Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärarna jobbar med betygsättning i bildämnet samt hur eleverna upplever densamma för att se hur detta motsvarar styrdokumenten. För att samla in material till uppsatsen har intervjuer med fyra bildlärare, samt enkäter med 82 elever i årskurs nio, genomförts. Resultatet från lärarintervjuerna visade bl.a. att de faktorer som väger tyngst i betygsättningen är teknik och slutprodukt, men att lärarna även i olika grad räknar in s.k. outtalade faktorer.

Energifrågan har fått mer och mer uppmärksamhet. Hur mycket energi som används till uppvärmning har stora miljömässiga och ekonomiska effekter.Hur vi i Sverige bygger våra småhus och de regler som styr energiåtgången har varierat över Åren.Åtvidabergstakvåningar är ett företag som utför påbyggnader i form av nya takvåningar till småhus. Det var Åtvidabergstakvåningar som kom med initiativet till studien och metoden att sätta ihop ett antal typhus och utrusta dessa med deras takvåningar. På så sätt ges en bild av hur energiåtgången förändras för olika villor byggda under olika tidsepoker.Rapporten ger en bild av klimatskalets uppbyggnad och vilka energiförluster som sker genom detta, samt hur klimatskalen och byggreglerna förändrats över åren. Resultatet av rapporten är en energiberäkning som redovisar energiåtgången i W/m2 för typhusen med och utan takvåning för att se hur energiprestandan förändras.Energiberäkningen visar att äldre hus får en bättre energiprestanda med takvåningar än utan.

Sanningen är att en bild säger mer än tusen ord, vilket vi idag märker allt mer i samhället genom bland annat att byggprojekt presenteras med övertygande visualiseringar, eftersom det skapar mer förståelse för vad som är projektets slutliga mål. Då jag gick byggvisualisering som inriktning på byggteknikprogrammet var det detta jag ville arbeta med i mitt examensarbete. Mitt uppdrag fick jag av en privatperson som har en obebyggd tomt på fritidsområdet Kvegerö, som ligger cirka 3 mil norr om Nyköping. Ägaren ville ha en bild över hur hans tomt med fritidshus och garage skulle kunna se ut. Med hjälp av befintliga ritningar och foton på byggnader och terräng kunde modellerna skapas i det 3-dimesionella ritprogrammet 3D Studio Max och för att få slutresultatet så verkligt som möjligt användes verkliga bilder som material.Denna rapport baseras inte på en frågeställning utan det är min kunskap som står till grund.

Som blivande ämneslärare i bild har vi i denna uppsats valt att fokusera på begreppet bildkommunikation, då detta begrepp har en central roll i bildämnets styrdokument. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad lärare samt elever har för syn på bildkommunikation. Vi har även undersökt vad lärarens syfte och intentioner med undervisningen i bildkommunikation är. Det  har gjorts i form av en kvalitativ undersökning där metoden för undersökningen har varit intervjuer. Två bildlärare från två olika skolor har intervjuats samt 4-5 elever från varje skola har medverkat i gruppintervjuer.

I uppsatsen undersöks några deltagares berättelser om negativa dramaupplevelser. Syftet är att förstå hur dessa upplevelser sett ut och vad i dramasituationen som kan ha legat bakom dem. Analysen tar fasta på vilka faktorer som kan utgöra sårbara punkter ur ett deltagarperspektiv, i utövandet av en dramapedagogisk verksamhet.Metoden som använts är berättande intervjuer med nio informanter och den teoretiska ansatsen är hermeneutisk - fenomenologisk. Studiens utgångspunkt är Margret Lepps definition av dramaarbetets fyra centralmoment - Ett pedagogiskt ledarskap, En grupp i samspel, En fiktiv skapande handling samt Pedagogiska mål. I dramapedagogisk litteratur och tidigare forskning identifieras olika problem kopplade till dessa fyra moment.I analysen av intervjusvaren utkristalliseras fem olika teman vilka kan tolkas som möjliga sårbara punkter i en dramapedagogisk verksamhet: 1) Favoriserande och värderande ledare, 2) Brist på fiktion, 3) Förutsatt frigjordhet, 4) Kulturkrock, 5) KonsensustvångStudiens slutsats blir att dramaledarens förmåga till en problematiserande hållning inför mötet med verksamheten och dess deltagare kan vara avgörande för upplevelsen hos de senare.

Mitt arbete behandlar hur tre lärare uppfattar tysta elever och om konstsamtal kan vara en möjlig metod för tysta elever att komma över svårigheter såsom talängslan. För att få svar på mina frågeställningar har jag intervjuat två lärare som undervisar i bild och en lärare med inriktningen Sv/So. Litteraturstudier, observationer och eget utfört konstsamtal är också en del av examensarbetet. Resultatet visar att tysta elever måste få en kontinuerlig övning att prata inför grupper. Konstsamtal kan vara en möjlig metod och de intervjuade bildlärarna menar att tysta elever har lättare för att prata kring en bild än vid den"vanliga"undervisningen.

Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av hur Aftonbladet skildrade muslimer i samband medattentatet i Stockholm. Efter att ha utfört en kritisk diskursanalys med teoretiska bidrag ifrån Halloch Said, gick det att konstatera att bilden av muslimer som Aftonbladet gav var positiv. Den skiljdesig nämnvärt ifrån den teoretiska utgångspunkten orientalismen, och även från tidigare forskningsom gav en betydligt mer negativ bild av muslimer. I Aftonbladet har muslimer fått stor plats attuttrycka sitt missnöje. Tidigare studier har snarare visat att tabloidpress begränsat detta utrymme.

Syftet med vår undersökning har varit att se vilken bild TT förmedlar av flyktingar och vem som får komma till tals. Vi vill undersöka hur nyhetsbyrån TT:s opartiskhet ser ut. Som fallstudie har vi valt att analysera hur TT skriver om flyktingar och asylsökande. I en kvantitativ undersökning har vi undersökt 159 artiklar. Vi har kompletterat med en kvalitativ textanalys där vi har analyserat tre nyhetsartiklar och en notis.

Syftet med studien var att öka förståelsen av faktorer som styr bildämnets didaktik i grundskolan beträffande bildintegrerat arbete. Jag använde strukturerade och ostandardiserade frågor för att genomföra kvalitativa intervjuer med sju grundskolelärare. Respondenterna representerade alla grundskolestadier, tre av dem var bildlärare. Genom att tolka och analysera intervjusvaren fick jag fram studiens resultat. Resultatet ger en allsidig bild av faktorer som styr bildämnets didaktik i ett bildintegrerat perspektiv.

Många ERP-implementeringsprojekt går över planerad budget och planerade tidsramar. Tidigare forskning har resulterat i ett ramverk av kritiska framgångsfaktorer som bör beaktas under ett implementeringsprojekt. Hur väl stämmer denna tidigare utvecklade teoretiska bild av kritiska framgångsfaktorer överens med svenska ERP-konsulters bild av implementeringsarbetet idag? Syftet är att klargöra om ett tidigare utvecklat ramverk av kritiska framgångsfaktorer är aktuellt för dagens ERP-implementeringar. En litteraturstudie utfördes och följdes av fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer på fem etablerade svenska ERP-konsultfirmor.

SammanfattningÄnda sedan den moderna publiken, gemene man, bjöds in till att beskåda konsten i 1700-talets Sverige har det funnits delade uppfattningar och funderingar över amatören och konstnären. Skulle de båda verkligen få hänga sina alster sida vid sida på en utställning, var frågan. Trots Konstakademiens öppnande och att Konsthögskolorna utbildade konstnärer finns det än i dag ingen tydlig konstnärslegitimation. Hur ska man som elev på det Estetiska programmet; Bild och form, egentligen kunna veta vem som får kalla sig konstnär eller inte? Detta blir ett bildpedagogiskt dilemma för bildlärare att fundera över, dels för egen del och för att hitta argument inför sina elever.Undersökningen är gjord utifrån en kvalitativ metod och formen som antagits ligger under benämningen; Fokusgruppsamtal.

During several years we have been able to follow the victories and disappointments of Ludmila Engqvist through the scrutinising eye of the media. This essay will deal with how media?s picture perception of Ludmila Engqvist has changed by analysing articles from the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen from 1996 to 2001. Why and how the media?s picture has changed will be analysed through the perspectives of Ludmila Engqvist being an elite athlete, immigrant and woman.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medier, så som TV, tidningar och Internet påverkar kroppsuppfattningen bland eleverna på designprogrammet. Samt att se om, och i så fall hur, lärarna arbetar med att förebygga den konstlade bild av kropp och kön som media visar upp. Som grund till detta arbete ligger en enkätstudie gjord med 54 elever på ett designprogram. Baserat på resultatet från enkätundersökningen genomfördes gruppintervjuer med lärare och elever på designprogrammets textila inriktning. Resultatet visade att trots att eleverna i väldigt liten utsträckning led av övervikt så eftersträvade de ständigt en slankare och mer vältränad kropp.

Problemställning:Bostadsrättsföreningar måste spara pengar för framtida underhåll. Hur ska detta göras för att medlemmarna bara ska bära sina egna kostnader och inte skjuta upp underhåll på framtida medlemmar eller betala en för hög avgift idag. Och hur ska denna information presenteras i årsredovisningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt.Syfte:Uppsatsens syfte är att belysa de problem som finns när bostadsrättsföreningar ska bestämma hur mycket pengar som ska sparas för det framtida underhållet, problemen vid val av avskrivningsmetod för att spara dessa medel och hur årsredovisningen ska ge en rättvisande bild av föreningens underhållsplanering.Metod:En kombinerad litteraturstudie med kvalitativa intervjuer om periodisering i bostadsrättsföreningar.Slutsatser:Bostadsrättsföreningar använder idag flertalet olika metoder för att spara medel till framtida underhållsåtgärder. Som lekman tex en bostadsrättsköpare är det svåröverskådligt att jämföra föreningarnas underhållsambition pga de olika metoderna. Önskvärt vore att branschorganisationer tillsammans med statliga myndigheter tar fram en standard för redovisning av underhållskostnader i bostadsrättsföreningar..

Denna uppsats är en studie som visar vilken relation svensklärare har till ?det vidgade textbegreppet? och hur de förhåller sig till filmen som en del av ?det vidgade textbegreppet?. ?Det vidgade textbegreppet? är en relativt ny syn på vad ordet text innebär, där bland annat film, musik, drama och det talade språket även benämns som texter. Uppsatsen inleds därför med att redogöra för vad skolans styrdokument säger om ett vidgat textbegrepp för att sedan följas upp med utdrag ur svensklärarföreningens årsskrift där nya förhållningssätt till texter presenteras.