska Universitet. Ämnesområdet för arbetet är logistik och behandlar ruttplanering (vilket fordon skall köra på vilken väg) för halkbekämpning vid vinterväghållning. Examensarbetet har gjorts åt Företag C. Examensarbetets syfte är att kartlägga flödet av halkbekämpningsmedel från täkt till vägnät och se över val av transportsätt samt fordonstyp för halkbekämpning. Vid varje pådrag behövs 22,3 ton halkbekämpningsmedel på de två områden som inom ramarna för examensarbetet valts att studera närmare och en genomsnittsvinter beräknas motsvara 18 pådrag.

Det här examensarbetet är det avslutande momentet i en kandidatexamen inom Industriell ekonomi med inriktning mot Industriell Logistik vid Luleå Tekniska Universitet. Ämnesområdet för arbetet är logistik och behandlar ruttplanering (vilket fordon skall köra på vilken väg) för halkbekämpning vid vinterväghållning. Examensarbetet har gjorts åt Företag C. Examensarbetets syfte är att kartlägga flödet av halkbekämpningsmedel från täkt till vägnät och se över val av transportsätt samt fordonstyp för halkbekämpning. Vid varje pådrag behövs 22,3 ton halkbekämpningsmedel på de två områden som inom ramarna för examensarbetet valts att studera närmare och en genomsnittsvinter beräknas motsvara 18 pådrag.

På senare tid har logistikens betydelse för konkurrenskraft hos företag ökat, varvid företag som lyckas väl med sin logistikverksamhet kan nå stora konkurrensfördelar. Hos många företag är logistik sällan en kärnverksamhet, vilket gör att det ofta försummas på bekostnad av andra verksamhetsområden. Inom Vattenfall Services Nordic AB, hädanefter VS, finns ett hundratal lager som drivs av ett av VS affärsområden, Logistikservice. Vid dessa lager förvaras lagerartiklar, hädanefter artiklar, samt utrustningar. Logistikservice ska utöver drift av lager hyra ut utrustning till övriga affärsområden inom VS.

I en stor och komplex organisation kan det vara svårt att skapa sig en helhetsbild och se sitt arbete i relation till organisationens övergripande syfte. En sådan helhetsbild kan skapas genom att kartlägga och dokumentera aktivitetsflödet i organisationen. Processutveckling tillhandahåller verktyg för att eliminera dubbelarbete och spill och skapa bättre värde för organisationens kunder. Som resultat av detta förenklas arbetet, kostnader kan lättare reduceras och ledtider kan minskas. Allt detta sammantaget leder till ökad konkurrenskraft.Syftet med detta examensarbete är att införa grunderna för processutveckling på Siemens GPMT.

För att möta det ökade behovet i ordinärt boende, som är kunskaps- och informationsintensivt, då alltfler äldre väljer att bo kvar hemma och att färre blir beviljad särskilt boende gör att behovet av att kvalitetssäkra bland annat läkemedelshantering och journalföring ökar. Brister i informationsförsörjning och informationsöverföring av informationsflödet i läkemedelshanteringskedjan gör bl.a. att bristerna skapar merarbete för vård- och omsorgspersonal och allvarligt kan försena en patients vårdprocess.Då hemtjänsten och hemsjukvården har situationer med arbetstoppar och pressade situationer är det intressant att studera vilka faktorer som påverkar genomflödet i läkemedelshanteringskedjan. Även vilka resurser med avseende på tid och utrustning som krävs för att flödet skall fungera i läkemedelshanteringskedjan är intressant såsom när det inte fungerar.Syftet med studien är att kartlägga flaskhalsarna i läkemedelshanteringens informationsprocesser i mikrosystemen hemtjänsten och hemsjukvården med avseende på tids- och platsflaskhalsar och organisationella flaskhalsar och se hur dessa flaskhalsar påverkar flödeseffektivitet och resurseffektivitet samt patientsäkerhet.Till grund för studien som gjorts med en kvalitativ ansats, har nio stycken respondenter, tre distriktssjuksköterskor, fyra vårdare samt två enhetschefer och MAS för Örnsköldsvik intervjuats.För de flaskhalsar som identifierats var det tydligast att alla informationsprocesser där fax ingår är alla en variant av en tids- och platsflaskhals. Exempel på organisationella flaskhalsar är de exempel respondenterna tog upp som underbemanning, tidsbrist av att följa uppställda rutiner samt avsaknad av vissa rutiner som påverkar genomflödet samt informationsprocesser med underprocesser där dubbelarbete förekommer.Slutsatserna av studien är att patientsäkerheten är överordnad flödeseffektiviteten samt resurseffektiviteten.

En stor del av Sveriges befolkning över 65 år får sina läkemedel expedierade via Apotekets dosdispenserade läkemedel, ApoDos. E-dos är ett förskrivarverktyg som nu används vid förskrivning till dessa patienter. Införandet av e-dos är tänkt att förenkla hanteringen av ordinationer, att öka graden av automatisering av produktion av doser och att öka säkerheten i processerna. Trots detta så kommer en stor del av ordinationerna fortfarande till DosApoteken via fax.Syftet med denna studie är att öka förståelsen för den underliggande problematik som ligger till grund för att e-dos inte används i större utsträckning än cirka 50-60 % vid ordination av läkemedel till ApoDos-patienter.Studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt där intervjuer med läkare från Kalmar kommun har genomförts. Data samlades in från så väl öppen- som slutenvårdsläkare under ett par veckor i april 2010.Resultaten visar att läkarna tycker att e-dos är ett bra system, som ger en god helhetsbild över patientens samtliga läkemedel.

För att möta det ökade behovet i ordinärt boende, som är kunskaps- och informationsintensivt, då alltfler äldre väljer att bo kvar hemma och att färre blir beviljad särskilt boende gör att behovet av att kvalitetssäkra bland annat läkemedelshantering och journalföring ökar. Brister i informationsförsörjning och informationsöverföring av informationsflödet i läkemedelshanteringskedjan gör bl.a. att bristerna skapar merarbete för vård- och omsorgspersonal och allvarligt kan försena en patients vårdprocess.Då hemtjänsten och hemsjukvården har situationer med arbetstoppar och pressade situationer är det intressant att studera vilka faktorer som påverkar genomflödet i läkemedelshanteringskedjan. Även vilka resurser med avseende på tid och utrustning som krävs för att flödet skall fungera i läkemedelshanteringskedjan är intressant såsom när det inte fungerar.Syftet med studien är att kartlägga flaskhalsarna i läkemedelshanteringens informationsprocesser i mikrosystemen hemtjänsten och hemsjukvården med avseende på tids- och platsflaskhalsar och organisationella flaskhalsar och se hur dessa flaskhalsar påverkar flödeseffektivitet och resurseffektivitet samt patientsäkerhet.Till grund för studien som gjorts med en kvalitativ ansats, har nio stycken respondenter, tre distriktssjuksköterskor, fyra vårdare samt två enhetschefer och MAS för Örnsköldsvik intervjuats.För de flaskhalsar som identifierats var det tydligast att alla informationsprocesser där fax ingår är alla en variant av en tids- och platsflaskhals. Exempel på organisationella flaskhalsar är de exempel respondenterna tog upp som underbemanning, tidsbrist av att följa uppställda rutiner samt avsaknad av vissa rutiner som påverkar genomflödet samt informationsprocesser med underprocesser där dubbelarbete förekommer.Slutsatserna av studien är att patientsäkerheten är överordnad flödeseffektiviteten samt resurseffektiviteten.

Undersökningens syfte är att se vilka anledningar individen har till att välja friår och hur det kopplas samman med livsformerna de lever. Syftet har också varit att se individens upplevelse av friåret och vad de använt friåret till. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex friårslediga. Intervjuerna har handlat om individens upplevelse av friåret och tiden före det.Friår är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd med målsättning att ge arbetstagare en längre ledighet från sitt arbete. Arbetslösa får samtidigt en chans att komma in på arbetsmarknaden.

Den Europeiska Unionen är idag inne i en intensiv process som syftar till att ha en autonom förmåga att genomföra militära krishanteringsoperationer från år 2003. Denna uppsats syfte är identifiera eventuella brister i denna kapacitet. För detta ändamål nyttjas en metod av Gunnar Sjöstedt som i sin utvecklade form innebär att analys genomförs av gemensamma mål, resurser, managementsystem för hantering av kriser samt beslutsfattning. Hela analysen sker utifrån den realistiska teoribildningen som väl lämpar sig för att nå syftet. Det empiriska materialet utgörs av fördragstexter, ordförandeskapens slutsatser, relevanta officiella EU-dokument samt samtal med officiella EU-tjänstemän.

För att möta det ökade behovet i ordinärt boende, som är kunskaps- och informationsintensivt, då alltfler äldre väljer att bo kvar hemma och att färre blir beviljad särskilt boende gör att behovet av att kvalitetssäkra bland annat läkemedelshantering och journalföring ökar. Brister i informationsförsörjning och informationsöverföring av informationsflödet i läkemedelshanteringskedjan gör bl.a. att bristerna skapar merarbete för vård- och omsorgspersonal och allvarligt kan försena en patients vårdprocess.Då hemtjänsten och hemsjukvården har situationer med arbetstoppar och pressade situationer är det intressant att studera vilka faktorer som påverkar genomflödet i läkemedelshanteringskedjan. Även vilka resurser med avseende på tid och utrustning som krävs för att flödet skall fungera i läkemedelshanteringskedjan är intressant såsom när det inte fungerar.Syftet med studien är att kartlägga flaskhalsarna i läkemedelshanteringens informationsprocesser i mikrosystemen hemtjänsten och hemsjukvården med avseende på tids- och platsflaskhalsar och organisationella flaskhalsar och se hur dessa flaskhalsar påverkar flödeseffektivitet och resurseffektivitet samt patientsäkerhet.Till grund för studien som gjorts med en kvalitativ ansats, har nio stycken respondenter, tre distriktssjuksköterskor, fyra vårdare samt två enhetschefer och MAS för Örnsköldsvik intervjuats.För de flaskhalsar som identifierats var det tydligast att alla informationsprocesser där fax ingår är alla en variant av en tids- och platsflaskhals. Exempel på organisationella flaskhalsar är de exempel respondenterna tog upp som underbemanning, tidsbrist av att följa uppställda rutiner samt avsaknad av vissa rutiner som påverkar genomflödet samt informationsprocesser med underprocesser där dubbelarbete förekommer.Slutsatserna av studien är att patientsäkerheten är överordnad flödeseffektiviteten samt resurseffektiviteten.

 Under de senaste åren har många olika skandaler inom näringslivet uppdagats både i Sverige och utomlands. Dessa skandaler har gjort att en större fokusering har lagts på företagens interna kontroller och deras ekonomi. I och med alla de skandaler som har varit har många blickar riktats mot företagens revisorer och revision. Det är alltid styrelsen som har det yttersta ansvaret för verksamheten och inte externrevisorn. Ledningen kan till sin hjälp ha en internrevisor som är anställd i företaget och kontrollerar företagets verksamhet och effektivitet.