Den klassiska approachen till navigering innefattar att agenten hÄller en intern representativ modell av omgivningen. Denna approach har emellertid mÄnga nackdelar, speciellt för dynamiska miljöer. En modernare approach Àr att förlita sig pÄ den faktiska omgivningen istÀllet för en modell av denna. Detta arbete presenterar en undersökning av navigeringsproblemet och hur vÀl det löses av agenter vars kontrollmekanismer utgörs artificiella neurala nÀtverk. Tillförlitligheten hos de tvÄ neurala arkitekturerna Extended sequential cascaded network och Self-organized recurrent network bestÀms genom experiment.

Hedgefonder har under det senaste decenniet blivit ett allt mer uppmÀrksammat inslag pÄ den svenska fondmarknaden och tillvÀxten har varit stark bÄde till storleken förvaltat kapital och antalet hedgefonder. SjÀlva grundidén för hedgefonder Àr att de oberoende av marknadsutvecklingen alltid skall generera positiv avkastning. LÄg risk samt lÄg korrelation med aktie- och rÀntemarknaderna Àr ytterligare argument vilka bör göra hedgefonderna till intressanta inslag i investerares totala portföljer.ProblemomrÄde: Hedgefonder kommer sÀkerligen att utgöra betydande delar av svenska investerares kapitalplaceringar i framtiden vilket gör dem till intressanta studieobjekt. Intressant ur en investerares perspektiv Àr att undersöka huruvida hedgefonderna infriar uppstÀllda förvaltningsmÄl.Syfte: Genom kvantitativ berÀkning Àmnar vi analysera de svenska hedgefondernas historiska prestationer i form av absolut avkastning, riskjusterad avkastning, volatilitet samt korrelation, i syfte att se om detta motsvarar de förvÀntningar en investerare bör ha för sitt hedgefondsparande.Metod: Undersökningen baseras pÄ sekundÀrdata i form av undersökta fonders kurshistorik, samt index- och rÀntehistorik. Studien Àr teoretisk i den mening att vi anvÀnt oss av vedertagen ekonomisk teori som vi tillÀmpat, empirisk dÄ vi sjÀlva genomfört berÀkningar för att sedan kunna analysera resultaten och dra egna slutsatser av dessa.Resultat: Flertalet fonder har svÄrt att uppfylla mÄlet om ?absolut avkastning?.

We have left the industrial society, and instead, we live in a post-industrial knowledge and information society. It is often said that industrial production has disappeared or that it has changed greatly. This means that fewer are employed in the manufacturing sector while the service sector is increasing, resulting in that the boundaries between production and administration decreases. The production goes from mass production to more flexible and specialized solutions. This puts greater demands on the logistics chain that continually need to work to meet customer requirements.

Problem: Hur kan en organisation arbeta för att individerna i organisationen ska ta till sig den uttalade visionen pÄ ett sÄdant sÀtt att den faktiskt pÄverkar det dagliga arbetet? Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar spridningen och förankringen av visionen hos medarbetarna i organisationen Metod: Studien baseras pÄ djupintervjuer med respondenter pÄ tvÄ fallföretag, Bilen AB och Ljuset AB. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod för att belysa begreppet vision. Resultat: Det gÄr att spÄra en vision i en organisation utifrÄn den metod vi har valt. En vision har ingen kraft i sig sjÀlv, utan mÄste ges liv av företagsledningen.

Den svenska e-sportscenen har pÄ kort tid gÄtt frÄn en klubb för intern beundran till en massrörelse som visas pÄ bÀsta sÀndningstid i flera TV-kanaler. Samtidigt finns det fÄ som gÄtt pÄ djupet med svensk e-sport och dess utövare. NÀstan allt som skrivs i media Àr personportrÀtt av engagerade personer, rubriker om miljonvinster och referat av spelade matcher. Vi har valt att försöka ta oss bakom kulisserna och se hur e-sporten i Sverige Àr uppbyggd.I en serie samtalsintervjuer med nyckelpersoner, storstjÀrnor och spelare pÄ vÀg upp har vi undersökt vilka de svenska proffsspelarna Àr, vad de har för förutsÀttningar i dag och hur de ser pÄ sin framtid.Vi har mött en ung och oorganiserad bransch som sjÀlva ser stor potential att vÀxa, men samtidigt efterlyser mer struktur. Mycket av den infrastruktur som traditionell sport har saknas helt eller delvis i e-sport, och det Àr ett stort och spretigt fÀlt dÀr varje spel har sina egna spelare och sina egna förutsÀttningar.Arbetet har utmynnat i radiodokumentÀren Den svenska e-sportscenen dÀr ett tiotal personer fÄr ge sin bild av svensk e-sport..

En studie av förestÀllningar om det gudomliga inom ekofeministisk teologi. Uppsatsen behandlar teologerna Rosemary Radford Ruether, Carol Christ och Sallie McFague. FrÄgestÀllningen besvaras med hjÀlp av en innehÄllslig idéanalys bestÄende av tvÄ analysfrÄgor med en rad följdfrÄgor. Den första analysfrÄgan söker hur det gudomliga förstÄs hos de olika teologerna, följdfrÄgorna behandlar begreppen immanens-transcendens, teism-panteism-panenteism samt könsroller. Den andra analysfrÄgan söker vilken relation mellan det gudomliga och skapelsen som beskrivs, följdfrÄgorna söker om relationen Àr intern eller extern, om det Àr en personlig eller opersonlig gudomlighet samt om mÀnniskan har nÄgot sÀrskilt ansvar inför det gudomliga. .

FörÀldrakooperativet Lillmyran Àr en förskola som ligger i GÀvle och de har en hemsida som behöver utvecklas. Förskolan ville ha hjÀlp med att först kartlÀgga vilka förvÀntningar medlemmarna hade pÄ deras hemsida. DÀrefter skulle det undersökas om deras plattform för webbpublicering, CMS Made Simple, hade de tekniska förutsÀttningar som krÀvdes för att förverkliga deras önskemÄl. Till sist skulle Àven hemsidan utvecklas med tanke pÄ de villkoren. KartlÀggningen av förvÀntningarna pÄ hemsidan skedde med hjÀlp av en enkÀtundersökning och systemet skapades med hjÀlp av CMS Made Simple.

Syftet med denna studie Àr att förstÄ och analysera hur anstÀllda upplever sinverksamhet och anstÀllning pÄ ett företag i alkoholbranschen, vilket Àven kallas förDirty Work. Vi vill Àven studera de anstÀlldas uppfattningar om företaget och hur HR-avdelningen kan arbeta mot de anstÀllda.För att fÄ svar pÄ syftet och frÄgestÀllningarna genomfördes fokusgruppsintervjuer bland anstÀllda pÄ det studerade företaget. Resultaten visar att de anstÀllda uppfattar sin anstÀllning som vilket jobb som helst och kÀnslan att arbeta för ett företag inom alkoholbranschen Àr positiv. Den kÀnslan och normaliseringen av branschen skiljer sig frÄn den forskning som finns sedan tidigare och har troligen sin grund i samhÀllets förÀndrade syn pÄ alkohol.För HR-avdelningen Àr det viktigt med intern kommunikation om branschens pÄverkan i samhÀllet för att ge anstÀllda verktyg för att skapa en ökad arbetstillfredsstÀllelse och kunna försvara den potentiella stigmatisering som föreligger i arbetet..

Denna uppsats handlar om internrevisorer och hur deras rapporter anvÀnds av styrelsen. Under de senaste Ären har mÄnga olika företagsskandaler inom nÀringslivet uppdagats bÄde i Sverige och utomlands. Skandalerna har gjort att en större fokusering har lagts pÄ företagens interna kontroller. Styrelsen Àr ytterst ansvarig för de interna kontrollerna men det nya regelverket utgÄr ifrÄn att ett aktiebolag har en sjÀlvstÀndig granskningsfunktion, en internrevisionsavdelning. Syftet Àr att undersöka hur styrelsen ser pÄ internrevisorernas arbete och kunskap och om de anser att internrevisorerna Àr till nÄgon nytta i styrelsens eget arbete.

Följande studie Àr en undersökning av Skype som kommunikationsmedel. Studien avser att utreda huruvida Skype Àr kommunikations- och kostnadseffektivt vid intern kommunikation mellan företagsenheter i olika lÀnder. Som bakgrund har teorier angÄende olika kommunikationsmedels effektivitet och deras förmÄga att överföra flera typer av information anvÀnts. Utöver det inkluderar den teoretiska bakgrunden teorier rörande kostnader som Àr relevanta vid kommunikation. En kvantitativ studie dÀr enkÀter skickades ut till företag med internationell verksamhet genomfördes för att samla in empirisk data.

Denna studie syftar till att undersöka vilken effekt fondavgiften har för fondens avkastning samt för den riskjusterade prestationen. Dessutom tas hÀnsyn till om fonden Àr en aktiefond eller rÀntefond, samt ifall det har nÄgon betydelse ifall fondens placeringsinriktning Àr i Sverige eller i utlandet. Genom statistisk dataanalys med sÄvÀl korrelations- som regressionsanalys studeras dÀrmed sambandet mellan fondens avgiftsnivÄ och den genomsnittliga avkastningen under en 3-Ärig och 10-Ärig period.  Den teoretiska grunden utgörs av portföljvalsteori samt den effektiva marknadshypotesen. Avgiften anges av TER och Sharpekvoten mÀter den riskjusterade prestationen i uppsatsen.Studien uppvisar blandade resultat som bÄde talar för samt emot den tidigare forskningen inom omrÄdet. PÄ kort sikt Äterfinns ett negativt samband mellan avgiften och avkastningen vilket Àr i enlighet med litteraturen inom omrÄdet.

Börsnoterade europeiska företag ska frÄn och med 1 januari 2005 tillÀmpa de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU. Standarderna benÀmns International Accounting Reporting Standard, IAS och International Financial Reporting Standard, IFRS. Dessa standarder ska tillÀmpas vid företagens koncernredovisning, medan nationell lagstiftning gÀller för resterande finansiella rapporter.Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka svÄrigheter som kan finnas med att redovisa enligt IAS/IFRS. Till vÄr hjÀlp för att fÄ fram information om detta har vi anvÀnt oss av det svenska dotterbolaget till den multinationella lÀkemedelskoncernen AstraZeneca, RÄdet för finansiell rapportering samt en revisor pÄ Ernst & Young.Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ metod och gjorde fyra intervjuer för att fÄ sÄ ingďende information som möjligt. Vid intervjuerna anvÀndes öppna frÄgor för att fÄ en tydlig beskrivning av svÄrigheterna.Teoriavsnittet inleds med ett avsnitt om svÄrigheter som kan uppkomma vid implementeringen och anvÀndningen av IAS/IFRS.

Verkliga vÀrden uppges ofta vara relevanta i och med att de avspeglar aktuella hÀndelser, men dÀremot ifrÄgasÀtts deras tillförlitlighet. Framförallt för sÄdana verkliga vÀrden som kategoriseras inom nivÄ tre av den vÀrderingshierarki som finns i redovisningsstandarden IFRS 13. VÀrdering av sÄdana tillgÄngar genomförs med avsaknad av marknadsdata frÄn en aktiv marknad. Input till vÀrderingsmodellerna Àr dÄ ofta företagets egna antaganden och bedömningar av framtida hÀndelser kopplat till tillgÄngen dÀr utfallet vid vÀrderingstidpunkten i högsta grad Àr osÀkert. Det uppkommer dÄ en inneboende osÀkerhet över utfallet av de antaganden och bedömningar som görs, en inneboende osÀkerhet som Àven riskerar medföra vinklade vÀrderingar frÄn framstÀllarna av de verkliga vÀrdena.

Det finns ingen enhetlig syn inom redovisningsteorier pÄ vad som utgör redovisningens huvudsakliga syfte. UtgÄngspunkten i denna uppsats Àr att redovisningen Àr ett sprÄk och kommunikationsmedel för kapitalmarknadens aktörer. För att redovisningen ska uppnÄ en rÀttvisande bild av ett företags stÀllning och resultat krÀvs att informationen uppfyller ett antal kvalitativa egenskaper. Dessa egenskaper Àr relevans, tillförlitlighet, jÀmförbarhet och begriplighet. Vid projekt som strÀcker sig över flera redovisningsperioder, sÄ kallade pÄgÄende arbeten, uppkommer ett vÀrderingsproblem dÄ realisationsprincipen och försiktighetsprincipen kommer i konflikt med matchningsprincipen.

Under de senaste Ären har betydelsen av aktiemarknaden i det nÀrmsta fÄtt en helt ny innebörd, speciellt i Sverige dÀr ofantligt mÄnga privatpersoner Àr aktiesparare, antingen indirekt bland annat genom pensionssparande i fonder som placerar enorma summor pengar eller direkt genom personliga investeringar i specifika delÀgarrÀtter. Analytikerns roll Àr inte lÀngre enbart ett privatekonomiskt intresse, utan har nu övergÄtt till att bli en mer samhÀllsekonomisk angelÀgenhet. Dessa analytiker baserar sina rekommendationer pÄ olika vÀrderingar som görs utifrÄn teoretiska analysverktyg, frÄgan Àr hur pass trÀffsÀkra dessa verktyg verkligen Àr.Denna studie undersöker denna trÀffsÀkerhet genom att pröva nÄgra av de av analytikerna mest vedertagna vÀrderingsmodellerna under en högkonjunktur och en lÄgkonjunktur. DÄ dessa tvÄ extrema ekonomiska lÀgen Àr de som enligt oss borde generera störst avvikelser frÄn de faktiska börskurserna i förhÄllande till de teoretiskt motiverade kurserna, har Àven ett Är som Àr att betrakta som ett konjunkturellt mellanlÀge inkluderats.Resultatet som erhÄllits har visat att det inte finns nÄgon enskild teori som med nÄgon större form av sÀkerhet kan precisera ett korrekt vÀrde av en aktie. Vissa modeller har dock över de olika konjunkturerna konsekvent genererat riktkurser som sammanfaller mer med rÄdande börskurser Àn andra.