I uppsatsen undersöks vad gyllene aktier Àr och hur de legitimeras under EU-rÀtten.Vidare undersöks gyllene aktiers betydelse för den svenska staten i egenskap avaktieÀgare i privatiserade företag.En gyllene aktie Àr en aktie som Àr förknippad med sÀrskilda rÀttigheter vilkaoffentliga Àgare innehar i helt eller delvis privatiserade aktiebolag. SÀrskilda rÀttigheterinnebÀr att den offentliga Àgaren kan utöva en viss kontroll över dels Àgarstrukturenoch/eller över beslutsfattandet i bolaget. SÀrskilda rÀttigheter kan skapas genom generelllagstiftning, privatiseringslagar, bolagsordningen och aktieÀgaravtal vilket vanligtvissker i samband med privatiseringen av ett statligt företag. Det krÀvs enligt EUdomstolenspraxis att det föreligger en nationell ÄtgÀrd bakom sÀrskilda rÀttigheter.Den frÀmsta anledningen till att staten behÄller gyllene aktier i privatiserade företagÀr oftast att skydda nationella intressen eftersom företagen i frÄga oftast Àr verksamma isamhÀllsnyttiga sektorer sÄsom energi eller transport. Staten vill dÀrför behÄlla visskontroll över bolagen med hÀnsyn till nationell sÀkerhet eller ordning, exempelvis föratt trygga energiförsörjningen eller sÀkra landets infrastruktur.Gyllene aktier utgör som huvudregel en restriktion av den fria rörligheten förkapital eftersom offentliga Àgare kan hindra utlÀndska investerare Àgarskap eller attdelta i beslutsfattandet i bolaget.

Senaste Ă„ren har det uppdagats flertalet bolagsskandaler vĂ€rlden över, dĂ€r de i vissa fall kan relateras till en bristande intern kontroll. Detta har föranlett att marknaden och aktieĂ€garna tappat förtroendet för den finansiella rapporteringen. ÅtgĂ€rder genom en tydligare lagstiftning har vidtagits för revisionsarbete i syfte att sĂ€kerstĂ€lla företagens interna kontroll och dĂ€rmed öka förtroendet hos intressenterna. Regelverken, Sarbanes-Oxley Act, The Combined Code och Svensk kod för bolagsstyrning tangerar alla omrĂ„det bolagsstyrning och dĂ€rigenom Ă€ven det interna kontrollsystemet. De nĂ€mnda regelverken har en gemensam nĂ€mnare, det vill sĂ€ga införlivandet av revisionsutskott i organisationerna för att kvalitetssĂ€kra den interna kontrollen.

Intressenter har under de senaste Ären stÀllt högre krav pÄ att företag ska ta ett socialt ansvar vilket har bidragit till en omfattande debatt om Corporate Social Responsibility (CSR). Denna uppsats Àmnar att undersöka hur Ericssons CSR integreras pÄ organisationens huvudkontor i Kista. För att kunna svara pÄ samhÀllets förvÀntningar Àr det vÀsentligt för företag att integrera CSR djupt i organisationen. För att integrera CSR presenterar denna uppsats en fyrstegsprocess som bygger pÄ att företag bör ha en intern CSR röst, att de ska mÀta CSR aktiviteterna, att företaget ska ha ett proaktivt synsÀtt och att det ska ske en attitydförÀndring angÄende CSR i företaget. Genom att analysera Ericssons CSR-aktiviteter utifrÄn denna process kan vi konstatera att Ericsson integrerar sina CSR aktiviteter via sitt ledningssystem, sin Corporate Responsibility & Sustainability rapport, intern kommunikation och utbildning och dialoger med företagets interna intressenter.

Denna uppsats behandlar svenska börsnoterade fastighetsbolags tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt att vĂ€rdera sitt fastighetsbestĂ„nd. BĂ„de nĂ€r det kommer till metod och typ av vĂ€rdering (graden av intern kontra extern).Vidare undersöks faktorer som stĂ„r till grund för dessa och hur företagens vĂ€rdering har förĂ€ndrats sen en kortare tid tillbaka.Uppsatsen kombinerar analyser av finansiella Ă„rsredovisningar frĂ„n svenska börsnoterade fastighetsbolag med ett par kvalitativa intervjuer med nĂ„gra av de högst respekterade och uppsatta personerna i fastighetsvĂ€rlden.Analyserna visar pĂ„ att en majoritet av fastighetsbolagen anvĂ€nder en hög grad extern vĂ€rdering tillsammans med avkastningsbaserade vĂ€rderingsmetoder. Även en förĂ€ndring av fördelningen mellan intern och extern vĂ€rdering under de senaste fyra Ă„ren konstateras och reflekteras över.I intervjuerna jĂ€mförs bland annat interna och externa vĂ€rderingars riktighet och trovĂ€rderighet ur tvĂ„ vĂ€ldigt olika perspektiv. HĂ€r tas Ă€ven problematik upp och skillnader i teori och praktik..

IntranÀt bygger pÄ samma teknik som Internet men Àr begrÀnsat nÀtverk inom organisationer. Teknologin anvÀnds dels som ett arbetsverktyg men ocksÄ för att kommunicera intern. Denna studien har analyserat det som kommuniceras pÄ Skandinaviska Enskilda bankens intranÀt. Grunden för analysen bygger pÄ en teori om hur kommunikation kan möjliggöra ett mer jÀmlikt förhÄllande i samhÀllet i stort och inom organisationer. Denna teori identifierar fyra funktioner (social, expressiv, informativ och pÄverkande) hos kommunikationen som behöver ges utrymme för att jÀmlik kommunikation ska uppstÄ.

Studien syftar till att belysa finanskrisens reella pÄverkan pÄ företagens finansiella riskhantering. LÀsaren ska ocksÄ fÄ en ökad förstÄelse för hur ett mindre antal svenska företag hanterar sin finansiella risk och hur denna hantering mÄhÀnda har förÀndrats.I denna studie har det framkommit att företag bÄde i Kalmar, Emmaboda och BorÄs inte i nÄgon större utstrÀckning pÄverkats av den finansiella krisen som rÄdde mellan 2007-2010. Det som har skett i tvÄ av företagen Àr en ökad intern kontroll och ökad krav vad gÀller kontroll av kontroller för att pÄ sÄ vis minimera risk för företagets intressenter. SÄledes har en viss pÄverkan skett som följd av finanskrisen och arbetet med riskhantering för ett urval av företag i Sverige.Respondenternas instÀllning till finanskrisens 2007-2010 pÄverkan har varit att de inte har förÀndrat sitt dagliga arbete nÀmnvÀrt som följd av krisen..

Bakgrund: Begreppet corporate governance har pÄ senare tid fÄtt en ökad betydelse i den bolagsrÀttsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning sÄ ska företag pÄ reglerade marknader avlÀgga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin Ärsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. HÀr har företagen möjlighet att stÀrka sina aktieÀgares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad Àr det som styr hur företagen vÀljer att framstÀlla och presentera denna information? Enligt institutionell teori sÄ finns det faktorer i ett företags omgivning som pÄverkar organisationens medlemmars agerande och ett sÄdant tryck Àr att styrelseledamöter pÄverkas av styrelseledamöter i andra företag.

Hur vÀrderar man ett företag som stÄr inför en börsintroduktion? Vilka faktorer skall inkluderas respektive exkluderas vid prissÀttningen av ett företag? Dessa frÄgor spelar en central roll i detta arbete.För att pÄ ett sÄ pedagogiskt och korrekt sÀtt som möjligt kunna urskilja denna verklighet har vi valt att följa ett företag som i skrivande stund stÄr inför en börsintroduktion pÄ den amerikanska börsmarknaden. Detta företag Àr Fisker Automotive, ett bilmÀrke som tillverkar miljömedvetna fordon som lÀmnar minimalt miljöavtryck och som levererar maximal prestanda.Med hjÀlp av en avkastningsvÀrdering har vi kommit fram till ett vÀrde pÄ företaget och dess aktie, $42,32. Vi har i arbetet inte spekulerat i huruvida detta Àr ett över- eller undervÀrde, utan arbetets fokus har legat pÄ processen att ta fram de variabler som Àr centrala vid en vÀrdering av företag som inte Àr börsnoterade..

Our main aim with this study is to shed a light over the social workers opinions about what they believe will be the consequences of introducing Housing First in the city of Stockholm. We wanted to examine the social workers perceptions about how Housing First could change their client?s autonomy and justice. Therefor we accomplished five qualitative interviews with social workers. We analyzed our empirical material with the theoretical terms; justice, autonomy and intern role-conflict.

Bolagsstyrning och intern kontroll har diskuterats mycket de senaste Ären. Företagens kontrollsystem har synats och gjorts publika pÄ olika sÀtt i försök att minska risken för fel och oegentligheter. Den ökade fokuseringen pÄ företagets kontrollprocesser Àr enligt mÄnga ett steg i rÀtt riktning för ökad tillförlitlighet och effektivitet i kontrollerna men pÄ senare tid har man Àven börjat prata om vÀrderingarnas roll i detta pussel. En förutsÀttning för att den interna kontrollen ska fungera Àr att ledningen tar ansvar för att en kultur som stödjer kontrollerna vÀxer fram. Samtidigt finns idag behov av mer decentraliserade organisationer dÀr anstÀllda ges förtroende att agera. Företagen mÄste hitta nya former att styra företag som tar tillvara pÄ mÀnniskors förmÄga och pÄ samma gÄng tydliggör spelreglerna.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.

Nasdaq OMX Stockholms stadigvarande positiva utveckling kan resultera i ett dyrare, mindre attraktivt, aktiepris och fo?rorsaka beslut om att genomfo?ra en aktiesplit. I den ha?r uppsatsen underso?ks, genom en eventstudie, om annonsering och genomfo?rande av aktiesplit ger upphov till o?veravkastning fo?r bolag noterade pa? Nasdaq OMX Stockholm mellan a?ren 2004- 2014. I fo?ljande eventstudie har bolag kategoriserats efter bo?rsva?rde fo?r att a?ska?dliggo?ra om det fo?religger skillnader i o?veravkastning beroende pa? bolagsstorlek.

Denna uppsats syfte Àr att studera finansanalytikers val av vÀrderingsmodeller, vÀrderingsfaktorer och informationskÀllor pÄ den svenska aktiemarknaden under hösten 1998. Det Àr av stort intresse att analysera finansanalytikers arbetssÀtt, vilka vÀrderingsfaktorer och informationskÀllor som Àr vÀsentliga vid aktievÀrdering, dÄ flertalet forskningsresultat sammantaget styrker det faktum att finansanalytikern har en aktiv roll att fylla pÄ aktiemarknaden. För att uppnÄ studiens syfte genomfördes en enkÀtstudie som bygger pÄ Olberts undersökning frÄn 1992 rörande samma ÀmnesomrÄde. Resultaten frÄn enkÀten visar att finansanalytikerna huvudsakligen utgÄr ifrÄn fundamental analys vid vÀrdering av aktier samt att de samlar in information ur Ärsredovisningen, delÄrsrapporter och frÄn diskussioner med företagsrepresentanter. De vÀrderingsfaktorer som finansanalytikerna frÀmst prioriterar Àr vinst/aktie, kassaflöde samt ledningskompetens..

FrÄn Är 2005 Àr det obligatoriskt för börsnoterade bolag i Sverige att tillÀmpa IFRS-reglerna. Enligt de nya reglerna IFRS 3 och IAS 36 fÄr goodwill inte lÀngre skrivas av utan ska istÀllet nedskrivningsprövas minst en gÄng per Är. Huruvida de nya reglerna har gjort det lÀttare eller svÄrare för analytiker och investerare att tolka de bakomliggande orsakerna till en goodwillnedskrivning Àr flitigt omdebatterat. Studier pÄ den amerikanska marknaden har visat att en nedskrivning av goodwill har en begrÀnsad effekt pÄ bolagens börskurser. Studiens syfte Àr att undersöka goodwillnedskrivningars effekt pÄ den svenska aktiemarknaden. FrÄgestÀllningen som avses besvaras lyder ?PÄverkar en nedskrivning av goodwill svenska företags aktiekurs, och har i sÄ fall företagets resultat, storlek och branschtillhörighet nÄgon betydelse för hur börskursen pÄverkas?? .

The purpose of this study is to develop and practically evaluate a new approach for the introduction of changes in internal and external processes in a customer front, but with the aim of maintaining or increasing customer perceived quality during insertion. A working model has been developed and is used in a qualitative research in the form of a case study carried out in a customer front, on a customer group in Telia's mobile customer service in Sweden. There is currently little research that has studied the implementation phase.The results of the study show that the designed working model works satisfactorily, but also that it can be developed more. Employees are satisfied and the sale was a positive boost, however, declined the customer experience a little bit. Employees raises questions as leader behavior, confidence in the group ahead, everyone's different circumstances and desire for the individual choice.The biggest challenge for future leaders will be to manage and lead continuous change.