Slutsatserna Àr att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan pÄverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svÄra att mÀta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det Àr viktigt för organisationerna Àr att de tar reda pÄ vilka fördelar som pÄverkar kassaflödet och nÀr dem pÄverkar och hur mycket de kan pÄverka. Detta behöver göras för att kunna berÀkna investeringar i sociala medier..

Syftet Àr att förklara hur köpbeteendet i Sverige pÄverkas av sociala medier samt hur det skiljer sig mellan demografiska faktorer. Studien genomfördes med en enkÀtundersökning utförd pÄ svenska konsumenter. Slutsatsen Àr att de demografiska faktorerna har mycket liten pÄverkan pÄ köpprocessen pÄ sociala medier för svenska konsumenter. Vad som hade mer inverkan var beroende pÄ hur konsumenten anvÀnde sociala medier..

Det rÄder en form av nybyggaranda bland de som arbetar med sociala medier. För mig har det i arbetet med undersökningen framkommit att företagens engagemang inom sociala medier handlar om tvÄ saker, mÄlgrupp och tid. Företag förlorar den yngre mÄlgruppens förtroende om de uteblir frÄn den virtuella arenan. Den Àldre generationen har inga planer att förÀndra sitt beteende och dÀrför har företag fortfarande tid att förbereda sig..

Slutsatserna Àr att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan pÄverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svÄra att mÀta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det Àr viktigt för organisationerna Àr att de tar reda pÄ vilka fördelar som pÄverkar kassaflödet och nÀr dem pÄverkar och hur mycket de kan pÄverka. Detta behöver göras för att kunna berÀkna investeringar i sociala medier..

Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hÀlsotrender konstrueras och omkonstrueras pÄ sociala medier, och vad detta kan fÄ för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgÄngspunkt har en kvalitativ metod anvÀnts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: HÀlsotrender pÄ sociala medier Àr till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas dÄ anvÀndare interagerar med varandra pÄ sociala medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhÀvs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och instÀllning vidare pÄverkas av. .

Sociala medier har blivit ett allt mer omtyckt rekryteringsverktyg bland sÄvÀl företag som arbetssökande. Eftersom det finns begrÀnsad forskning inom omrÄdet sociala medier som rekryteringsverktyg anses den aktuella studien tidsenlig. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka rekryterarens upplevelse och anvÀndning av sociala medier som arbetsverktyg samt att undersöka hur informationen om arbetssökande pÄ sociala medier tolkas. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som analyserades tematiskt. Sammanlagt deltog tolv personer i undersökningen.

Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiskaungdomsförbund anvĂ€nder sociala medier.Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta OhlĂ©nHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergUtbildningssĂ€te: Högskolan i Halmstad, Sektion HĂ€lsa och SamhĂ€lleKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2009Syfte: Att förstĂ„ hur politiska ungdomsförbund anvĂ€nder sigav sociala medier.Teori: Dagordningsteorin, TvĂ„stegshypotesen,Diffusion of innovations.Metod: Som kunskapsteoretisk utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds ett explorativt förhĂ„llningssĂ€tt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehĂ„llsanalys av webbplatser.Resultat: Sociala medier Ă€r och kommer med största sannolikhetatt förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete.Dock behövs en mer strategisk planering kring deras anvĂ€ndning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier Ă€rstor. Det personliga mötet Ă€r stort och ökad anvĂ€ndningav sociala medier hĂ€nger ihop med en ökad anvĂ€ndningav just personliga möten.Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund,opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering..

Termen sociala medier har fÄtt mycket uppmÀrksamhet i samband med presidentens valkampanj i USA Är 2008, detta har vÀckt ett intresse att ta reda pÄ vad sociala medier egentligen innebÀr och pÄ vilket sÀtt det tillÀmpas vid svenska förhÄllanden och i den svenska politiken. Detta Àr inte en helt enkel uppgift och ett mycket stort Àmne att undersöka. För att avgrÀnsa Àmnet har denna studie för avsikt att kartlÀgga anvÀndningen av sociala medier bland socialdemokraternas kommunala politiker i Uddevalla. Teorier om offentlighet och tvÄstegshypotesen anvÀnds som analysredskap i studien.Som kunskapsteoretisk utgÄngspunkt anvÀnds ett explorativt förhÄllningssÀtt. Metoderna har utgjorts av intervjuer.

Kulturskolan i Kungsbacka kontaktade medieproducent-studenten Erik Iversen för att fÄ hjÀlp med att ta fram en handlingsplan för sociala medier. Skolan vill börja anvÀnda sig av sociala medier och locka fler besökare till skolans evenemang men vet inte hur de ska anvÀnda sociala medier.Handlingsplanen skulle hjÀlpa lÀrarna att kommunicera via sociala medier och lÀgga upp strategi för hur mediet kan anvÀndas som ett verktyg.Projektet inleddes med en förstudie dÀr tidsplan och krav för arbetet satts upp. Det arbetet följdes upp av intervjuer med lÀrare pÄ kulturskolan och dÀrefter ett genomförande i form av skrivande av handlingsplan.Resultatet av projektet blev en handlingsplan med personlig prÀgel för Kulturskolan i Kungsbacka med riktlinjer och förslag för hur anvÀndande av sociala medier ska gÄ till.Projektets slutsatser Àr att det Àr viktigt att göra en bra planering för hur arbetet ska ske och i vilka steg det ska ske.Rapportens teoretiska delar fokuserar pÄ hur marknadsföring via sociala medier ser ut pÄ olika plan i form av strategisÀttande men Àven en del om hur manualer skrivs och vad man ska tÀnka pÄ..

Syftet med denna undersökning har varit att titta pĂ„ hur uppfattningar kring sociala medier ser ut pĂ„ en mediekoncern i Östergötland samt hur sociala medier anvĂ€nds. Vi har Ă€ven studerat behovet av en policy som kan vĂ€gleda anvĂ€ndningen av sociala medier och vad denna i sĂ„ fall bör innehĂ„lla. Detta har undersökts genom Ă„tta djupgĂ„ende intervjuer samt en mindre enkĂ€t.Resultatet visar att det rĂ„der en positiv syn kring sociala medier men Ă€ven en viss skepticism. AnvĂ€ndningen av sociala medier skiljer sig Ă„t mellan olika verksamhetsomrĂ„den och organisationskulturen spelar en avgörande roll. Ett dilemma som har framkommit Ă€r svĂ„righeten att hantera balansen mellan arbetsliv och privatliv.

Syfte:Att undersöka ungdomsförbundens attityd till- och anvĂ€ndning av sociala medier. Samt avgöra huruvida sociala medier som ett nytt kommunikationsmedel underlĂ€ttat deltagandet i de politiska ungdomsförbunden och dĂ€rmed pĂ„verkat antalet nya medlemmar.Metod:Kvantitativ webbenkĂ€tsundersökningMaterial:Respons frĂ„n 65 (av 170) partidistriktHuvudresultat:De distrikt som deltog hade överlag en mycket positiv instĂ€llning till sociala medier; de ansĂ„g att sociala medier var viktiga för deras verksamhet och anvĂ€ndes i stor utstrĂ€ckning. De flesta instĂ€mde ocksĂ„ med pĂ„stĂ„endet att sociala medier kommer att fĂ„ större betydelse för den politiska diskursen och distrikten var benĂ€gna att satsa mer pĂ„ sociala medier.Jag kunde konstatera att det fanns en korrelation mellan sociala medier och andelen nya medlemmar; de distrikt som i hög grad anvĂ€nde sig utav sociala medier hade ocksĂ„ fĂ„tt en markant större andel nya medlemmar. Även om man tog hĂ€nsyn till partitillhörighet, distriktens storlek och hur viktigt distrikten tyckte rekrytering var. Vidare forskning inom omrĂ„det anser jag vara angelĂ€get..

Inom skolan har det lÀnge funnits webblösningar och andra Internetbaserade programvaror för att elever och lÀrare ska kunna kommunicera med varandra pÄ nÀtet och samtidigt kunna ha möjlighet till en mer flexibel undervisningsmetod. Sociala medier Àr ett vitt begrepp som nÀmns lite var stans idag, men vad innebÀr dÄ sociala medier? Sociala medier Àr ett samlingsnamn pÄ kommunikationskanaler som tillÄter anvÀndare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud..

Syftet med denna studie var att undersöka om och hur flickor pÄverkas av sociala medier, med inriktning pÄ fenomenen Facebook och Instagram. Studien omfattar 78 stycken enkÀter besvarade av flickor som Àr mellan 14 och 15 Är gamla och gÄr pÄ olika högstadieskolor i norra Sverige. Resultaten visar att de flesta av flickorna har konton pÄ sociala medier och anvÀnder dessa regelbundet. NÀstan alla har tillgÄng till internet via deras mobiltelefon vilket gör att sociala medier stÀndigt Àr nÀrvarande. Slutsatsen i vÄr studie visar pÄ att flickornas utseende tycks spela en stor roll nÀr de presenterar sig sjÀlva pÄ sociala medier.

Studien har vÀxt fram ur de möjligheterna som sociala medier ger kommunerna i deras arbete med den externa kommunikationen.Kommuner har lÀnge prÀglats av en byrÄkratisk karaktÀr men med hjÀlp av sociala medier finns de en möjlighet att öppna upp för dialog och interaktion med medborgarna.Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommuner anvÀnder sociala medier i den externa kommunikationen och hur de arbetar för att dÀr skapa dialog med medborgarna. I studien undersöker vi ocksÄ hur kommunerna kommunicerar pÄ deras officiella sociala medier. De frÄgestÀllningar som vi med studien besvarat Àr:Hur beskriver kommunerna att de anvÀnder sociala medier i sin externa kommunikation med medborgarna?Hur beskriver kommunerna att de arbetar med att skapa dialog med sinamedborgare pÄ sociala medier?Hur kommunicerar kommunerna pÄ deras sociala medier?För att besvara vÄra frÄgestÀllningar inledde vi undersökningen med kvalitativa intervjuer dÀr en respondent frÄn varje utvald kommun fick beskriva hur de anvÀnder sociala medier i sin externa kommunikation och hur de anvÀnder dem för att skapa dialog med sina medborgare. DÀrefter genomförde vi en innehÄllsanalys pÄ kommunernas officiella Twitterkonto och den officiella Facebooksidan under en utvald tidsperiod för att kunna besvara hur kommunerna kommunicerar dÀr.Resultatet visar att kommunerna anvÀnder sociala medier för att de vill skapa dialog och interaktion med sina medborgare.

Sociala medier innebÀr ett nytt och revolutionerande sÀtt att, för svenska serviceföretag, skapa en tvÄvÀgskommunikation med ett stort antal anvÀndare. Genom sociala medier nÄr serviceföretagen ut till fler anvÀndare och kan skapa nöjdare kunder. Detta för att serviceföretagen förmedlar en service till kunderna i form av att möta dem i en kanal dÀr de kan föra en dialog. Med rÀtt strategi, resurser och tillvÀgagÄngssÀtt kan anvÀndandet av sociala medier skapa fördelar till svenska serviceföretag och stÀrka deras kommunikation och marknadskommunikation mot kunderna..