Övervikt och fetma bland barn Ă€r ett stort folkhĂ€lsoproblem. Sjuksköterskan möter barnet i primĂ€rvĂ„rden och inom skolhĂ€lsovĂ„rden. Syftet med studien var att undersöka vad som kan pĂ„verka sjuksköterskans preventiva arbete mot övervikt och fetma bland barn i Ă„ldern 6-12 Ă„r. Studien genomfördes som en litteraturstudie dĂ€r 10 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet framkom fyra kategorier av redskap som kan pĂ„verka sjuksköterskans preventiva arbete mot övervikt och fetma bland barn.

Studien syftar till att undersöka dramapedagogers syn och hÄllning till begreppet terapi i pedagogiskt drama. Vidare undersöks hur grÀnsdragningen görs mot det terapeutiska och huruvida terapeutiska effekter förekommer i deras arbete. I studien medverkar fyra dramapedagoger och metoden som anvÀnds Àr kvalitativ undersökningsmetod. Intervjuerna skedde under april och maj 2011. Teorin för studien Àr det personlighetsutvecklande perspektivet (Sternudd 2000) som Àr grunden för drama med sÄvÀl pedagogiska som terapeutiska syften.

Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras förÀldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med mÀnniskor med en annan kulturell bakgrund Àn den egna. PÄ grund av detta kan det vara viktigt att tala om mÄngkulturellt socialt arbete.Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mÄngkulturellt socialt arbete. I denna uppsats Àr den valda frÄgestÀllningen följande: Vad innebÀr mÄngkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom?Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som anvÀnts för att analysera det empiriska materialet Àr mÄngkulturalism och universalism.De resultat som framkommit i analysen visar pÄ att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mÄngkulturellt arbete innebÀr att man skall respektera varje mÀnniska utifrÄn dennes förutsÀttningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer Àn den egna..

Denna studie synliggör hur olika pedagoger ser pÄ och jobbar med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. I bakgrunden redovisas tidigare forskning som belyser diagnoser i förskolan, pedagogers olika uppfattningar och arbete samt begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?. Studien Àr kvalitativ, jag har genomfört forskningsintervjuer för att fÄ en inblick i hur yrkesverksamma pedagoger ser pÄ och jobbar med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet visar att mÄnga pedagoger har samma uppfattningar om vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbete med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. De stÄr alla pÄ samma grund men arbetar pÄ olika sÀtt.

Studiens syfte Àr att studera yrkesverksammas beskrivning av deras arbete med barn i familjer med alkoholmissbruksproblematik. UtifrÄn det vill vi Àven belysa de olika stödmetoder som de anvÀnder sig av i sitt arbete. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och en intervjuguide anvÀndes vid de olika intervjutillfÀllena. Resultatet visar pÄ att den vanligaste hjÀlpmetoden för barn med missbrukande förÀldrar Àr stödgrupper i olika former.

Englund, Ellen (2014) "Jag behandlar inte alla lika" ? Intervjuer med dramapedagoger om att arbeta genusmedvetet, Kandidatuppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle, Sverige.Syftet var att undersöka vad det kan innebÀra för nÄgra dramapedagoger att arbeta genusmedvetet. Metoden var enskilda intervjuer. FrÄgestÀllningarna undersökte dramapedagogernas uppfattningar om genus betydelse, om vad genusmedvetenhet innebÀr för deras praktik samt om vilka svÄrigheter och styrkor det finns i att arbeta dramapedagogiskt med genus. Studien eftersökte utsagornas bredd.

Med utgÄngspunkt i begreppet relationskompetens har vi genomfört en kvalitativ studie som försöker belysa lÀrares resonemang kring det relationella arbete som sker dÄ de möter utsatta barn. VÄr empiri bestod av fem kvalitativa intervjuer med lÀrare som resonerade kring sin relationskompetens och hur den anvÀnds, i synnerhet i mötet med barn, men Àven i samverkan med arbetslag, kollegor och förÀldrar. Vi valde att anvÀnda ett relationellt perspektiv i vÄr analys, och det hjÀlpte oss att tolka lÀrarnas resonemang, samt fÄ en bild av den relationella pedagogikens betydelse i möten med barn som far illa. Max van Manens begrepp mensenkennis (mÀnniskokÀnnedom) gav oss vidare perspektiv pÄ en lÀrares relationella arbete och professionalitet. Relationskompetens Àr fortfarande en underskattad kompetens, trots att diskussionen kring begreppet blivit allt större.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som nÄgra förskollÀrare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd var att förskollÀrarens professionella roll uppfattades utifrÄn flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarnas uppfattningar om stödet de fick frÄn andra professionella i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd uttrycktes som positivt och vÀsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ kunskap om hur BVC sköterskor arbetar med att frÀmja samspelet mellan barn och förÀldrar samt hur specialpedagogens kompetens kan anvÀndas i detta arbete..

Föreliggande studie bygger pÄ ett estetiskt-praktiskt arbete inom en sprÄkteoretisk kontext. Studien utförs pÄ en skola för nyanlÀnda elever i Äldrarna 13-18. Syftet Àr att utforska mötet mellan bild- och dramapedagogik och nyanlÀnda elevers kommunikation och sprÄkutveckling. Inom bÄde bild- och dramapedagogik Àr sprÄk nÀrvarande utifrÄn ett vidgat sÀtt att betrakta sprÄk. För att nÄ syftet har ett bild- och dramapedagogiskt arbete disponerats över tvÄ veckor med en grupp om sju nyanlÀnda elever, vilka samtliga har bristande eller inga skolerfarenheter med sig.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ mer kunskap om vad socio- och emotionella svÄrigheter och utagerande innebÀr. Men Àven hur man kan hjÀlpa/stödja dessa barn. Dessutom att fÄ svar om det Àr nÄgon skillnad mellan pojkar och flickors beteende.Vi har lÀst litteratur som behandlar detta Àmne och gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat 3 förskollÀrare, 2 specialpedagoger, 2 barn- och ungdomspsykologer samt 1 genuspedagog, frÄn en mindre och en större kommun.I vÄrt arbete har vi i litteraturen och intervjuerna kommit fram till att utagerande barn med socio- och emotionella svÄrigheter behöver fasta och konsekventa regler för att kunna fungera i barngruppen. Det Àr viktigt att man tÀnker pÄ att dessa barn Àr i stort behov av mycket kÀrlek och positiv uppmÀrksamhet. Dessutom behöver dom stöd för att utveckla sin sociala kompetens..

Englund, Ellen (2014) "Jag behandlar inte alla lika" ? Intervjuer med dramapedagoger om att arbeta genusmedvetet, Kandidatuppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle, Sverige.Syftet var att undersöka vad det kan innebÀra för nÄgra dramapedagoger att arbeta genusmedvetet. Metoden var enskilda intervjuer. FrÄgestÀllningarna undersökte dramapedagogernas uppfattningar om genus betydelse, om vad genusmedvetenhet innebÀr för deras praktik samt om vilka svÄrigheter och styrkor det finns i att arbeta dramapedagogiskt med genus. Studien eftersökte utsagornas bredd.

Detta arbete handlar om hur fritidspedagoger möter barn i sorg, vilken plats samtal om döden har i fritidshemmet samt i vilka sammanhang samtal om döden uppstÄr. Vidare undersöker jag om Astrid Lindgrens Bok ?Bröderna LejonhjÀrta? kan vara anvÀndbar som redskap för att stötta barn som sörjer och i samtal med barn om döden. Genom intervju har jag undersökt tre pedagogers syn pÄ att prata med barn om döden och hur de möter barn i sorg. IntervjufrÄgorna har jag arbetat fram genom en textanalys av Bröderna LejonhjÀrta..

Föreliggande studie bygger pÄ ett dramapedagogiskt arbete inom en specialpedagogisk kontext. Studien har utförts pÄ en resursskola med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet Àr att undersöka vilka kvaliteter pedagogiskt drama kan tillföra i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd, sÀrskilt utifrÄn förhÄllningssÀtt, social interaktion och sjÀlvkÀnsla. För att nÄ detta syfte har det pedagogiska arbetet bestÄtt av att tillsammans med eleverna utföra olika dramaövningar. Vidare har eleverna skapat en musikvideo utifrÄn deras egenproducerade lÄt.

Detta arbete handlar om polisens och socialtjÀnstens roll i arbetet med att uppmÀrksamma barn i fara. Denna uppmÀrksamhet har fokuserats pÄ barn som varit vittne till vÄld i hemmet eller som sjÀlva har varit utsatta för brott. Vi har ansett att denna frÄga gÀllande barn i fara Àr sÄ viktig att den behöver lyftas fram i samhÀllet. Vi har valt att Àven studera hur lÄngt arbetet kommit med att uppmÀrksamma barn som brottsoffer och som mÄlsÀgande. För att fÄ en sÄ omfattande bild som möjligt över Àmnet har vi anvÀnt oss av olika kÀllor som litteratur, lagstiftning, förarbeten och samtal med personer som arbetar inom omrÄdet.