Syftet med denna studie var att beskriva riktlinjer och PM angående smärtbedömning och behandling som finns att tillgå på olika akutmottagningar och sjukhus. Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård i Sverige, därför ställer detta krav på sjukvårdens kompetens och tillgänglighet till riktlinjer/ PM som stödjer den vård som ges. En förfrågan om att få ta del av sjukhusens riktlinjer/ PM skickades via ut mail. Dokumenten analyserades och innehållet delades därefter in i sju kategorier som beskrev dess kontext, Definition av smärta, Bedömning/ Skattning av smärta, Behandling, Mål, Utvärdering/ Dokumentation, Smärtombud och Övrigt. I kategorin övrigt tas bland annat den bristande referenshanteringen till riktlinjer/ PM upp.

Föräldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och ångest för sitt barns situation. Barns missbruk innebär ofta både fysiska och psykiska konsekvenser för föräldrar. Föräldrar i en sådan situation är därför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jämförs föräldrars och professionellas syn på studiens fem olika teman; att vara förälder till ett barn med drogmissbruk, stöd till föräldrar, bemötande från Socialtjänsten, tillgänglighet och samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med föräldrar, FoU, Socialtjänsten och Öppenvården.

Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjärtsviktbehandlingen är idag ett stort problem inom sjukvården. Detta bidrar till ökade sjukhusinläggningar samt ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjärtsvikt. En granskning av kvaliteten beträffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes även.Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades.

Den här uppsatsen undersöker utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv en lokal KRIS organisation, Syftet är att försöka förstå hur denna kan hjälpa individer att komma bort från kriminaliteten och drogmissbruk samt hur interaktionerna fungerar mellan medlemmarna och ledarna. I uppsatsen kommer ni få ta del av intervjuer samt observationer av medlemmar och ledare inom KRIS. Det insamlade materialet vi fått fram visade att KRIS fungerar på så sätt att individer som har samma bakgrund ger varandra det stöd de behöver för att våga lämna kriminaliteten bakom sig. Identiteten som ?stolt ledare? inom KRIS tycks dock ibland hindra individen från att ta steget mot en ny osäker identitet ute i samhället.

Bakgrund: Till följd av sjukdom, rutinkontroll eller skada söker barn vård i olika former såsom akutsjukvård eller via vårdcentral. Mötet med sjukvården ha en avgörande betydelse för barnens upplevelse av sjukvård. Därför är det viktigt som sjuksköterska att känna till omvårdnadsåtgärder som kan minska rädsla och smärta vid undersökning eller behandling utav barnen, för att tillsammans kunna skapa en positiv upplevelse. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan använda för att minska upplevelse av smärta och rädsla hos barn i samband med undersökning och behandling. Metod: Vald metod blev en allmän litteraturöversikt, vilken beskrivs likt ett strukturerat arbetssätt med avsikt att skapa en överblick av ett avgränsat område, en beskrivande presentation.

Syftet var att undersöka attityder till skolans arbete mot kränkande behandling utifrån skolans likabehandlingsplan och om dessa skiljer sig åt, beroende på om man är elev eller personal, på en högstadieskola i en kommun i Värmland. Genom en enkätundersökning med oberoende mätning genomfördes studien med 101 deltagare, varav 54,5 % (n=55) var elever och 45,5 % (n=46) skolpersonal.     Den aktuella studien kunde påvisa en signifikant skillnad mellan elever och skolpersonal i majoriteten av frågorna angående skolans arbete mot kränkande behandling. Resultatet tyder på att det finns skillnader i hur elever och skolpersonal uppfattar situationer där någon blir kränkt och därför även agerar olika. Studien påvisar att personalen i högre grad påstår att de tar itu med de frågor som rör mobbaren än offret, medan eleverna ligger relativt jämnt på de frågorna. Dock var både elever och skolpersonal överens i frågan om att det är viktigt att ha en kompis i skolan.     Vidare visade studien att eleverna i högre grad skulle försöka höja den utsattas självförtroende i mobbningssituationer jämfört med vad lärarna skulle.

Syftet med denna undersökning har varit att få en ökad kunskap om de behandlingsmetoder för våldsamma män i nära relationer som används i två mellanstora kommuner samt hur man i dessa kommuner mer övergripande ser på männens våld. Tidigare forskning visar att den dominerande behandlingsformen internationellt för denna problematik är KBT och att trenden är liknande i Sverige. Detta utifrån området våld i nära relationer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit kognitiva personlighetsteorier och strukturell-teori med kulturell och feministisk syn. Vi har använt oss utav en kvalitativ studie där vi intervjuat myndigheter såsom Polisen, Socialtjänst, Brottsofferjouren, Frivården, Kvinnojour och Länsstyrelsen i Östersund och Luleå kommun.

Den här uppsatsen fokuserar på det faktumet att kvinnor och män ofta behandlas olika, både i samhället och i domstolen. Hierarkier baserade på biologiskt kön är särskilt uppenbara i missbruksmiljöer ? livet som missbrukande kvinna kan därför bli extra tufft. Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ger en möjlighet för samhället att ingripa då en person med missbruksproblematik inte själv klarar av att bryta sitt missbruk. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka om normer baserade på biologiskt kön spelar roll när personer tas om hand enligt lagen och om lagen används annorlunda beroende på om individen i fråga är en man eller en kvinna? Som metod för att få svar på våra frågor har vi granskat 60 domar från länsrätten i Malmö.

Få studier har undersökt behandlingsutfall efter lång behandling av ätstörning (Remainers), eller de patienter som avbrutit behandling (Dropouts). Vanligen undersöker man bara de som svarar snabbt på behandling (Completers). Det är därför betydelsefullt att identifiera vad som kännetecknar andra patientgrupper. Studien jämför tre patientgrupper; Remainers (n=285), Completers (n=835) och Dropouts (n=473) Syfte: Att beskriva de typiska dragen i de tre olika grupperna. Ett andra syfte är att undersöka viktiga prediktorer för grupptillhörighet avseende prognos och behandlingsutfall.Metod:En kvantitativ longitudinell databas har använts för att göra en kontraststudie mellan de tre valda grupperna.

Luleå Hamn hanterar årligen 350 000 ton petroleumprodukter. Av hanteringen uppstår spill. 1980 byggdes en reningsanläggning för oljeskadat vatten. Den var dimensionerad för att ta emot en viss mängd vatten. Dagens miljölagstiftning och förbättrade rutiner har minskat mängden föroreningar och även mängden inkommande vatten.

I skolverkets rapport 353, som kom 2011, där utvärdering av befintliga antimobbningsprogram har gjorts kan de ej rekommendera något av programmen. Trots att fler elever påpekar att skolorna har blivit bättre på att arbeta aktivt mot mobbning, så minskar inte antalet mobbade på skolorna (Socialstyrelsen, 2009). Vår studie syftar till att kartlägga hur en skola lyckas nå ut med sin antimobbningsplan till eleverna. Skolan där studien är gjord har ett eget utformat antimobbningsprogram där vi via enkäter tar reda på om och hur eleverna uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling. Dessa enkäter har innehållit öppna frågor i förhoppning om att få eleverna att tänka efter på hur de svarar.

Bakgrund: Temporomandibulära dysfunktioner (TMD) är ett samlingsbegrepp som innefattar störningar i käkleden och omkringliggande strukturer. Tillståndet är vanligt förekommande och ger symtom i form av bland annat smärta, rörelseinskränkning samt låsningar. Research Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders (RDC/TMD) är ett internationellt använt och validerat diagnosinstrument vid TMD. Med hjälp av detta kan tillståndet delas in i subgrupper. Vanliga behandlingsmetoder är sjukgymnastik, egenvård, bettskenor, mediciner och kognitiv beteendeterapi. Syfte: Syftet med studien var att systematiskt granska den vetenskapliga litteraturen avseende konservativ behandling och dess effekter vid TMD.

Bakgrund: Temporomandibulära dysfunktioner (TMD) är ett samlingsbegrepp som innefattar störningar i käkleden och omkringliggande strukturer. Tillståndet är vanligt förekommande och ger symtom i form av bland annat smärta, rörelseinskränkning samt låsningar. Research Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders (RDC/TMD) är ett internationellt använt och validerat diagnosinstrument vid TMD. Med hjälp av detta kan tillståndet delas in i subgrupper. Vanliga behandlingsmetoder är sjukgymnastik, egenvård, bettskenor, mediciner och kognitiv beteendeterapi.

The aim of this essay was to examine the impact that parents drug abuse have on their children´s chances and possibilities while growing up. This study is done by investigating literature written by acknowledged authors and experts in this field. The following questions were asked:How does the literature describe the influence of parent´s drug abuse on their child´s ability to develop and learn?Which factors does the literature distinguish as determining factors on the child´s ability to resist and recover, from a childhood with drug abusing parents?The result of this essay showed that having drug abusing parents constitute different types of risks when it comes to the child´s ability to develop and learn. How the child is able to cope with it´s parents drug abuse is determined by several factors such as, the situation in the family, the child´s personality and how people in the child´s surrounding react on the child´s needs..

Syfte: Syftet med arbetet var att utvärdera effekten av ett års behandling med Lucentis hos patienter med exsudativ åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) på ögonkliniken i Kalmar.Metod: Ett brev skickades till de 41 patienter som någon gång under 2008 eller januari 2009 hade fått minst en behandling med Lucentis på ögonkliniken i Kalmar. I brevet tillfrågades patienterna om uppgifter fick hämtas ur deras journaler. Följande data inhämtades från de 33 patienter som godkände detta: kön, ålder, visus (avstånd och nära) före behandlingens början, visus (avstånd och nära) omkring ett år efter första behandlingen samt antal erhållna injektioner. Dessutom efterfrågades den subjektiva upplevelsen av visus via telefonsamtal med patienterna.Resultat: Den genomsnittliga synskärpan före behandlingens början och ett år senare var i princip oförändrad både på avstånd och nära håll. Denna utvärdering visar därmed inte någon signifikant förändring av visus efter ett års behandling med Lucentis.