Ensam i främmande land. En litteraturstudie av två kvinnors upplevelser av att växa upp som adoptivbarn i Sverige
Att uppmärksamma människors som är adopterade fysiska och psykiska hälsa är viktigt eftersom det är en grupp i samhället där det visat sig finnas större tendenser till psykiskt ohälsa och social problematik. Det har också visat sig att adoptivbarn har varit i större behov av läkarvård än barn födda i biologiska familjer. Syftet med studien är att beskriva upplevelser adoptivbarn kan få av att skiljas från sitt ursprung och växa upp i en familj som inte är deras biologiska. Studien grundas på två självbiografier som analyserats enligt Lundman och Hällgren-Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultatet innefattar tre huvudkategorier med tre respektive två underkategorier. Den första huvudkategorin är: Tankar om identitet med underkategorierna: Vem är jag, Att alltid vara annorlunda och En fot i varje land. Den andra huvudkategorin är: Känsla av tillhörighet och distans med underkategorierna: Sorgen över att ha blivit övergiven och Känslan av att vara olik, önskan att vara lik. Den tredje huvudkategorin är: Möten med omvärlden med underkategorierna: Kränkande behandling och Omgivningens frågor och synpunkter. Resultatet visar att kvinnorna ofta har upplevt ett lidande, bland annat till följd av att de känt sig annorlunda, haft svårt att hitta eller förstå sin identitet. De har också upplevt avsaknad av tillhörighet till familjen, samhället och även till sitt ursprungsland. I diskussionen har författaren valt att ta upp delar av resultatet av vikt för sjuksköterskeprofessionen. Avslutningsvis presenteras förslag på praktiska implikationer för arbetet som sjuksköterska.