The aim of this study is to examine the collection One Thousand and One Nights (also: The Arabian Nights) from a european perspective, by comparing different european translations. The study focuses on three translations into Swedish from different periods of time and how the tales have changed in the translation process - depending on the prevailing line of approach and Western perceptions of Eastern standards. The thesis of the study is that Eastern culture, from a Western perspective, has been seen as exotic and different but not as a high literary culture and that this view has affected the translations into european languages. The study shows, among other things, that Western culture is many times considered normative in the translations and that the translators often give their own voices a prominent role, also that common Western notions of the East affects the translations.The word ?orientalism? is used frequently in the study and it refers primarily to the image of the Orient as it is described in Edward Saids' book Orientalism: as a Western construction whose main purpose is to strengthen its own conception of the Orient and thereby strengthen the Western identity as better than the Orient.

The aim of this study is to examine the collection One Thousand and One Nights (also: The Arabian Nights) from a european perspective, by comparing different european translations. The study focuses on three translations into Swedish from different periods of time and how the tales have changed in the translation process - depending on the prevailing line of approach and Western perceptions of Eastern standards. The thesis of the study is that Eastern culture, from a Western perspective, has been seen as exotic and different but not as a high literary culture and that this view has affected the translations into european languages. The study shows, among other things, that Western culture is many times considered normative in the translations and that the translators often give their own voices a prominent role, also that common Western notions of the East affects the translations.The word ?orientalism? is used frequently in the study and it refers primarily to the image of the Orient as it is described in Edward Saids' book Orientalism: as a Western construction whose main purpose is to strengthen its own conception of the Orient and thereby strengthen the Western identity as better than the Orient.

 Tanken med denna uppsats är att försöka få en inblick i vilka funktioner musiken fyller i TV-dramat. Det finns en del studier att tillgå om filmmusik men ytterst lite om just musik inom TV-serier. Mitt syfte är således att undersöka vad för slags musik som används i TV-dramer, i vilka sammanhang den förekommer och dess relation i förhållande till det som utspelar sig i bild. Utöver det tar jag delvis upp diskussioner om huruvida vi ska uppfatta filmmusik medvetet eller inte. I och med det har viss vikt lagts vid att studera eventuella skillnader i upplevelsen och användandet av instrumentalmusik och populärmusik. Till mitt arbete har jag använt mig av tidigare forskning kring filmmusik och gjort en jämförande analys av polisserierna Miami Vice och Life on Mars.

Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ metod undersöka hur pedagogiskt drama kan stimulera kreativitet och samarbetsförmåga hos en grupp ungdomar. Arbete ute på fältet omfattade fyra stycken dramapass som fokuserade på kreativitet och samarbete. Frågeformulär förekom även i studien både vid det första passet och vid det sista passet. Frågorna avsåg att undersöka deltagarnas syn på sin kreativitet och samarbetsförmåga samt hur denna förändrades under studiens gång. För att skapa en möjlighet till en djupare analys av det insamlade empiriska materialet utformades en teoretisk design, där två olika teorier korsades.

This paper is a qualitative study of the pedagogical conditions and the knowledge necessary for the creation and development of an education regarding leadership in the field of amateur theatre.The purpose of the study has been for participants to reflect and create knowledge about the creation and implementation of a course for leaders of amateur theatre.Questions raised in the study concern the students? previous experience of drama, theatre and leadership; their desire to become leaders of theatre; their own view of their need for knowledge for their future leadership; their understanding of the contents of the education and the theoretical perspectives upon which a course in theatre leadership can build. Finally, the participants? perceptions of difficulties and possibilities of working as theatre leaders were investigated.All 13 participants have answered a questionnaire regarding their previous experience of drama, theatre and leadership and also about why they want to become theatre leaders. The participants have also taken part in four focus conversations regarding what they think they learned, how they value the knowledge they gained and what knowledge they feel will be needed in a future leadership.The data has been analyzed hermeneutically to find patterns in the participants? perceptions of their learning.

Stig Dagermans drama Streber från 1948 handlar om fyra kompanjoner som i frihetlig anda startar en kooperation. Solidariteten hotas av huvudpersonen Blom som liksom titeln antyder är en hänsynslös karriärist och en klassisk bedragare. Genom sitt hänsynslösa spel går han i rak riktning mot sitt eget fall. Männen i pjäsen är rädda att falla och att bli dominerade av andra varför en läsning utifrån manlighetsforskningen belyser just den råa kampen om positioner och den polarisering av mansrollen som är tydlig i pjäsen. Syftet med uppsatsen är att utifrån manlighetsforskningen undersöka hur männen i pjäsen förhåller sig till varandra och varför, samt hur detta kommer till uttryck genom kroppsspråket och den giftiga dialogen med hjälp av läran om tecknen, semiotiken, det vill säga om vad vi berättar med hur vi beter och uttrycker oss.

The aim of this study is to examine the collection One Thousand and One Nights (also: The Arabian Nights) from a european perspective, by comparing different european translations. The study focuses on three translations into Swedish from different periods of time and how the tales have changed in the translation process - depending on the prevailing line of approach and Western perceptions of Eastern standards. The thesis of the study is that Eastern culture, from a Western perspective, has been seen as exotic and different but not as a high literary culture and that this view has affected the translations into european languages. The study shows, among other things, that Western culture is many times considered normative in the translations and that the translators often give their own voices a prominent role, also that common Western notions of the East affects the translations.The word ?orientalism? is used frequently in the study and it refers primarily to the image of the Orient as it is described in Edward Saids' book Orientalism: as a Western construction whose main purpose is to strengthen its own conception of the Orient and thereby strengthen the Western identity as better than the Orient.

Den här studien har undersökt huruvida bordsrollspel kan hjälpa till att uppfylla de mål som finns beskrivna i Lpf 94. Den grundar sig i tidigare forskning kring bordsrollspel, pedagogiskt drama och interaktiva berättelser. Studien i sig är en textanalys. Först analyseras läroplanen för att se vilka mål rollspel eventuellt kan hjälpa till att uppfylla. Därefter analyseras fyra stycken rollspel för att se hur väl de kan hjälpa till att uppfylla dessa mål.

The public health care sector has come under increasing pressure to cut down costs, maximize productivity and satisfy patients' needs during the 1990s and onwards. As a way of "getting more for less" quality management has been introduced. Originating in the private manufacturing industry, quality management has a strong focus on productivity and efficiency, aspects which are measured in quantitative terms. However, there are strong concerns that quality management is a means of speeding up the marketization of public health care by introducing core values much different from the ethic and medical norms that traditionally underpin health care organizations.This essay focuses on how quality management has been introduced to, and transformed by, public health care. A theoretical framework based on new institutionalism is constructed, and translation theories are used as a way of illustrating how the medical institutional environment, in fact, changes the concept of quality management.

During thousands of years, reindeer have adapted to living under harsh conditions with large seasonal variations in climate and forage availability. This adaptation implies that body functions and nourishment needs are strongly bound to the season. In the summer the reindeer has to maximize food intake to build up fat and protein reserves for the winter. More than 200 different plant species are included in the reindeer diet, but since reindeer have an unique ability to use the nourishment in lichen, different lichen species make up a large portion of their winter diet in many areas. Fundamental for reindeer husbandry is access to natural grazing during most of the year.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

Mitt arbete handlar om lärares och dramapedagogers uppfattning om sina roller när de arbetar med drama som metod och om likheter och skillnader i deras sätt att arbeta meddrama. För att få information om och kunna jämföra information intervjuade jag några lärare och dramapedagoger från olika klasser. Därefter gjorde jag observationer av samma personers praktik för att få inblick i deras praktiska arbete.Resultatet visar att lärarna och dramapedagogerna hade olika syn på vad drama är men samtidigt hade de likadan syn på hur man ska vara som övningsledare. De menar att när man arbetar som övningsledare med de yngre barnen ska man hela tiden ha en överblick över gruppen samt vara bestämd för att barn lätt blir ofokuserade. Däremot menade en av dramapedagogerna att barnens kreativitet skulle komma från barnen medan övningarna var bara ett hjälpmedel att få barnens fantasier att bli konkreta.När jag gjorde mina observationer kunde jag se lärares och dramapedagogers delaktighet i dramaövningarna.

Detta arbete syftar till att se om lärare använder sig av de estiska ämnena och skönlitteratur då det gäller att påverka elevers läs- och skrivlust. De estetiska ämnena har avgränsats till att gälla drama, bild och musik. Undersökningen bygger på intervjuer med nio lärare i årskurs tre till sex. Resultatet visar att lärarna arbetar med främst skönlitteratur för att stimulera elevernas lust till läsning och skrivning. De använder även drama och bild i samma syfte.

Föreliggande studie bygger på ett dramapedagogiskt arbete inom en specialpedagogisk kontext. Studien har utförts på en resursskola med elever i behov av särskilt stöd. Syftet är att undersöka vilka kvaliteter pedagogiskt drama kan tillföra i arbetet med elever i behov av särskilt stöd, särskilt utifrån förhållningssätt, social interaktion och självkänsla. För att nå detta syfte har det pedagogiska arbetet bestått av att tillsammans med eleverna utföra olika dramaövningar. Vidare har eleverna skapat en musikvideo utifrån deras egenproducerade låt.

Litteraturundervisningen har länge varit en självklar del av svenskämnet på gymnasiet, men på senare tid har den blivit både ifrågasatt och kritiserad från olika håll. Med detta som bakgrund diskuteras i denna uppsats varför litteraturundervisningen är en viktig del av svenskämnet, vad som bör studeras samt hur detta kan ske. Huvuddelen av uppsatsen presenterar konkreta förslag på lektionsupplägg som alla har använts i litteraturundervisningen av lärare på gymnasiet. Dessa lektionsupplägg är indelade i tre övergripande arbetssätt: litteratursamtal, filmvisning och drama. Det visar sig att alla de tre arbetssätten kan bidra till uppnåendet av svenskämnets syfte, som presenteras i Skolverkets ämnesplan.