Ända sedan 1949 har Taiwan sökt sin sjĂ€lvstĂ€ndighet. I den hĂ€r uppsatsen undersöker vi hur den kinesiska regeringen har anvĂ€nt olika argument för att försöka övertyga Taiwan om att det skulle vara till deras fördel att Ă„terförenas med Kina. Argumentationen ser vi som ett mycket viktigt redskap i försöken att övertyga och skapa förstĂ„else för en viss politik som förs.Argumenten som vi analyserar Ă€r utdrag ur officiella uttalanden gjorda av den kinesiska regeringen efter att president Jiang Zemin framförde sina 8 punkter 1995. Vi har delat in argumenten i fyra kategorier; "makt", diskuterar i huvudsak den militĂ€ra hotbilden, "den suverĂ€na staten", det Ă€r en intern kinesisk angelĂ€genhet, "blodsband", kineser och taiwaneser har samma ursprung, "ekonomi", de argument Kina för, för att fĂ„ till ett ökat ekonomiskt flöde över sundet. Slutsatsen i uppsatsen Ă€r att förĂ€ndringen i argumenten inte varit sĂ€rskilt stora men anspelat pĂ„ olika argument över tiden..

I samband med avregleringen av den svenska postmarknaden Àr PostNord AB ett företag som de senaste decennierna stÄtt inför mÄnga utmaningar. Syftet med denna studie Àr att studera PostNords interna styrning under en större omorganisation. Detta sker i dagslÀget inom PostNords verksamhet i samband med omstruktureringen av enheterna för distribution av paket och pallgods i StockholmsomrÄdet och vi har dÀrför valt att basera vÄr studie pÄ denna process. För att uppfylla syftet har vi genomfört ett flertal kvalitativa intervjuer, vilka Àven har underbyggts av företagets offentliga och interna dokument. Genom att anvÀnda oss av en teoretisk referensram med utgÄngspunkt i nyinstitutionell teori och organisationskommunikation framtrÀder en bild av fallföretagets interna styrning.

Kriget i Tjetjenien utbröt 1994, som en följd av tjetjenernas krav pÄ sjÀlvstÀndighet. Den tjetjenska sidan karaktÀriseras idag av tvÄ vitt skilda drag, civilbefolkningens krigströtthet och de islamistiska extremisternas oförtröttliga kamp med terroristiska metoder. Ryssland Ä andra sidan hÄller hÄrt pÄ sin territoriella rÀtt och situationen Àr dÀrmed lÄst.Vi har, i en teorikonsumerande fallstudie, genomfört en analys av konfliktens drivkrafter utifrÄn den teori om konfliktlösning som kallas conflict resolution. Denna teori betonar vikten av att konflikten kommit in i ett sÄ kallat ripe moment, för att kunna uppnÄ en lösning. För att freden skall bli bestÄende, Àr det av största vikt att de bakomliggande problemen blir lösta.Anledningen till att Tjetjenienkonflikten fortfarande pÄgÄr, Àr att den inte kommit in i ett ripe moment Ànnu.

Att ledarskapet Àr viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hÀlsa Àr det mÄnga studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemÀstra de krav som denna position innebÀr, krÀvs goda förutsÀttningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förÀndringar de senaste decennierna har förÀndrat förutsÀttningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie Àr att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsÀttningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förÀndrat styrning och organisering. Studien har sin utgÄngspunkt i klassisk organisationsteori som pekar pÄ att organisationer upprÀtthÄlls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förÀndrats.

Elmarknaden i Sverige som sedan början av 1900-talet varit kontrollerad av staten avreglerades 1996 och öppnade för en fri konkurrens för handel med elektricitet. Negativ kritik har under de senaste Ären riktats mot energibolagen dÀr bland annat kundernas missnöje över höga priser och dÄlig kundservice uttryckts. Vid en avreglering kan problem uppstÄ dÄ organisationen vuxit fram ur ett tÀnkande baserat pÄ en monopolmarknad istÀllet för pÄ en konkurrensutsatt marknad. Konkurrensen och kundernas missnöje har medfört att energibolagen varit tvungna att internt Àndra och anpassa sitt arbete efter marknaden och kunden. Syftet med uppsatsen Àr öka förstÄelsen för den interna kommunikationens betydelse för företag i omvandling mot en mer kund- och marknadsorienterad organisation.

AnstÀlldas produktivitet har överraskande visat sig öka under tidigare nedlÀggningar. Detta uppmÀrksammade fenomen benÀmns nedlÀggningseffekten och förklaras bland annat av anstÀlldas ökade autonomi och utrymme för innovativa förmÄgor under nedlÀggningsperioden. Relationer mellan ledare och underanstÀllda Àr enligt LMX-teorin av olika kvalitét vilket kan förklara anstÀlldas engagemang, ett engagemang som Àven kan förklaras av anstÀlldas individuella differenser. Syftet med studien Àr att undersöka ledarskapets och personlighetsvariabeln work locus of control betydelse för anstÀlldas mÄlengagemang under en nedlÀggningsperiod. En enkÀtundersökning för 275 medarbetare utfördes 2006 pÄ ett tillverkningsföretag.

Att kunna mÀta ordförstÄelse Àr viktigt bÄde inom forskning och kliniska sammanhang. Föreliggande uppsats har tre syften. Det första syftet Àr att studera de psykometriska egenskaperna hos tvÄ nyutprovade parallella test för ordförstÄelse, Ordprovet A och B, hos Àldre vuxna. Uppsatsens andra syfte Àr att undersöka Äldersskillnader i ordförstÄelse. Det tredje syftet Àr att undersöka om sambandet mellan kognitiva förmÄgor ökar som funktion av ökad Älder.

MÄnga företag investerar i ledarskapsutbildningar i hopp om att fÄ mer kompetenta ledare som kan generera mer framgÄng för företagen. Forskningen inom omrÄdet visar dock att lÄngt ifrÄn alla ledarskapsutbildningar Àr framgÄngsrika, dÄ det finns mÄnga komponenter som kan hindra ledarskapsutbildningar frÄn att vara effektfulla. Trots detta Àr det fÄ företag som utvÀrderar sina ledarskapsutbildningar. Syftet med denna studie var att utifrÄn deltagarnas upplevelser, beskriva vilka effekter ett företags interna ledarskapsutbildning resulterat i samt vilka hinder som funnits för ledarskapsutbildningens framgÄng. Fyra chefer som genomgÄtt företagets ledarskapsutbildning intervjuades och induktiv tematisk analysmetod anvÀndes.

Dagens utveckling av mjukvara gÄr snabbare och snabbare samtidigt som mjukvaran blir allt mer komplex. Att under dessa omstÀndigheter kunna bibehÄlla en lika om inte högre kodkvalité Àr en utmaning. PÄ UIQ bestÀmde de sig för att undersöka om ett automatiserat unit test kunde hjÀlpa dem. Metoderna för att komma fram till resultaten i denna rapport har varit intervjuer, en enkÀt, intern information och litteratur sÄ som forskningsartiklar m.m. Denna rapport Àr en utredning av automatiserade test, vad man bör tÀnka pÄ, vilka fördelarna Àr, vilka testfall som Àr möjliga att automatisera med mera. Rapporten kommer Àven att presentera grunderna i testning av mjukvara, en introduktion till eXtreme Programming och Test-Driven Development samt hur testningen utförs pÄ UIQ idag. DÄ jag kom fram till att ett automatiserat unit test skulle passa sig bra pÄ UIQ kommer jag i slutet av denna rapport presentera ett implementerings förslag. Man bör Àven införa en test driven utvecklings metodik för att sÀkerhetsstÀlla att det kommer att utvecklas automatiserade testfall..

Today?s society has become more and more digitalized and we have access to more information than ever before. This has had a major impact on organizations and their work processes. For example have intranets become a common technical groupware to communicate and get relevant information from inside the organization. A common problem related to this is an over-reliance on the technology, where there's not taking into account that some informal and communicative means are difficult to occur through digital resources.The aim of this study is to examine the use of an intranet in a municipality, which consists of many different employees with various work situations.

NÀr man utvecklar en ny produkt eller tjÀnst stÄr man ofta inför valet av dataformat. De mest anvÀnda idag Àr JSON och XML. Formaten ser vÀldigt olika ut, erbjuder olika funktioner, men anvÀnds inte sÀllan till samma sak. Vilket som egentligen Àr snabbast finns det mycket Äsikter om, men inte lika mycket testresultat. Den luckan skall detta arbete tÀcka. ProgrammeringssprÄken som anvÀnds Àr Python och JavaScript, vilka bÄda Àr populÀra pÄ webben. Genom experiment testas hur snabbt JSON och XML kan kodas och avkodas.

This is a qualitative study with a reflexive approach. The aim of this masters thesis is to describe how the internal information is managed in BorÄs Theatre and BorÄs Public Library related to the internal flow of information within the organisations according to descriptions of different units, staff and work tasks. Ten qualitative semi-structured interviews with employees at the Theatre and the Library have been conducted. The organisations have been studied separately. The interviews are presented according to six categories presented in the theory chapter as a result of the study.

Öppenhet Ă€r en allt viktigare del av företagens Ă„rsredovisningar. I en mer och mer komplex vĂ€rld har öppenheten blivit en större frĂ„ga för företagen vid upprĂ€ttandet Ă„rsredovisningarna. Det ostabila förtroendet för företagen har resulterat i större press öppenhet. DĂ€rför Ă€r det inte konstigt att redovisningskvalitĂ© har blivit en viktig aspekt intressenter, problemet Ă€r att kvalitĂ© ses pĂ„ olika vis.U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) har i sin senaste utgĂ„va av International Accounting Standards (IAS) skrivit 50 sidor om redovisningskvalitĂ©.

Denna uppsats handlar om en kartlÀggning av faktorer som, enligt författarens uppfattning och erfarenhet, orsakar aktiekursvariationer och pÄverkar utvecklingen pÄ aktiemarknaden.Före kartlÀggningen av dessa faktorer framhÀvs vikten av den amerikanska aktiemarknaden och dess influens pÄ vÀrldens övriga börser.Vidare, struktureras uppsatsen i ett teorikapitel som innehÄller tvÄ delar med separata kartlÀggningar av faktorer som pÄverkar aktiemarknaden i helhet respektive faktorer som orsakar enstaka aktieprisvariationer, och ett empirikapitel som ocksÄ innehÄller olika delar dÀr observationer och undersökningsresultat jÀmförs med de kartlagda teorierna.Faktorerna som tros pÄverka hela marknadsutvecklingen Àr styrrÀntenivÄn, inflationen, konjunkturlÀget, oljepriset, krig och terror, tekniska analysen, amerikanska makrostatistiksiffror, politiska beslut, övervÀrdering och korrektion, psykologiska faktorer, spekulation, osÀkerhet samt rapporteringsperioder. DÀremot, har mina undersökningsresultat visat att anomalier, det vill sÀga omtalade och Äterkommande perioder dÀr aktiemarknaden oförklarligt brukar följa ett visst utvecklingsmönster, inte har den beryktade effekten pÄ börserna.BetrÀffande enstaka aktiekursvariationer, har mina observationer visat att strukturella förÀndringar i ett företag, blankning i en aktie, rykten, företagsrapporters innehÄll, tidningsartiklar samt publicerade rekommendationer och bedömningar frÄn olika kÀllor har alla en verkande effekt pÄ en aktiekursutveckling. DÀremot har det konstaterats att aktiens fundamentala vÀrde inte har nÄgon större effekt pÄ investerarnas köp- eller sÀljbeslut och dÀrmed inte har nÄgon verkan pÄ kursförÀndringen.Under arbetets gÄng har det Àven uppdagats ytterligare faktorer som inte har en teoretisk förankring men ÀndÄ fÄr en betydande verkan pÄ en aktiekursutveckling. Dessa har belysts i en tredje och separat del i empirikapitlet. Faktorerna Àr den amerikanska dollarkursen, vinstvarningar eller prognosuppdateringar i företag, stora order, skandaler, vd-uttalanden samt kapitalmarknadsdagar.I det fjÀrde och det sista kapitlet diskuteras och ifrÄgasÀtts logiken i marknads- och aktiekursutvecklingen.

Traditionellt har tempusböjning och person-/numeruskongruens pÄ verb varit de starkaste kriterierna för finithet. Det har dock visat sig vara svÄrapplicerade kriterier för mÄnga sprÄk och finithet pÄ satsnivÄ ? huruvida en sats Àr sjÀlvstÀndig eller ej ? har blivit en viktig frÄga för definitionen.Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera finithetsfenomenet utifrÄn sprÄket trumaí.Det tycks finnas flera fenomen som Àr tecken pÄ en finithetsdistinktion i trumaí, framför allt -n/-e-klitikan som markerar 3Abs pÄ verbet vid absolutivargumentets frÄnvaro, samt FT-partiklarna som har en tempusfunktion. För imperativ verkar det vara sÄ att imperativpartiklarna har en intern distribution baserad pÄ person och animathet hos absolutivargumentet, vilket kan tolkas som att det finns en argumentkongruens frikopplad frÄn den semantiska inkorporeringen av andraperson som subjekt. GÀllande finithet pÄ satsnivÄ finns det i trumaí bÄde finita och infinita satser som kan fungera som bisatser.