I mitten av 1990-talet formulerade Utbildningsdepartementet en värdegrund som skulle gälla för skolans verksamhet. Värdegrunden placerades i styrdokument som fastslog hur centralt arbetet med elevers rättigheter och studiemiljö är. Utifrån denna bakgrund är det intressant att se hur skolans praktik ser ut idag och ifall värdegrunden får det genomslag i verkligheten som den enligt styrdokumenten ska ha.Genom att undersöka hur pedagoger i skolan kommunicerar med eleverna går det att se i vilken grad de lever upp till den värdegrund de är satta att förmedla. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen har baserats på hur värderingarna kommuniceras till eleverna och ifall det skiljer mellan formella och informella sammanhang. Lever vi som vi lär?Resultatet visar en i många delar god överensstämmelse mellan pedagogernas ansats och det faktiska utfallet.

Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om hur en grupp barn och föräldrar från en utvald förskola uppfattar och resonerar kring samt reagerar på begreppen flicka, pojke och hen. Samtal med barnen kring innehållet i en könsneutral barnbok vid högläsning har även varit en del av denna studie. Våra frågeställningar är: Vilka är dessa barns uppfattningar om begreppen flicka och pojke? Hur tolkar dessa barn innehållet i en könsneutral barnbok? Hur uttrycker sig föräldrar från denna förskola kring begreppen flicka, pojke och hen? Studien har varit av intresse då begrepp som könsmönster och det könsneutrala är något som påverkar förskolans verksamhet enligt förskolans läroplan. Vår empiri har utgjorts av samtal med barn kring innehållet i en könsneutral barnbok och deras uppfattning om begreppen flicka och pojke.

En viss grad av stress är nödvändig och ändamålsenlig för både hälsa och produktion. Problemen infinner sig när stresstillståndet blir långvarigt eller ofta återkommande. Det finns en övre gräns där verkningsgraden för ökad ansträngning avtar och där ökat input istället ger allt mindre output. Mellanchefer är en personalgrupp som i litteraturen beskrivits vara särskilt utsatt för arbetsrelaterad negativ stresspåverkan. Karasek och Theorell beskriver med hjälp av sin krav/kontroll/stöd modell den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för både hälsa och produktion.

Många barn i Sverige blir skjutsade till skolan vilket skapar kaosartade trafikmiljöer i anslutning till skolor främst under morgonen och i viss mån även eftermiddagen. Skolgårdarna måste i och med detta ge plats för bilar trots att det inte är till någon fördel för barnen. I början av mitt arbete genomförde jag en litteraturstudie för att se varför barn inte är lika säkra som vuxna i trafiken. Barn är kortare och har inte samma uppfattningsförmåga som vuxna, de kan inte heller bedöma varifrån ett ljud kommer vilket gör att de är osäkra och utsatta i en miljö med bilar. Jag studerade morgontimmarna vid Bryngelstorpskolan i Nyköping, våren 2012. Skolan har problem med morgontrafiken för att barnen blir skjutsade till skolan trots att de flesta bor inom gångavstånd. Jag var vid skolan och observerade och ställde frågor till barn, föräldrar och rektor för att ta reda på hur de upplevde trafiksituationen. Frågeställningen i arbetet var: - Hur ser trafikmiljöer i anslutning till skolor ut idag? - Vad är problematiken kring dessa trafiksituationer? Bryngelstorpskolan använde jag som problemexempel och frågeställningen inför förbättringsförslagen på problemet var: Hur kan en säker och fungerande trafikmiljö i anslutning till en skola se ut? För att svara på frågorna studerade jag dels Bryngelstorpskolan i Nyköping och dels samtalade jag med trafikplanerare i Nyköpings kommun och andra kommuner som arbetar med trafik vid skolor.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Under många år kämpade kvinnor i Sverige för ett mera amningsfrämjande samhälle och man ville gå ifrån idén om att amma på särskilda tider. Idag framförs kritik mot att kravet på amning är ensidigt ifrån Barnavårdscentralen. Syftet med den här studien har varit att få en bild av hur dagens mödrar ser på amning. Studien har utförts med kvalitativ metod i form av intervjuer med tio kvinnor. Resultatet visar att kvinnorna är beroende av omgivningens stöd men när det handlar om mötet med barnsjuksköterskan så är ett samtal där båda är delaktiga att föredra mer än att barnsjuksköterskan enbart ska agera som en expert..

Det vårdande samtalet utgör en betydande del av omvårdnaden inom psykiatrisk vård och är således psykiatrisjuksköterskans främsta redskap att använda sig av. Ett vårdande samtal beskrivs som ett samtal som lindrar lidande och där hälsoprocesser kan uppstå. Efter litteraturgenomgång i ämnet visade det sig att endast ett fåtal studier i ämnet är gjorda vilket innebär att det föreligger en betydande kunskapsbrist i ämnet. Författarnas förhoppning är att följande studie bidrar med värdefull kvalitativ kunskap ur ett patientperspektiv med avsikt att förbättra omvårdnaden inom den psykiatriska kontexten, samt medverkar till att det vårdande samtalet framledes etableras som en evidensbaserad vårdaktivitet. Syftet med studien är att beskriva hur patienter med förstämningssjukdom erfar det vårdande samtalet med en psykiatrisjuksköterska.

I samband med att Lagen om (1994:334) skuldsanering infördes öppnades möjligheten för svårt skuldsatta personer att inom en femårsperiod bli skuldfria. I denna uppsats är avsikten att beskriva skuldsaneringslagen och vad som krävs för att erhålla skuldsanering. Vidare kommer den i huvudsak att belysa gäldenärens situation och hur lagen kommer till nytta för denne. För att få en aktuell syn på skuldsaneringslagen och dess tillämpning har några samtal gjorts i närområdet. Samtalen gjordes utifrån en samtalsguide och avsikten med samtalen var att få olika yrkesgruppers syn på tillämpningen av skuldsaneringslagen.Tanken bakom lagen när den kom var att den skulle användas strikt och det skulle vara svårt att uppnå skuldsanering.

Det här projektet handlar om att bearbeta den episka teaterns scenografi på ett vissom gör pjäsen slagstark i vår tid och anda. Jag har eftersträvat att påvisa desspolitiska och samhälleliga relevans i kombination med att hålla den intressant föråskådaren som direkt upplevelse. Jag har förhållit mig till Bertolt Brecht ochErwin Piscators texter om teaterns utförande och dramaturgi och även denspektakelkultur som tar större och större utrymme i den samtida teatervärlden. Jaghar med hjälp av läsning, skissande, modellbygge, studiebesök och samtal medscenografer och en teaterregissör arbetat med frågeställningen hur Bertolt BrechtsDie Dreigroschenoper (1928) ser ut år 2014..

Syfte och frågställningarSyftet med studien har varit att undersöka hälsa med fokus på kostvanor, fysisk aktivitet och Body Mass Index (BMI) hos personer med utvecklingsstörning i en gruppbostad. Vidare syftar studien till att beskriva hur personalen arbetar med nämnda faktorer. Syftet har lett fram till följande frågeställningar:1. Hur förhåller det sig för två personer i gruppbostaden med följande faktorer: energiförbrukning, energiintag, energibalans och kost enligt Svenska näringsrekommendationer?2.

Läroplanen för grundskolan och förskoleklassen menar att det är viktigt att eleverna förhåller sig kritisk till fakta och lär sig inse att olika val medför konsekvenser. Gunilla Svingby anser att kritiskt tänkande bör genomsyra all undervisning i skolan vilket författarna i detta arbete håller med om. Kritiskt tänkande bör inte isoleras till enbart källkritik utan skall ses som en viktig del i undervisningen för att tillägna sig viktig kunskap för framtiden. Trots att författarna sökt med ljus och lykta har dessa funnit näst intill ingen forskning alls som belyser lärares arbetssätt och hur man kan arbeta för att vidareutveckla detta hos elever. Det kan tyckas som att ämnet är högaktuellt i samhället och det kan tyckas att det är av stor vikt att uppmärksamma detta i ett examensarbete.

SAMMANFATTNINGBakgrundEn människa är enligt nuvarande svensk lagstiftning död då hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort. Döendet innebär tiden före döden, då behandling går från att vara aktiv till att vara palliativ. Hos barn som ligger inför döden växer frågorna, farhågorna samt insikterna och behovet av information och tröst är således stort. Barnets insikter om döden avgörs av dess utvecklingsnivå. Sjuksköterskans roll i arbetet med barn som är döende är betydelsefull och i samtalet finns strategier och hjälpmedel för att göra det meningsfullt för båda parter.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vilka motiv som finns för att arbeta med emotionell utveckling i skolan, få kunskap om ett projekt som konkret arbetar med detta och belysa om projektet är effektivt samt ta reda på vad lärare och elever har för attityder till projektet. Projektet som beskrivs och undersöks kallas Charlie. Det utformades för att utveckla elevernas självkänsla, beslutsfattande och hantering av känslor tillsammans med information om droger som förebyggande åtgärd mot drogmissbruk och kriminalitet. Inledningsvis presenteras litteraturstudien som ska verka i syfte att förstå den efterföljande fältstudien och analysen. Litteraturstudien behandlar definition av begreppet emotionell intelligens och andra relaterade begrepp samt forskning kring skolans arbete av elevernas emotionella utveckling.

Uppsatsen är ett försök till att belysa programledarens roll i två svenska talkshows, Skavlan och Efter tio. Det specifika för en talkshow är att den är ett iscensatt samtal som ska vara informerande men framförallt underhållande. Syftet med uppsatsen är att ur ett retoriskt perspektiv undersöka vad man som programvärd för en talkshow använder sig av för sätt att kommunicera på samt att se hur programledarna ifråga agerar under själva samtalet.   Jag har analyserat dessa två talkshows genom samtalsanalys och gästerna genom att använda mig av teorier kring actio och intervjuteknik för att uppmärksamma de tillvägagångssätt programledarna använder sig av för att kommunicera med publiken. Jag har också undersökt programledarnas roller utifrån Erving Goffmans teori kring roller. Undersökningsmaterialet består av ungefär 30 minuters speltid från vardera talkshow, det vill säga ungefär ett halvt avsnitt av varje program.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka i vilken grad elever på Bernadottegymnasiet i Stockholm uppfattar att de når ett antal ett antal sociala mål i Läroplanen för de frivilliga skolformerna från 1994, och deras uppfattning om hur måluppfyllelsen gått till. Frågeställningar:? ?Produkten.? Är eleverna medvetna om vad de lär sig under sina tre Korsöveckor, vad gäller de sociala målen, och i så fall i vilken utsträckning och på vilket sätt?? ?Processen.? Har eleverna en bild av den egna lärprocessen, och hur ser den i så fall ut? Hur ter sig deras föreställningar om när de uppnådde olika mål och hur det gick till?MetodUppsatsen som helhet är resultatet av en genomförd aktionsforskningscykel. Observationsdelen i cykeln byggs på fokusgruppssamtal som genomfördes med tre grupper med elever ur årskurs tre på Bernadottegymnasiet. Samtalen spelades in, och elevernas samtal grupperades till två huvudsakliga frågeställningar och undergrupper med hjälp av meningskategorisering.