Syftet med studien är att undersöka teaterlärares didaktiska syn på ämnet teater i gymnasieskolan och vilka faktorer som påverkar lärarnas arbete i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner i praktiken. Undersökningen sker utifrån följande frågeställningar: Vilka pedagogiska visioner har teaterlärarna för sin undervisning i ämnet teater på gymnasieskolan? Vilka faktorer påverkar lärarna i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner? Studien bygger på kvalitativa intervjuer och ett fokussamtal med tre gymnasielärare i teater. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är sociokulturell teori. I analysen av intervjuerna ställs resultaten mot tidigare forskning med fokus på perspektiv på teater och drama.

Jag har alltid varit intresserad av att läsa böcker och tycker det är viktigt att läsa för barn. Att läsa tror jag är betydelsefullt för barnens språkutveckling. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på hur man arbetar med sagoläsning och muntligt berättade ute på förskolorna. Samtidigt ville jag veta om sagoläsning påverkar språkutvecklingen.Jag valde att genomföra en kvalitativ undersökning med enkätfrågor som jag skickade till personal på sex förskolor. Jag fick tillbaka alla sex enkätsvaren och resultatet visade att man arbetar mycket med sagor och berättande ute på förskolorna.

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur elever och deras lärare värderar estetiskt arbete och hur det estetiska arbetet fungerar i praktiken. I uppsatsen belyser jag estetiskt arbete som ämne och metod och jämför styrdokument med forskning och mitt undersökningsresultat. Jag har på ett kvalitativt sätt intervjuat fyra elever i en årskurs fem samt deras lärare för att analysera resultatet utifrån urvald kunskapsbakgrund, mitt syfte och mina frågeställningar i uppsatsen. Resultaten visar att eleverna upplever de enklast mätbara ämnena som viktigast och ser främst estetisk kunskap relevant ifall den i framtiden ska praktiseras inom ett yrke eller för eget behov. Drama uppfattas främst som retorisk färdighetsträning där fokus på resultat skuggar arbetsprocessen.

With a background in the 17th century?s English political events, but also the ideological scene of that time, the purpose of this essay is to analyze two concepts, freedom and happiness, in Thomas Hobbes?s political writings. Hobbes is well known for his political works, mostly for Leviathan, where his thoughts about government and religion are exposed. But what does he say about freedom? And what about happiness? The study shows that Hobbes?s political thought is quite original from this aspect too.

Uppsatsen redovisar en utvärdering av AT läkarnas introduktion på akutmottagningen på Medicinkliniken i Jönköping. AT läkarna erbjuds en frivillig introduktion på akutmottagningens akutrum bestående av ett rollspel och en genomgång av maskiner och hjälpmedel och viktiga delar av akutmottagningen. Utvärderingen är gjord som en anonym nätbaserad enkät. Grundtanken med rollspelet och maskingenomgången är att möjliggöra för AT läkarna att få en positiv bild av arbetet på akutmottagningen och deras egna kunskaper och svaren i enkäten kan tolkas som att detta syfte med introduktionen uppfyllts. De svarande AT läkarna är genomgående positiva till rollspelet och endast två av fjorton svarande är negativa till maskingenomgången.

Den här uppsatsen handlar om vilka estetiska uttrycksformer och medier som pedagoger väljer att arbeta med och varför. Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka estetiska uttrycksformer som är mer eller mindre framträdande i förskolan. Detta för att vi som pedagoger medvetet ska kunna skapa en verksamhet där barnen erbjuds möten med varierande estetiska uttrycksformer. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio pedagoger, från tre förskolor, för att ta reda på vilken betydelse de anser att arbete med estetiska uttrycksformer har för att stimulera barnens lärande och utveckling samt förmåga att kommunicera. Under analysen av empirin har vi sett på estetiska uttrycksformer ur ett socialisationsperspektiv och hantverkstradition, ett utvecklings-perspektiv och personlig uttryckstradition samt en erfarenhetstradition.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga drag som kan tillskrivas manliga respektive kvinnliga rollfigurer i August Strindbergs drama Fröken Julie. Vidare är syftet att undersöka om det finns några skillnader vad gäller talutrymme och känslosamhet mellan kvinnor och män i dramadialogen. Metoden består av en kvalitativ samtalsanalys med inriktning på stilanalys, samt en kvantitativ undersökning av talutrymme och känslosamhet. Resultatet visar en stor mängd generaliserande drag som kan identifieras som könsbundna samt att mannens talutrymme är större än kvinnornas. Undersökningen visar också att graden av känslosamhet i dramat inte enbart är könsbundet.

Syftet med studien är att skapa ett material med fokus på olika matematiska aktiviteter, matematikinnehåll och uttrycksformer.Frågeställningarna för att konkretisera syftet är:? Vilket matematikinnehåll lyfts fram vid genomförandet av lärandeaktiviteterna?? Vilka matematiska aktiviteter synliggörs i de planerade lärande aktiviteterna?? Vilka uttrycksformer använder barn vid genomförandet?För att få svar på frågeställningarna tillämpades aktionsforskning där 14 matematiska lärandeaktiviteter planerades, genomfördes och utvärderas. Barnen som genomförde lärandeaktiviteterna var 4-5-åringar i en förskolaResultatet visar att i dessa lärandeaktiviteter är samtal den uttrycksform som lyfts fram flest gånger, därefter följer lek och drama, rörelse, samt bild och form. Uttrycksformerna sång och musik respektive dans förkom inte alls. Bland de matematiska aktiviteterna har räkna och lokalisera lyfts fram flest gånger och därefter leka, mäta, konstruera och förklara..

Inför mitt arbete har jag gjort en undersökning i en skolår två klass där jag först låtit eleverna uppleva berättelser på olika sätt och sedan intervjuat dem om deras möten med litteratur och om hur de vill uppleva berättelser. Detta har jag sedan satt i relation till teorier kring barns läsvanor och litteraturundervisning. Det jag undersökt är om eleverna som jag intervjuade vill uppleva berättelser på det viset som vi använder litteratur i skolan eller om de saknar något. Forskningen visar att läsningen har minskat och läsvanorna skiljer sig mellan könen. Högläsningen har betydelse för läsinlärningen då den ger ett rikare ordförråd och ökar allmänbildningen.

Syftet med denna C-uppsats är att belysa, beskriva och förstådramapedagogisk grundsyn,synligöra ett yrkeskunnande samt bidratill ett annat sätt att samtala och reflektera om/kringdramapedagogisk grundsyn. Metodenär fokussamtal med informanter bestående avyrkesverksamma dramapedagoger. Undersökningsfrågan är:Hur kan berättelser om dramapedagogiska misstag synliggöra dramapedagogisk grundsyn?Undersökningen är kvalitativ och ansatsen är hermeneutisk/ fenomenologisk. Analysen ärfenomenologisk där meningskärnor söks för att sedan pröva detta mot hermeneutisk tolkning.Bakgrundsmaterialet berör dramapedagogik samt pedagogisk grundsyn, tyst kunskap ochförförståelse.Resultatet i denna undersökning kopplas till Christer Stensmos fem aspekterkring filosofiskafrågor.

Syftet med vår uppsats var att skapa oss en bild om hur förskollärare inom förskola/förskoleklass inspirerar barn till att upptäcka glädjen med sagoläsning och muntligt berättande. Vi genomförde en undersökning med hjälp av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer och observationer av lärare i förskolan.Slutresultatet visar att samtliga förskolor använde sig av sagor eftersom det många gånger ses som ett självklart inslag i de dagliga rutinerna på en förskola. Förskollärarnas inställning till barnlitteraturen är både ett lärande och en mysfaktor. I de flesta fall användes boken som hjälpmedel till sagostunden men även andra former förekommer såsom sagopåse, drama, flano, CD-skiva eller kassettband. När det gäller miljön kring sagoläsandet är det ingen förskola/förskoleklass som har något givet läsrum utan soffan dominerar, däremot finns det förskolor som använder sig av ex.

Det här arbetet beskriver utifrån intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart från fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgången beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de fritidspedagoger jag intervjuat ser på sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen är att få kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en så framgångsrik samverkan som möjligt i min kommande lärarkarriär.

Syftet i denna undersökning är att kvalitativt beskriva hur symboldramaterapeuter använder sig av, tänker om och värderar symboldrama. Den består av nio intervjuer med utbildade symboldramaterapeuter. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av induktiv tematisk analys. Symboldramaterapeuter beskriver att de genom metoden får en unik kontakt med klientens inre värld. De menar att symboldramametoden har fördelar av att den använder sig av både ord- och bildkommunikation.

Natthärbärget ? en studie av ett skolteaterprojekt. Avsikten med denna studie är att bidra till diskussionen om vilka upplevelser eleverna kan få, och vilka färdigheter de tillägnar sig, genom att delta i ett skolteaterprojekt. Jag valde att kombinera en kvantitativ studie med en kvalitativ, enkät och enskilda samtal, eftersom jag dels ville fånga ?insidan? av elevernas upplevelser och erfarenheter och dels ville undersöka hur gruppen som sådan reagerade under processen. Ett skolteaterprojekt upplevs av den enskilda eleven som krävande eftersom han/hon går igenom olika faser och barriärer. Samtidigt ger denna process många nya insikter och kunskaper hos dem. Ett skolteaterprojekt kan skapa sammanhållning i en grupp och leda till ny förståelse hos den enskilda individen.