Syftet med studien var att åskådliggöra några pedagogers arbetssätt och åsikter kring barnens språkutveckling i förskolan och förskoleklass. Vi ville även undersöka om det fanns något samarbete mellan verksamheterna kring barnens språkutveckling. Slutligen var vår avsikt att ta reda på om pedagogerna anser att samarbetet hämmas om verksamheterna inte är samlokaliserade. För att söka reda på liknande undersökningar som gjorts tidigare, använde vi oss av Internet. Vi använde oss av sidan www.uppsatser.se där vi skrev in barn, språkutveckling och samarbete.

Arbetet behandlar begreppen slöjd, hemslöjd, hantverk, konsthantverk och formgivning. Syftet med arbetet är att belysa dessa begrepp och ge en bild av hur olika textilt skapande människor uppfattar begreppen och hur de själva ställer sig till de olika kategorierna och om det är väsentligt att tillhöra en kategori. Syftet och frågeställningen svaras genom en kvalitativ intervjustudie med tre stycken informanter. Informanterna har själva benämnt sig som textilhantverkare, textilkonstnär och konstnär. De ger en bild över sina tankar och åsikter om de olika begreppen.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vad som kan ligga till grund för att lärarna på min praktikskola upplever en skillnad mellan de elever som går närkurser och de elever som går distanskurser. Jag har valt att med hjälp av en enkätundersökning undersöka fyra områden, studievana, motivation, förkunskaper eller kunskapssyn, hos eleverna i en när- respektive distansklass i Naturkunskap B för att se om jag inom dessa områden kan se några skillnader mellan när- och distanseleverna. För att en bredare bild av de möjliga orsakerna bakom uppfattningen att när- och distanseleverna skiljer sig åt har jag dessutom intervjuat en lärare som undervisar i de båda kurstyperna. Sammanfattningsvis pekar resultaten av enkätundersökningen på att eleverna i distanskursen har något bättre förkunskaper och studievana än eleverna i närkursen. Detta är dock svaga samband och i övrigt skiljer sig inte de två elevgrupperna nämnvärt från varandra..

Jag har underso?kt tva? la?robo?cker i religionskunskap fo?r gymnasiet fo?r att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen ma?l har varit att utifra?n en mediekritisk analys redogo?ra fo?r den bild av judendomen som finns i tva? utvalda la?robo?cker fo?r religionskunskap pa? gymnasiet. Genom att behandla la?roboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomfo?rts av sa?va?l bild som text.

Vi har tittat på hur män och kvinnor representeras i Sportbladet genom att göra en bild- och rubrikanalys på förstasidor och utvalda uppslag av tidningen, det under en begränsad period på två veckor under februari 2006. Vi har tittat på hur ofta kvinnor och män förekommer på bilderna och vilka idrotter som är oftast förekommande. Men också hur bilderna är tagna, från vilken vinkel exempelvis och vad det får för betydelse för framställningen av manliga och kvinnliga idrottsutövare. Sport är ett område som är strikt uppdelat i män och kvinnor och det märks följaktligen i sportjournalistiken. Det finns en tydlig hierarki inom området där det är Mannen som är den dominerande.

Syftet med studien är att undersöka hur tre förskollärare och tre fritidspedagoger beskriver att de använder sig av barnböcker i det vardagliga arbetet på förskola och fritidshem. Frågeställningarna är: Hur beskriver förskollärarna och fritidspedagogerna att de använder barnböcker i verksamheten? Vilken betydelse anser förskollärarna och fritidspedagogerna att barnböcker har för barnen?För att få svar på frågeställningarna användes kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare och tre fritidspedagoger som metod.Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt och visar att förskollärarna och fri-tidspedagogerna är medvetna om barnbokens betydelse för barns språkutveckling och fantasi. Böckers innehåll avspeglas i barnens egen lek och ger dem nya infallsvinklar. Det framkommer genom intervjuerna att förskolan och fritidshemmen arbetar på olika sätt med högläsning och ak-tiviteter kring barnlitteratur.

Studiens syfte är att studera vilken bild av muslimer som förmedlas i svensk tidningsmedia veckan efter terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt i postkolonial teori och Saids ?orientalism?-begrepp. Jag har valt att använda mig av en riktad kvalitativ innehållsanalys för att undersöka vad källmaterialet förmedlar och har utifrån innehållet skapat kategorier som ska tydliggöra detta. Slutresultaten visar att den bild som tidningarna förmedlade av muslimer efter terrordådet den 11 september 2001 var präglad av stereotyper om Orienten, där muslimer bland annat beskrivs som känslostyrda, omoderna och religiösa.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i år 9 väljer att gestalta och kommunicera med hjälp av visuella representationer i form av animation i bildämnet. Syftesfrågorna var att studera deras arbetsprocess samt att se vilka inspirationskällor som används. Eleverna i år 9 fick i grupper skapa en animation med både ljud och bild. Som metod valde jag intervju och observation för att få svar direkt i den praktiska verksamheten. Jag utförde även ett pilotprojektföre min projektstart.

Vårt syfte med undersökningen är att få en fördjupad bild av ett pedagogiskt förhållningssätt och vad det betyder för lärandet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av pedagoger på den aktuella förskolan. Observationerna gjordes före intervjuerna för att vi skulle få en så klar bild av de pedagogiska rummen som möjligt. Resultat: Vårt resultat av studien visar att omorganisationen bland annat lett till att personalen anser att de har mer tid för barnen tack vare de olika rummen samt fått större tilltro till varandra. Allas olika kompetenser tas numera tillvara och verksamheten är inte så tidsstyrd.

Denna studie syftar till att undersöka implementeringen av det nya regelverket, K3 som en standardisering av redovisningsreglerna, både internationellt och nationellt. K-projektet påbörjades år 2004, då BFN beslutade om att ändra inriktning på sin normgivning. BFN bestämde sig för att ta fram samlade, kompletta regelverk för olika kategorier av företag, K1-K4 för att ersätta tidigare spridd normgivning. Tanken med K-projektet var att alla regler och föreskrifter, som ett företag ska tillämpa vid upprättandet av sin årsredovisning, ska finnas samlade i en och samma vägledning för att underlätta för upprättare.Vi har valt att genomföra intervjuer vid insamling av data samt studerat remissinstansernas remissvar på BFNs ?Upprättande av årsredovisning (K3) - Utkast?.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man inom affärslivet i Norge och Sverige hanterar och uppfattar tidsdimensionen och försöka belysa om detta har effekt på det subjektivt upplevda samarbetet. Ett antal människor på ledningsnivå inom norsk-svenska bolag har deltagit i studien, som har omfattat enkäter, ?Cottle-tester? och intervjuer.Respondenterna har först fått ge uttryck för sin bild på sig själva och därefter hur de uppfattar ?motparten? med hänsyn till tidsaspekten. Sedan mättes den beroende variabeln, det upplevda samarbetet, med en enkät. Resultaten visade att den bild man har av sig själv inte alltid stämmer överens med den bild motparten har, dessutom verkar norrmän vara något mer positiva i sin syn på samarbetet med svenskar än tvärtom.

Det finns ingen entydig bild av hur man ska uppfatta innovation. Vi kan dock säga att det hänger intimt samman med kunskap. Ur denna synvinkel är det intressant att styra kunskaper så att de blir en resurs för företaget via knowledge management. Vårt syfte är att undersöka hur styrsystem förhåller sig till kunskap och innovation i ett kunskapsintensivt företag genom att med kvalitativ metod studera hur medarbetare på Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Lund upplever sin arbetssituation.Vi kommer till slutsatsen att styrsystem påverkar kunskapsutveckling och innovation via vertikal elasticitet. Strukturella, sociala och kulturella dimensioner menar vi inte i sig ger en tillfredställande bild av de erfarenheter undersökningen gör..

I denna uppsats har jag försökt utreda mytens roll för Euripides och Sven Delblanc.Genom att använda myten är fabeln given och man behöver inte själv finna en historia att berätta. Så använder både Euripides och Delblanc myten. Den blir ett strukturerande element för de idéer man vill föra fram. Det är alltså ett idédrama och en idéroman i mytens förklädnad.Euripides Ifigenia är ett drama om människan, Delblancs en roman om konsten. Båda författarna tillbakavisar mytens sannings­halt.

AbstraktSyftet med examensarbetet är att få en bild över hur kommunikationen ser ut under matematikundervisningen samt vilka uttrycksformer som används. Teorin visar att språket och andra uttrycksformer som till exempel bild och laborativt material spelar en viktig roll under undervisningen i matematik. Läraren har en stor betydelse för hur elevernas förståelse utvecklas. Studien är av kvalitativ art och som metoder valde vi att observera matematikundervisningen och intervjua lärare i tre olika klasser. Resultatet visar att det finns stor skillnad i den kommunikation som sker i verksamheten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares uppfattning, dels hur de ser på estetiska uttrycksformers integrering i ämnesövergripande arbeten samt dels vilken funktion de anser att dessa uttrycksformer har i samband med ämnesövergripande arbeten. Estetik kan delas upp i begreppen radikal och modest och dessa har fungerat som utgångspunkt i vår undersökning. Undersökningen bygger på sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare med erfarenhet av ämnesövergripande arbeten på den aktuella skolan. Resultatet visar att samverkan mellan estetiska och teoretiska ämnen förekommer men att estetikens funktion i många fall är oklar. Om en integrering med estetiska ämnen förekommer så är det främst ämnet bild som integreras.