It is a difficult task to define the little word ?modernity?. One may argue quite a lot about what modernity is as well as when modernity breaks trough. The burgess class was the group who initiated modernity in most cases. Since these people mainly dwelled in the cities it was in the cities were modernity started.

Många människor upplever ett lidande när de drabbas av en livshotande sjukdom. En av sjuksköterskans omvårdnadshandlingar är att lindra patientens lidande och ge tröst. Genom att göra en begreppsanalys undersöks innebörden i begreppet tröst och det förtydligas genom att visa attribut, förutsättningar och konsekvenser av begreppet. Syftet med begreppsanalysen är att undersöka den generella betydelsen av begreppet tröst, samt belysa hur människor med livshotande sjukdom upplever tröst. Resultatet grundar sig på vårdvetenskapliga artiklar, ordböcker och nätlexikon och presenteras i form av attribut, förutsättningar och konsekvenser för begreppet tröst.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om hur de använder vardagliga och icke-planerade samtal för att främja barns språkutveckling, samt vilken potential detta arbete kan ha.Undersökningen utgick ifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer som genomfördes med sex aktiva förskolepedagoger. De genomförda intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna sammanställas till ett tydligt resultat.Resultatet av studien har bland annat visat att pedagogerna är väl medvetna om att barn utvecklar sitt språk i samspel och har därför tänkt till angående hur de vill stötta dem i denna utveckling och hur de kan vara en språklig förebild. Pedagogerna skiljer sig i sina beskrivningar av om och hur de använder sig av de vardagliga och icke-planerade samtalen som en språkutvecklande metod i förskolan.En viktig slutsats som dragits av studien är att vissa av pedagogerna är väl medvetna om vad de önskar att uppnå med de vardagliga och icke-planerade samtalen och har tillsammans med sitt arbetslag lyft detta som en medveten metod för språkutveckling, medan andra inte alls lyft det i arbetslaget.Genom denna studie hoppas jag kunna inspirera förskolepedagoger och andra som jobbar med eller på annat sätt samtalar med barn att fånga upp och ta tillvara på de vardagliga och icke-planerade samtalen. De har stor potential ? glöm inte bort att ta vara på dem..

I vårt utvecklingsarbete valde vi att arbeta med några av de estetiska uttrycksformerna; dans, drama, musik och bild som ett hjälpmedel för att stärka barnens sociala kompetens såsom självförtroende och deras tillit till sin egen förmåga. Enligt Lgr 11 (2011) ska barnen få möjlighet att uppleva och pröva olika estetiska uttrycksformer, för att få en varierad undervisning, eftersom alla individer har olika inlärningssätt. Verksamheten ska stärka varje barns självförtroende och de ska få en tillit till sin egen förmåga. Vi sammanställde ett kompendium som innehöll estetiska uttrycksformer och verbala övningar som vi sedan genomförde med barnen. Syftet var att utveckla barnens självförtroende och tillit .

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vad som ha?nder med dramapedagogik na?r den a?r en tillfa?llig beso?kare i skolan genom regeringssatsningen Skapande skola. Studien underso?ker vad som ha?nder med dramapedagogikens processinriktade arbetssa?tt na?r den ska rymmas inom en ma?linriktad projektverksamhet som Skapande skola vars syfte a?r att mo?jliggo?ra professionell konst i fo?r- och grundskola. Med socialkonstruktionistisk ansats genomfo?rs en kritisk diskursanalys fo?r att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen fo?r Skapande skola projekt.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

Denna uppsats utgår från perspektiv och intressen hos en döv, blivande lärare i idrott och hälsa. I den svenska grundskolans kursplaner ingår musik, rytm, dans och rörelse, förutom i ämnet musik också i ämnet idrott och hälsa. Specialskolan för döva och hörselskadade barn skall motsvara grundskolan och har i stort sett liknande intentioner i sin kursplan som grundskolans, så när som på att ämnet musik ersätts av ämnet rörelse och drama. Vad gäller ämnet idrott och hälsa är mitt intryck att musik och dans felaktigt plockas bort från ämnet i specialskolan. Syftet med min uppsats är att ge exempel på hur musik och dans i idrottsundervisningen för döva barn i specialskolan kan se ut, uppfattas och påverka barnen.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på med vad estetiska uttrycksformer bidrar till vid lärande i matematik. Det var främst elevperspektivet jag var intresserad av. Min undersökning gjordes i årskurs 6 med 25 elever på en skola som ligger på landsbygden i Skåne. Jag gjorde två olika undervisningsförsök som även utvärderades för att få underlag till kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I undervisningsförsöken fick eleverna möjlighet att pröva bild med matematik och även musik med matematik med ett inslag av rörelse/drama.

Syftet med denna studie var att utvecklat olika undervisningsmetoder för att öka elevers motivation i ämnet historia. Detta gjorde vi genom att diskutera hur man praktiskt kan använda sig av motivationsteorier när man planerar och bedriver sin undervisning. Inledande valde vi att studera utvecklingen av motivationsteorier, samt den aktuella forskningen. Utifrån vår studie fastställde vi tre olika undervisningsmetoder där vi strävade efter att tillgodose och väcka elevers inre motivation. Metoderna grundar sig i intresse som motivationsmetod.

Uppsatsens syfte är att bidra till utvecklingen av kunskap om tyst kunskap i allmänhet och inom dramapedagogik i synnerhet. I denna uppsats undersöks tyst kunskap inom dramapedagogik genom att synliggöra en dramapedagogs pedagogiska strategier. I förlängningen är även förhoppningen att uppsatsens resultat kan bidra till att utveckla de pedagogiska strategierna samt stärka den dramapedagogiska professionen. Teoretiska utgångspunkter är i huvudsak olika teorier om tyst kunskap. De metoder som används är observation, intervju samt analys med hjälp av två strateginät i dataprogrammet Complador. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att en stor del av informantens professionella överväganden och handlanden baseras på hennes tysta kunskap.

Syftet med studien var att ta reda på vad en dramakurs kan ha för betydelse för deltagarna i ett arbetsmarknadsprojekt och hur kursen upplevdes, då forskning kring deltagarnas upplevelser i arbetsmarknadsprojekt eftersöks. Det mer övergripande syftet var att öka medvetenheten om vad som kan vara betydelsefullt i mötet med deltagare och vad dramapedagogik eventuellt kan tillföra i liknande arbetsmarknadsprojekt. Frågeställningarna var: Vilka faktorer har betydelse för deltagarnas upplevelser av kursen och utifrån det, vad kan dramapedagogik ha för betydelse i ett arbetsmarknadsprojekt? Studien är inspirerad av en etnografisk ansats och bygger på deltagande observationer och ostrukturerade och strukturerade samtal (intervjuer) med deltagare. Resultatdelen består av deltagande observationer i dramakursen samt intervjuer med deltagarna och är beskrivande, berättande, tolkande och analyserande.

Syfte Denna studie har som syfte att undersöka huruvida dramapedagogiska metoder kan användas för att berika skådespelarnas konstnärliga och personliga utveckling under det förberedande arbetet inför en teaterföreställning. Metod För att öka reliabiliteten i materialet genom så kallad metodtriangulering, har vi valt att använda oss av två metoder för datainsamling; aktionsforskning och kvalitativ gruppintervju. Aktionsforskningen har följt modellen; planering, genomförande, observation och ny planering. Den kvalitativa gruppintervjun har utgått från semistrukturerade frågor som anpassat efter informanternas svar. Undersökningsgruppen har bestått av sju skådespelare i åldrarna 20-37 år, från den nystartade amatörteatergruppen Partisanteatern, varav fem har deltagit i gruppintervjun.

Few would disagree that the media landscape has undergone significant changes the last decade. From bulky computers and plain mobile phones to portable High-Definition computers and multi-functional smartphones. Other media, such as newspapers and music, have evolved and prospered in a digitalized environment. The constant urge to digitalize aspects and functions of our daily lives seems almost instinctive. Television has taken further steps into this environment as it is now accepted and featured via the Internet.