In this study we aim to research teacher opinions on sexual education and how it is conducted within schools in Sweden. From their view of the education we want to elucidate the different factors of success and tribulation that the sexual education contains. The teacher opinions, which are collected through semi-structured interviews, reflect many different aspects of the sexual education. Though the informants possess different positions within schools they all seem to have some what the same idea of what successes and tribulations the sexual education contains. Furthermore all of them agree on one thing, the students want more sexual education.

Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ metod undersöka hur pedagogiskt drama kan stimulera kreativitet och samarbetsförmåga hos en grupp ungdomar. Arbete ute på fältet omfattade fyra stycken dramapass som fokuserade på kreativitet och samarbete. Frågeformulär förekom även i studien både vid det första passet och vid det sista passet. Frågorna avsåg att undersöka deltagarnas syn på sin kreativitet och samarbetsförmåga samt hur denna förändrades under studiens gång. För att skapa en möjlighet till en djupare analys av det insamlade empiriska materialet utformades en teoretisk design, där två olika teorier korsades.

This thesis discusses how the education in the Master of Engineering program can change to become more into line for the students needs, especially for the women, both directly in the education situation and later in their occupational roles. This is done using a gender perspective. Both the education and the occupation today is characterised by masculine norms and values. The education lacks gender perspective and is created by men, for men. The thesis gives concrete proposals on how to change two existing courses to better fit the students.

AimThe purpose with our study has been to investigate if upper secondary high schools in the south of Sweden, Stockholm and north of Sweden follow the outdoor education regulations stated in the curriculum (Lpf-94). Moreover, we aim to study if the teachers? previous experiences as well as the students affect the outdoor education. Finally, the purpose is to find out how the outdoor-life-education can be improved. These are the research questions:o How do the chosen high schools follow the outdoor education regulations stated in Lpf-94?o What obstacles, advantages and differences exist between the outdoor-life-education in these high schools?o In what way do the teachers? outdoor life experiences influence their education at school?o How can the students influence the outdoor education in their High Schools?o How can outdoor education be improved?MethodThe study is based upon data collected from four interviews with PE ( physical education) teachers from four different high schools.

Stig Dagermans drama Streber från 1948 handlar om fyra kompanjoner som i frihetlig anda startar en kooperation. Solidariteten hotas av huvudpersonen Blom som liksom titeln antyder är en hänsynslös karriärist och en klassisk bedragare. Genom sitt hänsynslösa spel går han i rak riktning mot sitt eget fall. Männen i pjäsen är rädda att falla och att bli dominerade av andra varför en läsning utifrån manlighetsforskningen belyser just den råa kampen om positioner och den polarisering av mansrollen som är tydlig i pjäsen. Syftet med uppsatsen är att utifrån manlighetsforskningen undersöka hur männen i pjäsen förhåller sig till varandra och varför, samt hur detta kommer till uttryck genom kroppsspråket och den giftiga dialogen med hjälp av läran om tecknen, semiotiken, det vill säga om vad vi berättar med hur vi beter och uttrycker oss.

Den här studien har undersökt huruvida bordsrollspel kan hjälpa till att uppfylla de mål som finns beskrivna i Lpf 94. Den grundar sig i tidigare forskning kring bordsrollspel, pedagogiskt drama och interaktiva berättelser. Studien i sig är en textanalys. Först analyseras läroplanen för att se vilka mål rollspel eventuellt kan hjälpa till att uppfylla. Därefter analyseras fyra stycken rollspel för att se hur väl de kan hjälpa till att uppfylla dessa mål.

AbstractOur study illustrates how disabled high school students, their assistant and physical education teacher experience inclusion within the physical education. A total of seven interviews have been done to show their experiences. The questions we have chosen are: How do the student, assistant and physical education teacher experience their relationships? How do the student, assistant and physical education teacher experience the physical education? How do the student, assistant and physical education teacher experience inclusion of the student in the physical education?To illustrate their experiences a total of seven interviews have been done. They were carried out at the students schools, in the environment they are familiar to.

This is a study of the trade union journal for female blue collar women in Sweden, Arbetets Kvinnor, between 1927 and 1931. The purpose is to examine how a female trade union activist's constructs collective identity by those notions of social class, sex, and moral values that are articulated in the journal. The main theoretical basis is Alberto Melucci's analysis where he argues that a collective identity in social movements is made in an interaction between individuals, where the action possibilities and limits are defined. Another purpose is how the female blue collar worker's resistance and/or adaption to the male hegemonic trade union and the bourgeoisie hegemonic society are presented. The essay shows how the collective identity is made of both historical and contemporary images of the working class women as workers and trade union activists.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

Mitt arbete handlar om lärares och dramapedagogers uppfattning om sina roller när de arbetar med drama som metod och om likheter och skillnader i deras sätt att arbeta meddrama. För att få information om och kunna jämföra information intervjuade jag några lärare och dramapedagoger från olika klasser. Därefter gjorde jag observationer av samma personers praktik för att få inblick i deras praktiska arbete.Resultatet visar att lärarna och dramapedagogerna hade olika syn på vad drama är men samtidigt hade de likadan syn på hur man ska vara som övningsledare. De menar att när man arbetar som övningsledare med de yngre barnen ska man hela tiden ha en överblick över gruppen samt vara bestämd för att barn lätt blir ofokuserade. Däremot menade en av dramapedagogerna att barnens kreativitet skulle komma från barnen medan övningarna var bara ett hjälpmedel att få barnens fantasier att bli konkreta.När jag gjorde mina observationer kunde jag se lärares och dramapedagogers delaktighet i dramaövningarna.

Detta arbete syftar till att se om lärare använder sig av de estiska ämnena och skönlitteratur då det gäller att påverka elevers läs- och skrivlust. De estetiska ämnena har avgränsats till att gälla drama, bild och musik. Undersökningen bygger på intervjuer med nio lärare i årskurs tre till sex. Resultatet visar att lärarna arbetar med främst skönlitteratur för att stimulera elevernas lust till läsning och skrivning. De använder även drama och bild i samma syfte.

Föreliggande studie bygger på ett dramapedagogiskt arbete inom en specialpedagogisk kontext. Studien har utförts på en resursskola med elever i behov av särskilt stöd. Syftet är att undersöka vilka kvaliteter pedagogiskt drama kan tillföra i arbetet med elever i behov av särskilt stöd, särskilt utifrån förhållningssätt, social interaktion och självkänsla. För att nå detta syfte har det pedagogiska arbetet bestått av att tillsammans med eleverna utföra olika dramaövningar. Vidare har eleverna skapat en musikvideo utifrån deras egenproducerade låt.

Litteraturundervisningen har länge varit en självklar del av svenskämnet på gymnasiet, men på senare tid har den blivit både ifrågasatt och kritiserad från olika håll. Med detta som bakgrund diskuteras i denna uppsats varför litteraturundervisningen är en viktig del av svenskämnet, vad som bör studeras samt hur detta kan ske. Huvuddelen av uppsatsen presenterar konkreta förslag på lektionsupplägg som alla har använts i litteraturundervisningen av lärare på gymnasiet. Dessa lektionsupplägg är indelade i tre övergripande arbetssätt: litteratursamtal, filmvisning och drama. Det visar sig att alla de tre arbetssätten kan bidra till uppnåendet av svenskämnets syfte, som presenteras i Skolverkets ämnesplan.

The swedish education system in general and the swedish gymnasium in particular is at the point of a thorough reform of the guidelines in education. One major difference given in the guidelines is that the former core subject of arts education is abandoned in favour of making history a mandatory class. This despite the curriculum outlined in 1994 remains. Through comparativ text analysis of the documents and reports outlining this reform and defining the curriculum as well as the guidelines for the education system this study aims to point out the reasons for this change. Through in depth interviews with teachers, educators and authorities in addition to readings of contemporary research on arts in education the study will depict a larger picture of the scheme of things.

The objective for this study was to acquire a greater insight if children with concentration difficulties are assisted by outdoor education in the traditional teaching. With the use of a qualitative methodology four teachers were interviewed. The outcome gave evidence for that the teachers thought that outdoor education has a positive outcome for children with concentrations difficulties. The findings were divided into three key categories: the teacher?s reflections about outdoor education, outdoor education for children with difficulties in concentration and if there was any difference in how the children behaved indoors after having educations outdoors..