Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur förskollärare uppfattar de estetiska uttrycksformerna och deras betydelse för förskolans verksamhet samt att få en fördjupad förståelse för hur förskollärare relaterar estetiska uttrycksformer till förskolans läroplan. Studiens empiriska material har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie, där fyra förskollärare från fyra olika förskolor har intervjuats.Resultaten i studien visar att förskollärarna uppfattar de estetiska uttrycksformerna som lustfyllda och stimulerande för barnen. Vidare framläggs det att de estetiska uttrycksformerna i stor del uppfattas som verktyg för att främja barnens personlighetsutveckling, kommunikation med andra och för lärandet. Det fanns däremot delade meningar om hur förskollärarna relaterar det estetiska arbetet till läroplanen. Samtliga pedagoger ansåg att läroplanen har blivit mer ämnesinriktad och att det estetiska fältet har fått mindre fokus, däremot menade pedagogerna att läroplanen är öppen för tolkning.

Syftet med denna c-uppsats är att belysa bild- och formskapandets betydelse för barnen i förskolan utifrån pedagogers synsätt. Studien innefattar likeheter och skillnader mellan uttalade Reggio Emilia-inspirerade förskolor och andra förskolor i avseende till miljöns betydelse för bild- och formskapande aktiviteter i förskolan, vid planering, kommunikation, materialets betydelse och tillgänglighet. I bakgrunden görs en historisk tillbakablick på bild- och formskapande och tidigare forskning om bild- och formskapandets betydelse med tanke på miljöns utformning. Metoden som använts i denna studie är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin och fenomenologin.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilken syn Waldorfpedagoger har på estetik och på vilket sätt de arbetar kring de estetiska ämnena; bild, drama, musik, dans. Vi vill med detta också förmedla en ökad kunskap om Waldorfpedagogik, som både blivande och verksamma lärare kan ha nytta av. Metod: För oss var det viktigt att få se en helhet. En renodlad intervjustudie var därför inte aktuellt. Vi valde att genomföra intervjuer och deltaga i undervisning under sex heltidsdagar som resulterade i fältanteckningar och observationer.

Syftet med denna uppsats är att belysa och jämföra det utsatta barnets öde såsom det speglas i myten och dramat om Oidipus och i Freuds teori om oidipuskomplexet. Myten och senare Sofokles drama handlar om ett barn som av sina föräldrar sätts ut i skogen för att dö med genomborrade hälar, men blir funnet och räddat till livet. Som vuxen kommer Oidipus långt senare att ovetandes döda sin far och gifta sig med sin mor. Freud såg häri ett mönster som han menar går igen i varje pojkes psykosexuella utveckling ? ett sexuellt begär i förhållande till modern och hatiska känslor i förhållande till fadern/rivalen.

Uppsatsen undersöker möjligheten att utveckla en metod för att komponera musik utifrån bild. Inspiration till att färdigställa fyra musikaliska kompositioner har hämtats från fyra olika bilder. Metoden har centrerats kring en föreställning om världen som uppbyggd av fem element. Inspiration till metoden har hämtats ur antika grekiska och traditionella indiska elementläror..

Detta arbete grundar sig på fyra klasslärares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser på bild och form som ämne och vilket pedagogiskt värde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lärande. Vi har intervjuat dessa fyra lärare och genom deras exempel får vi ta del av hur de använder bild och form samt varför de använder det den ämnesteoretiska undervisningen. Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på om bild och form som ett praktiskt/estetiskt ämne har ett pedagogiskt värde som redskap för barns utveckling och lärande. Teorier, forskning och LpO94 pekar på att undervisningen måste anpassas efter elevernas behov och förutsättningar så den ska bli mångsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer än ett sätt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper på eftersom vi människor är olika och inte enbart lär oss genom det skrivna och verbala ordet.

AbstractMy feature career as a teacher, for the early years of compulsory school, makes it interesting to finding out of how teaching religion can be donned. I am interested in what methods can be used for teaching religion That?s why my purpose aims to find out how five different teachers, of the early ages, works and what methods they use while teaching religion. My issue for this composition is: what methods, or to a point - methods supported by different teaching models, can be used for studying religion in compulsory school? Empirical and specialized literature points in the direction fore methods like storytelling, load reading, drama, group works, independent searching of information, working books and so on.

Syftet: Syftet är att:? Identifiera olika innebörder av begreppet en rättvisande bild och av försiktighetsprincipen.? Utifrån de identifierade innebörderna fastställa relationen mellan en rättvisande bild och försiktighetsprincipen.? Med den fastställda relationen fastlägga om och hur en rättvisande bild och försiktighetsprincipen kommer till uttryck genom värdering av tillgångar i IAS 40 och RR:s utkast Förvaltningsfastigheter. Utifrån detta avser vi att urskilja en trend rörande en rättvisande bild och försiktighetsprincipen. Metod: För att uppfylla vårt första delsyfte har vi genomfört en litteraturstudie, vilken har utmynnat i utarbetandet av en tolkningsmall. De två kvalitativa egenskaperna, reliabilitet och relevans, har utgjort ett redskap för att uppfylla vårt andra delsyfte.

Bakgrund: Patienter som återfinns inom den psykiatriska vårdkontexten och som lider av samtidig psykisk ohälsa och substansbrukssyndrom, eller dubbeldiagnos, riskerar att mötas av stigmatiserande förhållningssätt på grund av okunskap och förutfattade meningar. Syfte: Syftet med denna studie var att, genom att intervjua patienter med dubbeldiagnos, belysa deras upplevelser av vårdares bemötande inom den psykiatriska vården. Metod: För att få en djupare förståelse av fenomenet bemötande användes en fenomenologisk-hermeneutisk metod efter inspiration av Lindseth och Norberg (2004). Tre forskningspersoner intervjuades om sina upplevelser av bemötande inom psykiatrisk vård. Resultat: I resultatet framträdde fyra teman; att vara i underläge; att bli medveten om sitt sammanhang; att bli väl mottagen och att bli sedd som en person.

Undersökningens syfte är att ta reda på hur man i grundskolans tidigare år arbetar med bild och bildspråk samt användningen av bilderböcker i samband med läs- och skrivinlärning. Utifrån syftets frågeställningar har jag via kvalitativa intervjuer med grundskolelärare tidigare år samt granskning av litteratur försökt skapa mig en uppfattning av hur man som lärare i grundskolans tidigare år arbetar med bild bland elever. Vilken uppfattning har lärare om bild som ämne i skolan? Behövs bildundervisning i grundskolans tidigare år? Vad fyller bildspråket för syfte beträffande läs- och skrivinlärning hos eleverna? Genom tidigare forskning sammanställd av författare samt forskare har jag undersökt hur bilderboken skulle kunna komma att användas med hjälp av dess bildspråk samt visuella utformning inom skolans verksamhet. Via respondenterna kan jag urskilja en negativ syn på bild som ämne samt en antydan till en viss ängslan i att undervisa i bild.

This is a study of the trade union journal for female blue collar women in Sweden, Arbetets Kvinnor, between 1927 and 1931. The purpose is to examine how a female trade union activist's constructs collective identity by those notions of social class, sex, and moral values that are articulated in the journal. The main theoretical basis is Alberto Melucci's analysis where he argues that a collective identity in social movements is made in an interaction between individuals, where the action possibilities and limits are defined. Another purpose is how the female blue collar worker's resistance and/or adaption to the male hegemonic trade union and the bourgeoisie hegemonic society are presented. The essay shows how the collective identity is made of both historical and contemporary images of the working class women as workers and trade union activists.

Med den här uppsatsen vill jag belysa estetikämnenas roll och status i två grundskolor i en medelstor västsvensk stad. Jag vill även se i vilken mån de estetiska arbetsformerna praktiseras i skolornas vardag och i vilken mån lärarna anser sig ha nytta av styrdokumenten i detta arbete. För det här syftet har min metod blivit en enkätundersökning där pedagoger från de båda skolorna har fått besvara frågor kopplade till följande fyra estetiska arbetsformer: bild och form, drama, musik och dans. Resultaten redovisas utifrån tre kategorier: skola, ålder och yrkesgrupp. Vad som bland annat framkommit i undersökningen är att bilden är den arbetsform som tar upp mest tid och dansen den arbetsform som tar upp minst tid.

Vårt intresse för integrering mellan ämnet svenska och de estetiska uttryckssätten har avgjort temat för denna rapport. Den syftar till att belysa pedagogers tankar kring sitt arbete med den ovan nämnda integreringen och deras vardagspraktik. Vi har frågat hur de tänker kring motivation, kreativitet och lärande, och har tagit del av deras beskrivningar kring vardagspraktiken. I läroplanen för de obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet [Lpo94] står det att läsa att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer i till exempel bild, drama, musik och dans. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet, där man anser att lärandet sker i samspel med andra.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare förstår ett specifikt mål ur läroplanen för förskolan nämligen: "Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama." (Skolverket, 2006, s.9). Studien bygger på tidigare forskning om begreppet estetik och hur det uppfattas i skolan och förskolans värld. För att vi skulle kunna undersöka förskollärarnas förstelse av målet och hur de arbetar har vi valt att genomföra enskilda intervjuer där de fått berätta för oss hur de tänker och arbetar. Resultatet av intervjuerna har vi sedan sammanställt under fem kategorier där svaren behandlats och analyserats genom att jämföras med varandra för att lyfta fram de skillnader och likheter som fanns i svaren och vi har sedan jämfört detta med vår tidigare litteraturstudie runt ämnet. Resultatet visade att alla deltagande förskollärare hade sitt eget sätt att tolka målet men där vi kunde finna både likheter och skillnader som i denna studie tycks ha samband med förskollärarnas utbildning och vidareutbildning..

Forskning har visat att när individer formar ett första intryck så kan intrycket påverkas negativt av faktorer som rökning, tatueringar eller övervikt. Tidigare studier har antingen låtit försökspersoner skatta egenskaper för en person presenterad på bild eller beskriven i text. Syfte med föreliggande undersökning var att kombinera tidigare studier och jämföra om bedömningar skiljer sig åt beroende på om personen som bedöms presenteras på bild eller genom text. Tatueringar användes som ett negativt attribut. 72 psykologistuderande, Stockholms Universitet, randomiserade till fyra grupper, fick skatta tio personlighetsegenskaper för en person via fyra olika enkäter.