Syfte Studiens syfte är att undersöka hur användandet av barnlitteratur kan gå till i förskolans planerade aktiviteter för att främja barns empati. Utifrån att böckernas budskap och handling har betydelse för vilka etiska perspektiv barn får tillgång till är det också intressant att undersöka vilka böcker förskollärare väljer att använda samt varför.Frågeställningar De frågeställningar studien utgår ifrån är hur har planerade aktiviteter med barnlitteratur genomförts för att främja barns empatiska utveckling och vilka böcker som har valts i dessa aktiviteter samt av vilken anledning.Metod Studien utgår från den kvalitativa metoden intervju där fyra förskollärare från två förskolor intervjuas. Förskolorna som deltar i studien arbetar med barnlitteratur och förskollärarna har erfarenhet av detta arbete.      Resultat Resultatet visar att förskollärarna i studien ofta använder sig av drama och bild för att förmedla empatin i böcker för barn. Det är på förskolorna också vanligt att samtala med barnen om budskapet och handlingen i boken samt målningar barn gör i relation till böcker.

Utifrån hur fritidsgården diskuteras idag vill denna uppsats problematisera och diskutera fritidsgårdens verksamhet.Syftet med uppsatsen är att med en meningskonstitutionsanalys analysera och tolka fyra fritidsledares syn på sitt yrke i en intervjukontext. Denna analys syftar till att finna en kärna i denna specifika fritidsgårdsverksamhet, som nås genom ett sökande i intervjupersonernas subjekt.Huvudfrågan är: Vad är kärnan i en fritidsgårds verksamhet? Underfrågor i uppsatsen är: Hur berättar fritidsledarna om sitt arbete på en fritidsgård? Hur ser fritidsledarna på ungdomarna som besöker fritidsgården? Hur ser fritidsledarna på fritidsgården som plats?Författaren har metodologiskt utgått från de intervjuer som genomförts. Dessa intervjuer har skrivits ut och analyserats utifrån en meningskonstitutionsanalys.Resultatet av analysen visar på att fritidsledarna jobbar på två olika platser som givits namnen däruppe- och därnereverksamheten. I därnereverksamheten, som varit fokus i uppsatsen, framstår samtalet eller pratet som kärnan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka ett tidigare outforskat område, nämligen de gotiska dragen i Tove Janssons Muminböcker, med fokus på Småtrollen och den stora översvämningen. Skräckgenren har tidigare kopplats samman med både Jansson och hennes Muminböcker, fast aldrig förr genom ett gotiskt perspektiv. Därför lyder frågeställningen som följer: Vilka gotiska drag förekommer i Tove Janssons Muminböcker, framförallt i Småtrollen och den stora översvämningen? Hur framställs, och vilket syfte har, dessa gotiska drag?Gotiska drag står i fokus för närläsningen, vilket är metoden jag använder mig av i min analys. Jag använder en definition av termen gotik, presenterad av Mattias Fyhr, som innebär att jag kommer att söka efter drag som berör subjektivitet, avsaknad, förfall, undergång, olösbarhet och labyrintism.

The previous research in the field of new religious movements has mostly focused on the spectacular parts where phenomena such as ?brainwashing? and the ?charismatic leader? have attracted both media and the scientific studies of religion. Professor Liselotte Frisks has done several enquiries about sects and new religious movements in Sweden. One of her main conclusions is that the relation between these new religious movements and the rest of society has changed; a relation that used to be characterized by conflicts and tension is now becoming more open as both parts are changing.This study does not focus on the spectacular parts. Instead I have studied something more common and general.

Grunden för denna uppsats utgörs av en kvalitativ, empirisk intervjustudie med fyra kvinnor i chefspositioner. De kommer från olika organisationer i olika kontexter. Syftet var att med utgångspunkt i vår tolkning av deras upplevelser analysera deras möjligheter till ledarskapsutveckling. Frågor vi ställde oss var; Hur berättar dessa kvinnor om sin egen ledarskapsutveckling? Hur ser de på hinder och möjligheter som har funnits för dem? Hur kan deras upplevelser tolkas och analyseras?Metoden som vi har använt för insamling, bearbetning och analys av empiri har varit av narrativ karaktär.

The aim of this study has been to examine how people with the chronic disease diabetes are seek-ing information about their disease. The study also look at the sources, which are mainly used, and the information behavior of the participants in this study. Especially in diabetes health care the idea of empowerment is central, which means that the patients need a lot of information to get know-ledge and become empowered. The study also examine the public library as a resource of health information, and for that purpose an examination of the OPAC catalog in two public libraries has been done, using the word ?diabetes? to illustrate the literature and other medias related to di-abetes.

The current curriculum requires a well functioning school library and an active use of it. In junior school grades 1-3 the children primarily learn basic skills. Knowledge about libraries and how to use them and different media is part of these skills. Therefore my intention was to investigate how school libraries in junior schools look, how they are used in the training and how they could be used in junior school education. I focus on the pedagogic role of the school library and the library as information center.I begin by going through what the school law and the curriculum say - or do not say - about the use of the school library.

Title: Inspiration according to teachers and students at the Academy of Music in Malmö. The importance of inspiration is vital to teachers and students at the Academy of Music in Malmö, but what can we do to make it remain constant? The purpose of this study was to un-derstand the differences and similarities between teachers and students according to inspiration. The data was collected through qualitative interviews with three students and three teachers and went after that through a comprehensive analysis which resulted in four main categories: definitions, uninspiring factors, inspiration to creativity and the source of inspiration. The results showed that definitions are subjective but that lust is truly a significant part of learning and music performance.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur Monroes idéer (Monroe, 1997) om en framgångsrik skola fungerar på en svensk skola. För att få reda på mer om framgångsrika skolor, har jag studerat aktuell forskning i ämnet. Jag har även besökt en skola i Sverige där man använder sig av denna skolmodell. Jag har valt att använda mig av kvalitativ forskning, där jag har använt intervjuer, samt observation för att samla in data. Bland resultaten kan nämnas att Monroes modell som innebär en stark ledare och tydligare regler ungerar bra på Hjällboskolan som jag har studerat närmare.

Bakgrunden till arbetet är att Sverige blir ett alltmer mångkulturellt samhälle och att många barn idag är flerspråkiga och vi uppfattar det som viktigt att stärka barns modersmål vilket är en förutsättning för att utveckla ett andraspråk. Syftet är att belysa vilket stöd i form av modersmålsundervisning eleverna får grundskolans tidiga år och vad pedagoger i F till år 5 anser vara ett språkutvecklande arbetssätt i skolan. För att kunna undersöka ämnet har vi ställt oss två huvudfrågor; Hur ser modersmålsundervisningen i mångkulturella skolor? Hur arbetar pedagoger språkutvecklande i mångkulturella skolor? Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning och har intervjuat sammanlagt tio pedagoger; fyra klasslärare, fyra modersmålslärare och två fritidspedagoger på två olika skolor ? båda med stor andel barn med annan än svensk kulturell bakgrund Resultatet visar att pedagogerna menar att drama, läsning, diskussion, att skriva, musik och bild är de viktigaste aktiviteterna för elevernas språkutveckling. Modersmålslärarna lyfter fram läs- och skrivfärdighet, grammatik och samtal som viktiga delar i undervisningen. Innemiljön och skolornas utrustning och material tas också upp. Alla arbetar på olika sätt, men nämner ändå samma hjälpmedel och aktiviteter som stöd till den språkliga utvecklingen. Språkutvecklingen är individuell och en skapande process som kräver en aktiv engagemang från inlärarens sida.

Syfte Studiens syfte är att undersöka hur användandet av barnlitteratur kan gå till i förskolans planerade aktiviteter för att främja barns empati. Utifrån att böckernas budskap och handling har betydelse för vilka etiska perspektiv barn får tillgång till är det också intressant att undersöka vilka böcker förskollärare väljer att använda samt varför.Frågeställningar De frågeställningar studien utgår ifrån är hur har planerade aktiviteter med barnlitteratur genomförts för att främja barns empatiska utveckling och vilka böcker som har valts i dessa aktiviteter samt av vilken anledning.Metod Studien utgår från den kvalitativa metoden intervju där fyra förskollärare från två förskolor intervjuas. Förskolorna som deltar i studien arbetar med barnlitteratur och förskollärarna har erfarenhet av detta arbete.      Resultat Resultatet visar att förskollärarna i studien ofta använder sig av drama och bild för att förmedla empatin i böcker för barn. Det är på förskolorna också vanligt att samtala med barnen om budskapet och handlingen i boken samt målningar barn gör i relation till böcker.

Under 1800-talet debatterades kvinnans ställning allt mer livligt på den litterära scenen. Kvinnan fick en större plats i litteraturen och antalet kvinnliga författare blev fler och fler. 1880-talet var ett magiskt årtionde där antalet författarinnor ökade markant.Det var i 1880-talets kölvatten som Frida Stéenhoff (1865-1945) klev ut på den litterära scenen med sitt drama Lejonets unge (1896). Stéenhoff skrev i en brytningstid där det gamla samhället började luckras upp av nya tankar och idéer. Genom Lejonets unge kastade sig Stéenhoff in i den livliga debatten om äktenskap och sedlighet.

Globalisering är ett ord på allas läppar och i globaliseringens spår följer ett behov av globala ledare. En global ledare är en person som behärskar förmågan att hantera personal av olika nationaliteter, kulturer och team som befinner sig i olika världsdelar.Sony Ericsson, ett "joint venture" företag i mobiltelefonbranschen, tog kontakt med pedagogiska institutionen på Lunds Universitet för att få utomståendes syn på globalt ledarskap. Inom detta område har vi valt att fokusera på "knowledge sharing" av ledarskapsrelaterade frågor och hur detta kan leda till organisatoriskt lärande.Vår undersökning har utförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer av ledare på olika nivåer som alla har konfronterats med utmaningen att leda team i en global organisation.Alla har svårt för att finna den gemensamma värderingen för vad som krävs av globala ledare inom Sony Ericsson. De saknar ett verktyg för "knowledge sharing" av ledarskapsrelaterade frågor. Även HR avdelningen vill ha gemensamma värderingar när det gäller vad som krävs av globala ledare.

När organisationer tvingas förändras för att klara av kraven i omvärlden, ställs det ofta krav på att organisationsmedlemmarna ska förändra sitt arbetssätt eller tillägna sig nya kunskaper och förmågor. Det finns dock en risk för att hinder, av olika slag, hindrar medarbetarnas lärande från att nå upp till de önskade utfallen. Fokus för denna studie är ett produktionsföretag inom livsmedelsbranschen där målstyrning ska införas som ett nytt arbetssätt i en produktionsavdelning. Processen börjar med att produktionschefen under ett antal möten förmedlar grundläggande information till samordnarna, för att skapa ett fundament för deras kommande arbetssätt. Samordnarna förväntas sedan föra vidare sina kunskaper till de övriga anställda i produktionen.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur medvetna musiklärare är om jämställdhetsperspektivet i sin undervisning, om det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga lärare och hur lärarna ser på de budskap och värderingar de förmedlar i sin undervisning ur ett jämställdhetsperspektiv. Undersökningen genomfördes på en skola med hjälp av observationer och kvalitativa intervjuer av berörda lärare. De resultat jag kom fram till var att lärarna, en manlig och kvinnlig, i stort sett behandlade sina elever på ett jämställt sätt. Det förekom tendenser till upprätthållande av traditionella könsmönster, men i liten skala. Av resultaten har jag dragit slutsatsen att jag i princip har fått svar på mina forskningsfrågor, men att det skulle behövas mer forskning på området och i större skala.Music teachers at the upper level of compulsory school - A case study of two teachers in a gender perspectiveThe purpose of this article is to illustrate music teachers awareness of the gender perspective in their teaching, if there are any differencies between male and female teachers and how the teachers think about the messages and values they share with the students in their teaching in a gender perspective.