Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken betydelse bilder har då elever som läser gymnasiekemi ska redogöra för några olika begrepp. Två vanliga begrepp; lösningar och syror valdes ut och förståelse av dessa begrepp mättes hos elever vid två olika skolor i en enkätundersökning. Eleverna kunde lättare redogöra för begreppen när de fick tillgång till en bild och skillnaden var signifikant. Mekanismen bakom detta är troligen att bilden hjälpte dem att bygga en inre bild av ett fenomen, som sedan blev enklare att uttrycka i ord. Det fanns ingen skillnad i begreppsförståelse mellan de två skolorna, men elever som läste kemi B kunde redogöra utförligare för begreppen än eleverna i kemi A.

Integration av invandrare i det svenska samhället är ett aktuellt och angeläget ämne. En bristande social integration är ett resultat av en mängd olika faktorer på olika nivåer och kan leda till kriminalitet. Syftet med den här uppsatsen är att identifiera några av dessa faktorer och påvisa den speciella situation som uppstår för invandrarpojkar då dessa faktorer sammanfaller. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer gör att pojkar med invandrarbakgrund hamnar i kriminalitet och missbruk? Tillvägagångssättet har varit att med en kvaltitativ metod där tre nyckelinformanter, samtliga med mångårig erfarenhet från vård av kriminella invandrarpojkar, och fyra invandrare med ett kriminellt förflutet deltog.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med arkitektkontoret Equator, som ärbeläget i Stockholm. Syftet med vårt uppdrag har varit att ta fram ett intresseväckandebildmaterial för receptionsmiljöer. Vårt fokus låg i att förstå hur man bäst förmedlar rumi bilder. Den övergripande frågeställningen var; hur får man i en bild, information omrummet och dess rymd?Metoder vi använde oss av för att nå vårt mål var litteraturstudier, enkätundersökningoch utprovningar.

BAKGRUND:Kursplanen ligger till grund för verksamheten i skolan och även till den här undersökningen. I globaliseringens tid är engelska ett viktigt ämne för kommunikationen i framtiden, såväl internationellt som privat. Språkinlärningen bygger på olika saker men som nybörjare är det till fördel att först lära sig viktiga ord som man har användning för och ord som lärs in i ett sammanhang. För att utveckla språket har det visat sig vara en positiv effekt att leka, då det kräver att man använder språket och då i förlängningen utvecklar sitt eget.SYFTE:Syftet är att försöka förstå hur eleverna upplever sin engelskundervisning och sin lärandemiljö. Genom observationer och intervjuer ger det en mer nyanserad bild av hur språkundervisningen ser ut i just den aktuella klassen.METOD:Metoden som användes i denna undersökning var observationer och intervjuer.

Inför mitt arbete har jag gjort en undersökning i en skolår två klass där jag först låtit eleverna uppleva berättelser på olika sätt och sedan intervjuat dem om deras möten med litteratur och om hur de vill uppleva berättelser. Detta har jag sedan satt i relation till teorier kring barns läsvanor och litteraturundervisning. Det jag undersökt är om eleverna som jag intervjuade vill uppleva berättelser på det viset som vi använder litteratur i skolan eller om de saknar något. Forskningen visar att läsningen har minskat och läsvanorna skiljer sig mellan könen. Högläsningen har betydelse för läsinlärningen då den ger ett rikare ordförråd och ökar allmänbildningen.

Vårt syfte med denna studie var att få en ökad förståelse för hur ett urval yrkesprofessionella, två barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvärprofessionellt team, bestående av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. Våra huvudsakliga resultat är att motivationsarbete är något som är ständigt närvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vårt resultat är det några verktyg som är mer betydelsefulla än andra i arbetet med gravida missbrukare.

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om påstådd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskåren ser på sig själv. Syftet är att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frågeställningen är vilken medieetik man kan utläsa från debatterna. I resultatet av undersökningen framträder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. Journalistkåren verkar delad i två generella uppfattningar av ansvar där man värnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frågar sig hur mycket man som journalist får provocera i yttrandefrihetens namn..

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som några förskollärare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av särskilt stöd var att förskollärarens professionella roll uppfattades utifrån flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhållningssätt. Förskollärarnas uppfattningar om stödet de fick från andra professionella i arbete med barn i behov av särskilt stöd uttrycktes som positivt och väsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

Föreliggande studie bygger på ett estetiskt-praktiskt arbete inom en språkteoretisk kontext. Studien utförs på en skola för nyanlända elever i åldrarna 13-18. Syftet är att utforska mötet mellan bild- och dramapedagogik och nyanlända elevers kommunikation och språkutveckling. Inom både bild- och dramapedagogik är språk närvarande utifrån ett vidgat sätt att betrakta språk. För att nå syftet har ett bild- och dramapedagogiskt arbete disponerats över två veckor med en grupp om sju nyanlända elever, vilka samtliga har bristande eller inga skolerfarenheter med sig.

Datum: 2010-06-03Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA300)Lärosäte: Mälardalens högskola, VästeråsInstitution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutvecklingTitel: Verkligt värde -Hur tillämpas verkligt värde på förvaltningsfastigheter i förvaltningsbolags koncernredovisning?Författare: Belma Bjelevac, Ida Emet, Hana KaramehmedovicHandledare: Riitta LehtisaloExaminator: Cecilia LindhProblemformulering: Vilka värderingsmetoder finns för fastställandet av verkligt värde och vilken är den vanligast förekommande samt mest lämpliga metoden idag hos de undersökta fastighetsbolagen?Hur förhåller sig de undersökta bolagen till begreppen försiktighetsprincipen och rättvisande bild vid värdering av deras förvaltningsfastigheter till verkligt värde?Syfte: Syftet med studien är att genom en empirisk undersökning få en ökad insikt om hur de undersökta fastighetsbolagen i sin koncernredovisning fastställer och redovisar det verkliga värdet på sina förvaltningsfastigheter.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning genomförd med hjälp av mejlintervjuer med tre fastighetsbolag samt studerande av deras årsredovisningar.Slutsats: De undersökta bolagen tillämpar en avkastningsbaserad metod, vilken kan ses som mest lämplig i den rådande ekonomiska situationen. Verkligt värde speglar en mer rättvisande bild än vid värdering till anskaffningsvärde, dock tas inte hänsyn till försiktighetsprincipen i lika stor utsträckning. Nyckelord: Försiktighetsprincipen, förvaltningsfastighet, IAS 40, rättvisande bild, verkligt värde.

På Facebook når polisen många människor och kan ge sin bild av olika händelser och av sig själva. Jag har studerat två poliskontors  ? Täbys och Sollentunas ? närvaro på Facebook under en tvåmånaders period, och utifrån deras inlägg kartlagt vilken typ av händelser som de väljer att berätta om. Därutöver har jag också gjort en retorikanalys för att utifrån den diskutera vilken bild som polisen ger av sig själv på Facebook. Eftersom polisen själv anser att deras trovärdighet är av stor betydelse har jag i analysen koncentrerat mig på hur polisens ethos framträder i inläggen.Resultatet skiljer sig delvis åt mellan de två kontoren.

Uppsatsens syfte är att belysa dramapedagogers olika uppfattningar av att arbeta med konflikthantering i skolan för att fördjupa kunskapen om dramapedagogisk didaktik i sammanhanget.  Ansatsen är inspirerad av fenomenografi och hermeneutik. Empirin analyseras i olika beskrivningskategorier som utgör det så kallade utfallsrummet och söker svaret på frågeställningen:Vilka olika uppfattningar har dramapedagoger av konflikthantering i skolan?Undersökningens fyra beskrivningskategorier består av pedagogiskt förhållningssätt, lyckade exempel, svårigheter och pedagogisk kompetens. Vidare görs en hermeneutisk tolkning där resultatet kopplas till Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv.

Män och kvinnor framställs på olika sätt i massmedia. Mannen förekommer mer ityngre ämnen i artiklar som handlar om politik, makt och seriösa krönikor medankvinnan figurerar mer i nöjen, feature och artiklar om skönhet. I nyhetsmedier ärmannen den som får ta mest plats och kvinnan är underrepresenterad. Eftersommedias bild av omvärlden påverkar samhället och mottagarna kan medias version avgenus skapa en stereotyp bild av hur kvinnan och mannen ska vara.Studien bygger på en kvantitativ- och en kvalitativ innehållsanalys där fotografier itidningen Aftonbladet analyserades under en vecka. Undersökningens frågor byggerpå ett genusperspektiv och som analysredskap användes den semiotiskabildanalysmodellen.Resultatet visar att mannen är överrepresenterad i Aftonbladet och att kvinnan intefinns med i samma utsträckning.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och förstå hur elever som haft dramapedagogik som en del i en förändringsprocess, efter avslutad behandling, upplever betydelsen av de dramapedagogiska inslagen för den personliga utvecklingen. Har de intervjuade personerna uppmärksammat och reflekterat kring ledarstilen i mötet med dramapedagogiken? En av intentionerna har varit att lyfta fram vilka metoder som kan vara användbara inom behandlingshem och varför. Ansatsen är hermeneutisk och narrativ metod har använts. För insamlingen av empiri har samtal i form av kvalitativ intervju förts, med elever som varit inskrivna på ett behandlingshem där dramapedagogik är ett bestående inslag i verksamheten.

På Facebook når polisen många människor och kan ge sin bild av olika händelser och av sig själva. Jag har studerat två poliskontors  ? Täbys och Sollentunas ? närvaro på Facebook under en tvåmånaders period, och utifrån deras inlägg kartlagt vilken typ av händelser som de väljer att berätta om. Därutöver har jag också gjort en retorikanalys för att utifrån den diskutera vilken bild som polisen ger av sig själv på Facebook. Eftersom polisen själv anser att deras trovärdighet är av stor betydelse har jag i analysen koncentrerat mig på hur polisens ethos framträder i inläggen.Resultatet skiljer sig delvis åt mellan de två kontoren.