Vi har tagit del av teorier inom företagsidentitet, företagskommunikation, rekrytering och image. Vi har valt att arbeta utifrån fallstudiemetoden och skomodeföretaget NilsonGroup AB blev vårt studieobjekt. Primärdata har samlats in genom intervjuer och observationer på central och lokal nivå det vill säga båda på huvudkontoret och ute på de enskilda butikerna. Uppsatsens ändamål har varit att se om rekrytering kan användas som kommunikationskanal av företagsidentiteten. Utifrån teori och empiriska studier har vi dragit slutsatsen att rekryteringen har betydelse och kan hjälpa till att förmedla företagets identitet för att på så sätt uppnå en önskvärd image.

Mångkulturell skola är inget nytt, vi har alltid varit olika på många sätt, det handlar inte enbart om olika kulturell bakgrund. Vi ska öka förståelse och kunskaper om varandras olikheter och på det sättet få en ännu bättre skolsituation.Arbetet bygger på djupintervjuer med sju elever på handels och adm programmet samt tididgare litteraturstudier och visar att eleverna har god social kompetens, att det finns en spridning. De trivs på sitt program och är goda marknadsförare för programmet..

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Särskolan är en skolform för elever med utvecklingsstörning. Gymnasiesärskolan tillhör särskolans frivilliga skolform och erbjuder en fyraåring utbildning för ungdomar i åldern 16-20 år. Den har samma läroplan som gymnasieskolan. Under de senaste åren har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i särskola. Den största procentuella ökningen har andraspråkselever stått för.

Denna studie fokuserar på vad individualiserat identitetsskapande genom bloggning består utav. Studien tar sin utgångspunkt i att globaliseringens omvärldsförändringar förändrat människors möjligheter till identitet, och att bloggning är del av en ny typ av identitetsskapande. För att undersöka identitetsskapande genom bloggning analyserar studien en bloggskola på nätet framtagen av tre kvinnliga framgångsrika "bloggentreprenörer", Clara Lidström, Anna-Karin Nyberg och Frida Ramstedt. Bloggskolan syftar enligt dem till att lära bloggare hur man bäst ska framställa sig själv för att synas och expandera på nätet, samt göra bloggen till en lyckad affärsverksamhet. Studien syftar till att utveckla förståelsen för hur samtidens framträdande sociala aktiviteter genom diskurs formar social verklighet och därmed identitet.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

The essay's aim was to see which attitudes county council's and municipality representatives had about themes like: collaboration and competence in the work around double diagnosed persons. Its objective was to zero in on the attitudes of the representatives regarding a coallocated collaboration project in Stockholm. Also, it sought to find out what attitudes the representatives had about the other representatives attitudes concerning the above mentioned themes. A number of attitudes were presented during the qualitative interviews with the representatives, highlighting which attitudes seemed strongest. Then the interviews were analyzed using meaning condensation and then set against the theory of social representations.The analysis showed that before work with the target group starts, there?s a need for synchronization of the different representatives involved in the collaboration project.

Sammanfattning/abstractBakgrund: En transsexuell person upplever sig tillhöra det motsatta könet och vill oftast korrigera sin kropp genom hormonbehandling och kirurgi så att den stämmer överens med det kön som personen identifierar sig med. Enligt den vårdvetenskapliga livsvärldsteorin är en människas kropp inte bara säte för hennes upplevelser utan också för hennes identitet. Genom kroppens sinnen skapar man en bild av sig själv och sin omvärld. Detta medför att om kroppen förändras, förändras även identiteten och tillgången till världen. Kunskapen om transsexuella personer hos personal inom hälso- och sjukvården är mycket bristfällig.

Det bostadsområde som man är född och uppväxt i påverkar den människa som man är idag. Inte minst är detta viktigt när man är ungdom och ens identitet skapas av de platser man dagligen befinner sig på och de människor man möter. I detta examensarbete har jag valt att undersöka hur ungdomar upplever sin uppväxt på Mörnegård, hur de upplever utbudet av mötesplatser i området samt vilken syn de har på de kommunala insatser som görs i området. Jag har valt att genomföra två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 10 ungdomar från Mörnegård, samt använt mig av tidigare forskning som behandlar mina frågeställningar, för att analysera materialet och få fram resultat. De resultat som jag har funnit är att de intervjuade ungdomarna ofta framställer en positiv och romantiserande bild av sitt område, i motreaktion till vad som skrivs om området i media. Ungdomarnas mötesplatser är främst Mörnegårdstorget och Mörnegårds fritidsgård men även trappuppgångar, platser som ungdomarna har tilldelat mening.

Denna uppsats behandlar delat ledarskap. Syftet har varit att ur ledares synvinkel undersöka orsakerna till delat ledarskap samt de konsekvenser som uppkommer av delat ledarskap för ledarna, medarbetarna, familjerna och organisationerna. Vår metod för att lyckas med detta har varit intervjuer och vårt tillvägagångssätt vid insamling av teori och empiri har varit abduktivt. Analysen visade att orsakerna till att intervjupersonerna ville dela sitt ledarskap var att det skulle bli roligt samt möjligheten att alltid ha ett bollplank. De flesta menar att de tack vare sin arbetspartner har möjlighet att utnyttja sina styrkor och att arbetet därigenom blir mer effektivt vilket gynnar organisationen.

Min utgångspunkt för den här studien har varit att förstå och analysera pojkars menings- och identitetsskapande i vardagen. Mitt intresse var att förstå identitetsprocesser såsom de framträder i pojkars möten med olika texter, i ett vidgat perspektiv, med fokus på virtuella världar. Grundläggande begrepp är identitet, reception och meningsskapande. Vad jag främst velat ta reda på är vilken betydelse texter och virtuella världar har för pojkars menings- och identitetsskapande. För att ge en bakgrund och för att läsaren ska kunna få en bild av de olika sociala rum studiens pojkar befinner sig i ?tecknar? jag deras ?porträtt?.

Varje dag insjuknar ungefär 30 000 människor utav cancer världen över och det vill säga elva miljoner varje år. I Sverige drabbas var åttonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefär 80 000 kvinnor med bröstcancer. Många kvinnor genomgår ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den subjektiva kroppen har sin utgångspunkt ifrån vårdvetenskapen. Den subjektiva kroppen förklaras som en helhet där begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingår och de påverkas när ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet står för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte längre känner sig som en helhet efter att ha förlorat ett bröst.

Bakgrund: Sexualitet är ett komplext begrepp och kan förändras vid sjukdom. Hysterektomi innebär ett borttagande av livmodern vilket kan innebära fysiologiska och psykologiska förändringar för kvinnan. Tidigare forskning tyder på att sexualitet är tabubelagt och att sjuksköterskor tenderar att inte ta upp ämnet sexualitet med patienten. Syfte: Att beskriva kvinnans uppfattning av sin sexualitet vid hysterektomi samt vilken information och vilket stöd kvinnan önskar från sjuksköterskan.Metod: Tretton artiklar, fyra med kvalitativ och nio med kvantitativ ansats, valdes ut via sökningar i databaserna PsycINFO och PubMed. Artiklarna granskades och värderades utifrån granskningsmallar och de artiklar som hade medel eller hög nivå användes i studien.

Genom att undersöka begrepp som natur, det vilda och det sublima, i en idéhistorisk tillbakablick baserad i västerländsk kulturtradition, presenteras en ny möjlighet för efterbehandling av kalkstensbrottet Västra brottet i Slite på Gotland. En analys av platsen och tidigare nämnda begrepp leder till en förändring av det befintliga förslaget på efterbehandlingsplan. Denna aktuella efterbehandlingsplans tyngdpunkt ligger i införande av habitat. Förslaget i detta arbete är att en ?social efterbehandling? som har möjlighet att aktivera hela orten tillförs.

I denna uppsats har jag lagt min fokus på hur begreppen frihet och ofrihet har påverkat hur vi individer upplever frihet och ofrihet i vår vardag och jämfört svaren jag fick från intervjupersonerna med några av de existerande teorierna kring detta. Jag tar även upp hur konsumtion, individualisering och identitet påverkar individen och hur dessa begrepp har påverkat individens syn på sin omkringliggande miljö. Mitt tillvägagångssätt blev kvalitativa intervjuer med individer som inte har studerat beteendevetenskapliga ämnen på högre nivå, detta för att få en diskussion med dem som aldrig berört ämnet tidigare och därför få svar som aldrig har påverkats av den sociologiska litteraturen. För att få tag på teorier valde jag att använda mig huvudsakligen av böcker. Mitt resultat blev att ofrihet och frihet hänger ihop, att man måste ha den ena för att kunna känna av det andra och att vi ständigt påverkas av vår ofrihet för att uppnå vår individuella version av vad frihet är..