Revision har funnits sedan en lÀngre tid tillbaka runt om i vÀrlden. Revision innebÀr att man bedömer, granskar och uttalar sig om ett företags redovisning och förvaltning. Revisionen Àr en förutsÀttning för ett vÀl fungerande samhÀlle och nÀringsliv, dÄ den ger trovÀrdighet Ät företagets finansiella information. MÄlet med revisionen Àr revisionsberÀttelsen. Det finns flera typer om revisioner, man talar exempelvis om extern och intern revision, statlig och kommunal revision samt miljörevision.

Företags nÀrvaro pÄ Facebook har under de senaste Ären ökat kraftigt. En uppfattning Àr attföretag, stora som smÄ, har etablerat sig pÄ Facebook för att vara ?rÀtt i tiden?. Detta skapar funderingar kring vilka anledningar som ligger till grund för nÀrvaron och om företagen upplever den gynnsam. Denna studie syftar till att undersöka vilka erfarenheter företag har fÄtt av nÀrvaron pÄ Facebook.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur ledningen i den aktuella organisationen arbetar för att marknadsföra sig gentemot sina medarbetare för att vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare vill vi beskriva och analysera om medarbetarna uppfattar organisationen som en attraktiv arbetsgivare och vad som bidrar till deras uppfattning. Vi har ocksÄ för avsikt att beskriva och analysera hur uppfattningarna mellan ledning och medarbetare stÀmmer överens.För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar genomfördes enintervjustudie med personer ur företagsledningen. Dessutom  genomfördes en enkÀtstudie bland medarbetarna pÄ den största avdelningen pÄ företaget.Resultaten visar att ledningen indirekt arbetar med intern Employer Branding pÄ olika sÀtt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta görs bland annat genom att försöka skapa en gemensam vÀrdegrund, bra arbetsklimat och sociala förutsÀttningar pÄ arbetsplatsen.

Uppsatsens titel:Den stora utmaningen ? en fallstudie över vikten av en gemensam vĂ€rdegrund i ett detaljhandelsföretag Kurs: SMA405 Examensarbete - Magisterkurs Författare:Emma Halvarsson &Agnes Sjögreen Handledare: Örjan Hallgren & Sumi Park Dahlgaard Nycklord: Företagskultur, ledarskap, intern marknadsföring, kommunikation, visioner, vĂ€rderingar Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att studera och undersöka hur en gemensam vĂ€rdegrund kan bli en del av företagskulturen. Uppsatsens huvudsakliga frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Hur implementeras och sprids visioner och vĂ€rderingar pĂ„ ett framgĂ„ngsrikt sĂ€tt i ett detaljhandelsföretag? Metod:Det empiriska materialet samlades in utifrĂ„n en kvalitativ undersökningsmetod, med djupintervjuer som huvudsakligt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. Med hĂ€nsyn till uppsatsens syfte har vi valt att utgĂ„ ifrĂ„n en hermeneutisk forskningsansats, dĂ€r tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden.

The purpose of this essay is to examine which factors that influence the design of internal control in municipal context and how well it works. We choose seven municipals, where we interviewed the administrative managers, the chairmen of the committees and two persons of the staff in each activity unit. The interviews were performed by telephone, due to the keeping of the essay?s timeframe.The theory in our essay comprises eight hypotheses. These hypotheses were operationalised into different variables aiming to make statistical tests possible.

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanstÀllda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med Àmnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen pÄvisar bland annat att muntlig kommunikation Àr en viktig framgÄngsfaktor i en kunskapsprocess..

Uppsatsens övergripande syfte Àr att utröna förvÀntade effekter av Sarbanes Oxley Act sektion 404 för berörda svenska företag. Vidare skall en jÀmförelse mellan de berörda företagen och revisionsbyrÄernas uppfattning om eventuella för och nackdelar ske. Studien visar pÄ att revisorerna anser att Sarbanes Oxley Act sektion 404 uppfyller lagens övergripande syfte, det vill sÀga att öka förtroendet för den amerikanska aktiemarknaden. Vidare visar studien pÄ att företagen inte delar denna uppfattning. SÄledes skiljer sig de tvÄ kategoriernas Ät..

Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig sjÀlv som musiker hÀr och nu. Det blev mÄnga byten av instrument i min musikaliska karriÀr, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig sjÀlv. Vem Àr jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? UppvÀxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stÄ  pÄ men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad Àr rÀtt och vad Àr fel? Finns det rÀtt eller fel? Hur har min identitet pÄverkats av de olika utbildningssystemen? Jag skapade en enkÀt för utlÀndska studenter för att ta reda pÄ om jag Àr ensam om mina upplevelser och dÀrmed fÄnga eventuella skillnader.UppvÀxt och skolgÄng pÄverkar  musikers identitet och man bÀr konsekvenserna av skolningen genom hela livet.Hur pÄverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat nÀrmare pÄ detta.PÄverkas musikers identitet av kön? Hur lÀtt Àr det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar pÄ sÄdana frÄgor.I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet.Jag har kommit fram till att min identitet Àr Musiker och VÀrldsmedborgare.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stÀmmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi Àmnar Àven undersöka vad som inverkar pÄ produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stÀmmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen Àr mer engagerade, kÀnner större samhörighet i gruppen och Àr mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa Àr att de alla har kontinuerliga och tÀta möten med roterande ansvar för att hÄlla i dessa samt tillgÄng till vÀl uppdaterade anslagstavlor..

Mot bakgrund av den förÀnderliga vÀrld vi lever i och företagens behov av att aktivt möta dessa förÀndringar genom förnyelse och affÀrsutveckling har en fallstudie genomförts. Detta med syftet att beskriva Svenska Handelsbanken ABs verksamhet och deras arbete med affÀrsutveckling för att diskutera hur denna strategi kan utvecklas. För att undersöka omrÄdet har intervjuer genomförts pÄ Handelsbankens huvudkontor och lokala bankkontor och information frÄn interna samt externa dokument samlats in. Resultatet har analyserats med hjÀlp av teorier ur litteratur samt vetenskapliga artiklar hemmahörande inom den organisationsteoretiska inriktningen inom företagsekonomi samt entreprenörskapsforskning. I analys och tolkning framgÄr att Handelsbanken Àr ett moget företag som bör arbeta med en intern affÀrsutveckling, vilket dels innebÀr skapandet av ett möjlighetssökande klimat.

Bakgrund: För att avgöra huruvida aktieanalytiker som grupp betraktat tillför vÀrde för investerare mÄste frÄgan stÀllas om det Àr lönsamt att följa analytikernas konsensusrekommendationer. Ett problem med att följa dessa Àr att rekommendationerna som utgör konsensus kan förbli oförÀndrade under lÄnga perioder vilket innebÀr att de vanligtvis blir mindre informativa med tiden. Studier som istÀllet utvÀrderar vÀrdet av reviderade rekommendationer har visat att det kan vara mer lönsamt att följa analytiker nÀr de Àndrar uppfattning om en aktie.Syfte: Syftet med studien Àr att utvÀrdera revideringar av aktieanalytikers rekommendationer pÄ den nordiska marknaden och att analysera investeringsstrategier baserade pÄ dessa som tar hÀnsyn till transaktionskostnaders inverkan pÄ avkastningen.Genomförande: De reviderade rekommendationerna har utvÀrderats kvantitativt med data frÄn Inquiry Financial för perioden 2006 ? 2009. Vi konstruerar sex portföljer för varje studerad marknad, dÀr de olika portföljerna bestÄr av upp- respektive nedgraderade aktier med olika innehavsperioder för att testa huruvida revideringarna kan sÀgas vara informativa.Resultat: Resultaten visar att reviderade rekommendationer Àr informativa pÄ flera av de studerade marknaderna, dÀr aktiekurser fortsÀtter att stiga för uppgraderingar och sjunka för nedgraderingar flera mÄnader efter att revideringen har skett.

Syfte: Att undersöka hur första linjens chefer tillskrivs auktoritet frÄn sina medarbetare.Metod: Kvalitativ intervjustudie med primÀrdata frÄn tvÄ chefer och totalt 7 medarbetare till dessa chefer.Teori: Denna studie utgÄr frÄn teorier kring ledarskap, ledarstil och auktoritet.Slutsats: Chefer tillskrivs inte auktoritet utifrÄn om denne Àr internt eller externt rekryterad utan personliga egenskaper och ledarstil verkar i vÄrt fall spela större roll..

Stora Enso Àr ett globalt skogsindustriföretag som har fyra enheter i GÀvle/Dala regionen. ReservdelshÄllningen styrs i dagslÀget till stor del pÄ respektive enhet utan nÄgon större samordning. Om synergieffekter av ett samarbete inom reservdelshÄllningen ska kunna uppnÄs Àr det viktigt att undersöka vilken reservdelsstrategi som enheterna bör anvÀnda i regionen. Inom ramen för strategierna ingÄr ocksÄ om det finns möjlighet till samarbete med andra storindustriföretag i regionen Syftet med detta arbete Àr tvÄdelat. Den första delen handlar om att utifrÄn teori utreda möjliga reservdelsstrategier gÀllande lagerhÄllning inom storindustri.

Bakgrund:MÄnga lÀnder möter en demografisk förÀndring dÀr antalet Àldre mÀnniskor ökar. Parallellt med denna utveckling ökar behov av hemsjukvÄrd dÀr antal Àldre mÀnniskor som vill vÄrdas i sina egna hem ökar. VÄrd i hemmet beskrivs ofta som det bÀsta alternativet för mÄnga Àldre mÀnniskor. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor har bÄde positiva och negativa erfarenheter av det dagliga arbetet hemmet.Syfte:Syfte med studien Àr att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vÄrda i hemmet.Metod:Intervjuer genomfördes med Ätta sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvÄrd. Analys genomfördes med innehÄllsanalysmetod inspirerad av Graneheim and Lundman (2004).Resultat:I resultatet framkom att de sjuksköterskor som deltog i studien beskrev att de strÀvar efter att göra sitt yttersta för patienter trots att de ibland kan bli hindrade.

Syfte: Uppsatsens bakgrund Àr Enronkraschen som skedde i USA Är 2001. Kraschen har satt igÄng mycket betydande diskussioner om de bakomliggande anledningarna, om regelverkens anvÀndbarhet och om marknadens kapacitet att snabbt reagera pÄ vÀsentlig information. HÀndelserna inom den amerikanska revisionen har skapat en internationell diskussion angÄende sÄvÀl ett ökat fokus pÄ internrevisorernas arbete som företagets system för interna kontrollen. För att kunna utöva en effektiv styrning mÄste företagsledningen ha en internrevision till sin hjÀlp. Internrevisorns arbetsuppgifter Àr att se till att de interna kontrollerna pÄ företaget Àr tillförlitliga och ÀndamÄlsenliga.