MÄnga elever i förskolan Àr flersprÄkiga, vilket kan fÄ konsekvenser för personalens arbete för deras behov av ökade kunskaper. För att dessa möten skall vara berikande för barnens utveckling krÀvs en medvetenhet hos personalen genom att de skapar ett arbetssÀtt som stödjer barnen i att utveckla tvÄ sprÄk och blir delaktiga i tvÄ kulturer. LÀrarna behöver dÀrför ta hjÀlp av andra metoder Àn bara talsprÄket för att kunna göra sig förstÄdda. En sÄdan arbetsmetod Àr TPR.Syftet med detta arbete har varit att jÀmföra TPR metoden med de strÀvandemÄl som ges i lÀroplanen för förskolan angÄende sprÄkutveckling hos barn med annat modersmÄl Àn svenska. DÀrför gjorde vi en sammanstÀllning av de strÀvandemÄl angÄende sprÄk som ges i lÀroplan för förskolan stÀllda mot empirin samt litteratur.

Varje Är drabbas mellan 200-300 barn av cancer. FörÀldrarna till dessa barn stÀlls inför en ny verklighet dÀr hela tillvaron vÀnds upp och ner. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser nÀr ett barn drabbas av cancer. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar förÀldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.

Syftet med detta arbete Àr att synliggöra nÄgra förskolepedagogers förhÄllningssÀtt och vÄr förhoppning Àr att detta ska kunna vara till nytta för alla som arbetar med barn genom att de uppmÀrksammas pÄ dess betydelse. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn det som vi har valt att titta pÄ i vÄr undersökning; Vygotskijs teorier, det salutogena lösningsinriktade tankesÀttet, lÀroplanen för förskolan och dess syn pÄ demokrati samt vikten av att se mer Àn det som syns, detta kan bland annat förklaras med att se saker ur olika perspektiv. De metoder som vi har valt att anvÀnda oss av i vÄr undersökning Àr observationer och intervjuer. Vi inledde vÄr undersökning med tvÄ dagars observation i en barngrupp pÄ en förskola i Malmö kommun. Efter observationerna intervjuade vi de tvÄ förskollÀrarna som arbetar med barngruppen.

Syftet med detta arbete Àr att synliggöra nÄgra förskolepedagogers förhÄllningssÀtt och vÄr förhoppning Àr att detta ska kunna vara till nytta för alla som arbetar med barn genom att de uppmÀrksammas pÄ dess betydelse. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn det som vi har valt att titta pÄ i vÄr undersökning; Vygotskijs teorier, det salutogena lösningsinriktade tankesÀttet, lÀroplanen för förskolan och dess syn pÄ demokrati samt vikten av att se mer Àn det som syns, detta kan bland annat förklaras med att se saker ur olika perspektiv. De metoder som vi har valt att anvÀnda oss av i vÄr undersökning Àr observationer och intervjuer. Vi inledde vÄr undersökning med tvÄ dagars observation i en barngrupp pÄ en förskola i Malmö kommun. Efter observationerna intervjuade vi de tvÄ förskollÀrarna som arbetar med barngruppen.

Sverige har en lagstadgad anmÀlningsplikt som Àr obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen Àr tydlig med att alla misstÀnka missförhÄllanden skall anmÀlas. Forskning visar att anmÀlningsplikten inte alltid fungerar och att det bara Àr en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjÀnstens kÀnnedom. Vidare forskning visar att fÄ anmÀlningar kommer frÄn hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad yrkesverksamma inom förskolan anser om integrering av autistiska barn. Vidare syftar studien till att undersöka om de anser att autistiska barn kan ha det bra i en ?vanlig? förskola med tanke pÄ alla rutiner och resurser dessa barn Àr beroende av. För att undersöka detta valde vi att göra kvalitativa intervjuer med personal som har arbetat eller arbetar med integrering av autistiska barn. Inledningsvis lÀste vi in oss pÄ omrÄdet och litteraturen har vi sedan anvÀnt vid analyser av vÄr empiri.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en större förstÄelse för hur barn utvecklar empati och hur lÀrare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta Àmne dÄ vi varit ute i skolor och förskolor dÀr lÀrare och förskolelÀrare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsÀtt/metoder. Vi har anvÀnt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det Àr en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förÀndra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes pÄ tvÄ olika verksamheter en förskola och en grundskola Ärskurs 6. Resultatet visar pÄ att det krÀvs ett genomsyrande arbetssÀtt och medvetenhet frÄn lÀrarnas sida.

BAKGRUND: Stress kan vara positiv eller negativ. Positiv stress utvecklar ett lÀrande hos barnet. Den negativa stressen pÄverkar barnets utveckling och lÀrande negativt. Det kan visa sig pÄ förskolan genom att barnet Àr trött, okoncentrerat, har magsmÀrtor med mera. Positiva relationer med andra barn och vuxna i förskolan ger barnen trygghet och förebygger den negativa stressen.

Bakgrund Den psykiska ohÀlsan bland barn har ökat sedan 1990-talet. En ökande grupp barn och ungdomar som lider av psykisk ohÀlsa kan utgöra ett vÀxande folkhÀlsoproblem pÄ lÀngre sikt. ElevhÀlsan har ansvar för att arbeta hÀlsofrÀmjande och förebyggande enligt skollagen, dÀri ingÄr Àven ett samarbete mellan de olika professionerna som skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och skollÀkare. Skolsköterskan trÀffar mÄnga barn och har dÀrför en viktig roll i skolan nÀr det handlar om att upptÀcka och arbeta med psykisk ohÀlsa, dock saknas tydliga riktlinjer för hur detta arbete ska gÄ till. Syftet med denna studie var att beskriva hur skolsköterskor arbetar med psykisk ohÀlsa bland barn 6-16 Är.

Sammanfattning: Nationella folkhÀlsokommittén menar att kultur Àr hÀlsofrÀmjande, och dÄ i synnerhet för utsatta grupper. FolkhÀlsokommittén menar att kulturella aktiviteter sÄ som lÀsning av böcker betyder mycket för den kÀnslomÀssiga och den intellektuella utvecklingen. Barn som lever i dysfunktionella miljöer av olika slag behöver hjÀlp i sin bearbetning av svÄra situationer pÄ olika sÀtt. Kanske kan kultur och dÄ frÀmst litteratur hÀr vara till hjÀlp för barnen. Syftet med studien Àr att studera vad barnböcker har för betydelse i socialt arbete med utsatta barn och hur olika verksamheter arbetar med barnboken som verktyg.

Denna studie syftade till att synliggöra de könskonstruktioner som etablerades, övertrÀddes eller upprÀtthölls pÄ en förskola i Uppsala. Barn mellan 3 och 5 Är samt förskolans pedagoger observerades för att vi skulle kunna besvara vÄr frÄgestÀllning: Vilka genuskonstruktioner skapas i interaktionen mellan barn-pedagog och barn-barn i den fria leken? Kan interaktionen sÀgas Äterskapa eller dekonstruera traditionella könsroller? Vi observerade vid ett flertal lektillfÀllen hur bÄde barn och pedagoger genom sin interaktion med varandra upprÀtthöll traditionella könsroller eller genusmönster. Vi fann att leksaker förde med sig olika begrÀnsningar och att dessa kan sÀgas representera stereotypt feminina eller maskulina egenskaper. Barns lek konstruerades vid vissa tillfÀllen kring genus som sÀrskiljande egenskap, till exempel de tillfÀllen dÄ barnen lekte i olika lag.

Bakgrund: Bland barn har övervikten fördubblats frÄn Är 1982 till Är 2002. Personal inom mödra- och barnavÄrdscentralen har en betydelsefull roll i preventionsarbetet genom att tidigt i livet fÄnga upp de barn som ligger i riskzonen för att senare i livet utveckla övervikt och fetma. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva tidiga riskfaktorer för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn. Vidare var syftet att undersöka om barnhÀlsovÄrden belyste dessa riskfaktorer, samt jÀmföra detta med aktuell forskning. Metod: Systematisk litteraturöversikt som baseras pÄ kvantitativa forskningsartiklar, samt material hÀmtat frÄn mödra- och barnhÀlsovÄrden.

Syftet med studien var att studera hur barn med ADHD ser pÄ sin omgivning och dÄ blev valet att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar. Hur upplever ett barn med ADHD sin vardag i skolan? Hur stÀmmer barnets beskrivningar överens med vÄra observationer? I litteraturgenomgÄngen var fokus pÄ tidigare forskning kring omgivande miljö, balans i skolmiljö och pÄverkan av likartat bemötande av dessa barn. Valet föll pÄ att observera och intervjua sex barn i tio- till femtonÄrsÄldern. Barnen har Àven tagit bilder pÄ det de tyckte om och det de inte tyckte om i skolan.

Pedagoger har ett uppdrag som innebÀr att de ska arbeta med etiska vÀrden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhÄllningssÀtt och uppfattning av barns lÀrande en stor roll.     VÄrt syfte med denna c-uppsats Àr att ta reda pÄ innebörden av etiska vÀrden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lÀr sig dessa. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad innebÀr etiska vÀrden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lÀr barn etiska vÀrden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    VÄr undersökning grundar sig pÄ en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger pÄ fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrÄgan om innebörden av etiska vÀrden och normer var en vÀldigt svÄr och komplex frÄga för pedagogerna att besvara dÄ etiska vÀrden och normer bestÄr av sÄ oerhört mycket som kan delas in i mÄnga olika begrepp och synsÀtt.

Detta examensarbete handlar om rörelse bland barn i förskoleÄldern, hur de utvecklas genom rörelse och hur dagens samhÀlle förhÄller sig till rörelse. Syftet med detta arbete var att fÄ en ökad kunskap om förskolebarns rörelsemöjligheter. Under min verksamhetsförlagda utbildning genomförde jag observationer pÄ tre barn i Äldrarna, 1, 3 och 5 Är. Detta valde jag att göra för att se deras rörelsemönster i vardagen. Jag observerade dessutom pedagogerna i förskolan för att se hur mycket de uppmuntrade barnen i vardagen till rörelse och rörelselekar.