Läkarutbildningen är en av de mest populära utbildningarna i Sverige och vägen till en färdig läkarutbildning är lång. Läkarens breda kunskap och möjlighet till att läka människor har länge inneburit en hög yrkesstatus. Denna syn verkar dock ha förändrats. Idag beskrivs läkaryrket genomgå en existentiell kris där läkarens frihet begränsats och där arbetet fokuserar allt mer på produktion. Förändring av yrkesrollen har beskrivits som en degradering av läkarens sociala status.

Hur ska SFI-eleverna snabbast möjligast kunna lära sig svenska? Det ärmånga intresserade av att få veta. Det debatteras frekvent i media och ett flertalforskare studerar svenska som andraspråk i termer av investment (uttryckerelevernas satsning i form av språkinlärning och satsningen påverkas såväl avderas egen insats som av det omgivande samhällets), integration, segregationoch social identitet nu.Studiens syfte är att beskriva tre SFI-lärares uppfattningar om vilka faktorersom påverkar SFI-studerandes svenskinlärning. Frågeställningen är följande:Hur ser lärare på språkinlärning, social identitet, investment och integration,samt eventuella samband däremellan? En kvalitativ intervjustudie genomfördes.Tre SFI-lärare anställda på komvux i en medelstor svensk stad har intervjuats.Det teoretiska ramverket för tolkning av materialet är ett försök tillhermeneutisk ansats inspirerad av kritisk teori, som möjliggör en interaktivprocess mellan intervjumaterial och teori.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att genom intervjuer med tidigare kriminella vuxna undersöka deras upplevelser av vilken påverkan anstaltsvistelser och ett tidigare kriminellt leverne har gällande socialt umgänge och identitet.Vi utförde intervjuer med fyra individer med nu ordnad tillvaro. Frågorna ställdes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som baserades på uppsatsens syfte, tidigare forskning, och teori.Även om anstaltsvistelserna upplevts påtvingade och konstlade har respondenterna i varierande grad kunnat påverka sin tillvaro och det sociala umgänget. Det har funnits ett stort avståndstagande mellan intagna och anstaltspersonal. Vid frigivning har respondenterna upplevt ångest och vissa har fått anpassningssvårigheter till ett liv i frihet. Självbilden har utvecklats genom social interaktion med nära anhöriga.

Syftet med uppsatsen är att komma fram till lösningar som kan motverka och förebygga att förskingringsbrott begås inom företag. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Vi har studerat rättsfall från Högsta domstolen, Hovrätterna samt Stockholms Tingsrätt vilka sedan fungerat som underlag till intervjufrågor. Svaren från intervjuerna har vi sedan analyserat för att utröna vilka åtgärder företag kan ta till i sitt brottsförebyggande arbete. För att förhindra att förskingringsbrott ska kunna begås är det viktigt att minska brottstillfällena.

Under de senaste åren har försäljningen av rättvis handelsprodukter ökat markant. Denna utveckling berättar om en växande medvetenhet om konsumtionens baksidor hos människor i allmänhet.Inom rättvis handelsrörelsen är aktörers och produkters visuella identitet ett aktuellt ämne och det pågår diskussioner om dessa, om än i andra termer. Det har dock ännu inte skrivits så mycket inom detta område vilket motiverar min undersökning.Den här uppsatsen behandlar frågeställningen Vilken form har rättvis handel? Hur framstår rättvis handels visuella identitet idag genom rörelsens aktörer och deras produkter? Frågeställningarna exemplifieras och besvaras i uppsatsen genom ett designpedagogiskt projekt. En workshop, med deltagare som hade en direkt eller indirekt anknytning till världsbutiken Fair Trade Shop i Stockholm, fungerade som en sorts utgångspunkt för projektet.

Tidigare forskning visar att renskötande samer är överrepresenterade i självmordsstatistiken (Kaiser & Salander Renberg, 2012). I denna studie presenteras delar av livsberättelser från fem renskötande samer i Jämtlands län. Avsikten är att ge en inblick i livet som renskötare i ett postkolonialt samhälle, vilka svårigheter det kan innebära och hur svårigheterna i värsta fall kan få den extrema konsekvensen att en renskötare tar sitt liv. Urfolksforskare menar att självmord bland urfolksgrupper måste förstås som en konsekvens av att de genom kolonialisering blivit fråntagna sin kulturella identitet och att konventionella åtgärder på individnivå därför inte är lika verksamma som att bidra till återupprättandet av den kulturella identiteten inom gruppen (Lawson-Te Aho & Liu, 2010). Resultatet av studien visar att identitet, ekonomi och maktpositioner är några av de avgörande faktorerna när det kommer till levnadsvillkoren inom renskötseln och därmed också när det kommer till självmordsproblematiken..

Bemanningsbranschen är en ny och expanderande bransch i Sverige. Brain Bemanning är en av branschens aktörer som inriktar sig på att hyra ut högskolestudenter till företag och detta projekt utgår ifrån ett uppdrag för företaget i fråga. Projektets syfte var att utveckla ett förslag till lojalitetsprogram för Brain Bemannings uthyrda konsulter. Företaget ville ha hjälp med att deras uthyrda konsulter skall känna sig mer integrerade i företaget. För att kunna svara på projektets frågeställning genomfördes kvalitativa intervjuer där hermeneutiken använts som vårt vetenskapliga angreppssätt.

Bakgrund: I Sverige drabbas 8000 kvinnor av bröstcancer varje år. Dessa kvinnor utsätts för både kroppsliga och emotionella biverkningar och förändringar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa hur kvinnor som drabbas av bröstcancer upplever att deras sexualitet påverkas av sjukdom och behandling. Metod: Metoden var en litteraturstudie. Resultat: Ett huvudtema framkom en förändrad identitet; och fem subteman: kroppsliga förändringar, känna sig okvinnlig, relationens betydelse, kommunikationens betydelse för att komma vidare och sjukvårdens betydelse.

Att anlända till eller passera en stad gör intryck ? medvetet eller omedvetet så bidrar omgivningarna vi passerar till att påverka vår bild av staden. Mötet med staden och dess miljöer kan således fungera såväl inbjudande som avvisande beroende på utformning och hur vi tolkar den. Detta examensarbete syftar till att tydliggöra stadens entréer genom vilka det första mötet med en stad kan ske, och utgörs av en fallstudie om hur Täbys entréplatser kan identifieras. Fortsättningsvis används en av de identifierade platserna som grund för att utforma ett förslag till gestaltning som fungerar som entréposition i staden och som ger ett intryck av stadens identitet och karaktär. Arbetet innehåller även en genomförd surveyundersökning som beskriver några av de uppfattningar och åsikter som boende och besökare till Täby har om staden och dess entréer. Litteratur beskriver att målet med entréplatser är att markera övergången till staden samt att välkomna människor till staden.

Specialarbete 15 pSvenska som andraspråk SSA 136Vt 2013Handledare: Rakel JohnsonExaminator: Julia Prentice.

Syftet med det här examensarbetet är att komma lite närmare tvåspråkighetens värld och att få en djupare kunskap om detta fascinerande universum. Att lära känna de förhållanden och samspel som skapas mellan individer i det flerspråkiga samhället har blivit allt mer aktuellt och angeläget och därför valde jag det här temat. Forskningsfrågor i detta arbete fokuseras på tvåspråkig inlärning och uppfostran och hur det påverkar individens identitet samt vilka fördelar respektive nackdelar tvåspråkighet innebär. Arbetet är uppbyggt i två delar. Den första baseras på litteratur studier som beskriver tvåspråkighet på ett generellt sätt och den andra på en empirisk studie där jag fokuserar på några av de tvåspråkiga spansktalande barn som bor i Sverige.

Att uppmärksamma människors som är adopterade fysiska och psykiska hälsa är viktigt eftersom det är en grupp i samhället där det visat sig finnas större tendenser till psykiskt ohälsa och social problematik. Det har också visat sig att adoptivbarn har varit i större behov av läkarvård än barn födda i biologiska familjer. Syftet med studien är att beskriva upplevelser adoptivbarn kan få av att skiljas från sitt ursprung och växa upp i en familj som inte är deras biologiska. Studien grundas på två självbiografier som analyserats enligt Lundman och Hällgren-Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultatet innefattar tre huvudkategorier med tre respektive två underkategorier.

Syftet med föreliggande uppsats är att uppnå förståelse för den kroppslighet som konstrueras i en gymmiljö. För att uppnå svaret på syftet har jag intervjuat ett antal personer som i stor utsträckning ägnar sig åt kroppsligt arbete i form av gymträning. Det empiriska materialet utgår från tio kvalitativa intervjuer och informanterna består av fem män och fem kvinnor i åldrarna 23 till 31 år. De teorier som ligger till grund för analysen av empirin är bland annat Foucaults teorier om hur kroppen kan ses ur ett makroperspektiv och Goffmans analyser om kroppsliga relationer ur ett mikroperspektiv. Giddens teori har använts för att analysera relationen mellan kropp och identitet. De genusbaserade teorierna innefattar bland annat Butlers analyser om hur genus kan ses som något performativt.De slutsatser som kan dras från uppsatsen är att informanterna tränar på gym av flera olika anledningar, men strävan efter att förändra kroppen fungerar som en stark drivkraft.

The aim of this study has been to reach a deeper understanding of how refugee adolescences experience their ethnic identity, particular ethnic consciousness in terms of integration, assimilation and segregation. Further my intention has been to investigate if the adolescences experienced changes in their ethnic identity.   In order to investigate these questions a qualitative method consisting of four interviews were conducted. The study included two young men at the age of 18, and two young women at the age of 17 and 18. Three of the interviewed persons can be defined as refugees, but not the fourth adolescence.

Sammanfattning Titel The missing link ? en fallstudie av länken mellan intern och extern varumärkeskommunikation Seminariedatum 18 januari 2007 Kurs FEK 591 Magisteruppsats, 10 poäng Författare Anna Lif och Katharina Nilsson Handledare Christer Kedström Fem nyckelord Varumärkeskommunikation, Företagsmärke, Identitet, Image, McDonalds Syfte Syftet med denna uppsats är att, utifrån ett kommunikations- och organisationsperspektiv, studera vad som utgör länken mellan den externa och den interna varumärkeskommunikationen. Ett andra syfte med uppsatsen är att skapa ett teoretiskt ramverk som anses vara användbart vid analys av länken mellan den interna och den externa varumärkeskommunikationen och vilka effekter den har för företaget och dess anställda. Tillvägagångssätt Vi har valt att genomföra en empirisk undersökning i form av en fallstudie. Denna fallstudie har genomförts med hjälp av djupintervjuer av personal inom det valda fallföretaget.