Bland elever som är i behov av särskilt stöd finns en grupp elever som benämns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under långa tidsperioder på att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta får stiga åt sidan. Detta ställer krav på att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie är att få förståelse för hur personalen i grundsärskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsättningar uppstår. Denna studie syftar även till att få förståelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg när det gäller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsärskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna användes George H.

Hur kan jag motverka genusnormer och stereotypa bilder av manligt och kvinnligt i mina illustrationer? Jag har tecknat fiktiva porträtt av barn som står utanför den normativa bilden av genus och jag har även undersökt femininitet genom att teckna män. I porträtten har jag laborerat med hur små och stora nyanser kan ändra hur vi läser karaktären och bilden.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtänkt bemötande i kritiska och våldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för händelseutvecklingen. Ett lågaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende på ett icke-kränkande och icke-våldsamt sätt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger på tre olika särskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste året gått en tredagarskurs i lågaffektivt bemötande.

Undersökningen handlar om att lyfta fram elevers åsikter om en bra och motiverande lärare och dessutom hur den läraren kan väcka deras lust eller motivation att lära sig det spanska språket. Den teori som ligger till grund för dataanalysen är didaktisk ämnesteori för motivationsarbete. I studien genomförs en enkätundersökning med elever i gymnasieskolan i år 3 och en kartläggning av elevernas utsagor med syfte att identifiera svarsmönster i deras beskrivningar. Mot bakgrund av litteraturen i denna studie kan man konstatera att i lärarens dagliga, praktiska arbetsliv ligger grunden för möjliga utvecklingsägar till elevers motivation inom språkinlärning. Resultatet av kartläggningen klargör flera faktorer hos lärarna, som har betydelse för elevers uppfattning om hur en språk lärare kan väcka deras motivation att lära sig det spanska språket som till ex.

Föreliggande arbete är en experimentell studie som genomfördes vid Spädbarnslabbet, Uppsala Universitet. Undersökningsgruppen bestod av 10-månader gamla barn (n=33) och deras föräldrar. På en dataskärm fick barnen titta på stimuli i form av ljuspunktsanimering av mänsklig rörelse. Barnens titt-tid och pupilldilation registrerades. Det finns i tidigare forskningsresultat belägg för att normalutvecklade barn har en känslighet för biologisk rörelse men detta är inte tidigare studerat med hjälp av pupillometri.

För vår egen utvecklings skull så ville vi fördjupa oss inom detta område och vi har använt oss av kontakter som vi sedan tidigare hade upprättat. Avsikten med arbetet har varit att ta reda på hur vardagen för dessa pedagoger och elever ser ut. Vi har undersökt utmaningarna som finns i träningsskolan genom kvalitativa metoder, både i intervjuform och i observationsform. Undersökningens resultat visade att de utmaningar som finns är bland annat den gällande läroplanen och just den individualisering som krävs för elevernas välbefinnande. Även relationerna pedagogerna i mellan är av stor vikt.

Syftet med uppsatsen är att visa vad några pedagoger, vid olika tidpunkter, berättar om en högfungerande autistisk elev i grundskolan och hur de pedagoger som har mest kontakt med Alice ser på henne, hennes problem och möjligheter.   Hur förstår och förklarar pedagogerna hennes problem?   Vad berättar de om Alice i ett kognitivt, socialt och pedagogisk perspektiv?   Hur ser de på syftet med inkluderingen: Vad är målet och hur menar de att det ska uppnås? För att besvara syftets frågeställningar har jag genomfört ostrukturerade intervjuer med sex pedagoger i Alices närhet vid tre olika tillfällen där de har ombetts berätta om Alice. Pedagogernas berättelser analyseras sedan utifrån aktuell forskning och litteratur om autism, inkludering/integrering och narrativa teorier.   Några generella motiv och aspekter framträder särskilt tydligt i pedagogernas berättelser om Alice.   För det första handlar det om hur man ska tilltala och bemöta Alice. Råd om tydlighet, struktur och rak kommunikation förstås på olika sätt av olika pedagoger.   För det andra kan man se en dramaturgisk strategi hos flera av de intervjuade att förklara och dramatisera Alice problem i förhållande till hur det var tidigare och hur det kommer att bli i senare årskurser.   För det tredje syns en skillnad i hur de intervjuade beskriver och förklarar Alices problem. Några av pedagogerna ser det som ett annat sätt att tänka medan de flesta betonar den biomedicinska förklaringsmodellen.   Slutligen skiljer sig berättelserna åt genom sin beskrivning av syftet och ambitionen med integreringen av Alice och hur det ska uppnås.

Den här uppsatsen syftar till att göra en kartläggning av den svenska novellgenren för att konkretisera den så kallade novellboomen som uppstod under 1990-talets mitt och dess anledningar. Vidare undersöks den amerikanske författaren Raymond Carvers betydelse för novellboomen, för att konkretisera och utreda om det finns någon substans i påståendet om hans påverkan på den svenska novellistiken, eller om det istället handlar om en kritikerbaserad genretillskrivning. Detta resonemang förs utifrån de berörda författarna, vissa litteraturkritiker och några bokförlags ståndpunkter i frågan. För att kunna se om hypotesen stämmer eller inte har en modell eller ett mönster med de mest generella dragen för Raymond Carvers novellistik sammanställts. Dessa generella mönster har sedan jämförts med fyra novellister som debuterade under ovan nämnda period, för att se vilka likheter dessa texter och novellister uppvisar med Carvers karakteristiska drag.

Syfte: Syftet med studien var att belysa hur fyra förskollärare beskriver arbetet med att utveckla kommunikationsförmågan hos barn med autismspektrumtillstånd, utifrån förskolans läroplan.Studien utgår från följande frågeställningar:? Hur beskriver förskollärarna möjligheter och hinder i strävan mot de kommunikativa målen i förskolans läroplan när det gäller barn med autismspektrumtillstånd?? Hur genomför förskollärarna arbetet i barngruppen så att barnen med autismspektrumtillstånd stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling?? Vilken hjälp tycker förskollärarna att de själva behöver och får för att kunna sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att kommunicera med andra?Metod: I studien används en kvalitativ metod. Genom halvstrukturerade intervjufrågor undersöker jag hur fyra förskollärare med egna ord beskriver sitt arbete med barn med autismspektrumtillstånd (AST). Respondenterna har flera års erfarenhet av barn med AST i förskolan. Två pedagoger arbetar på resursavdelningar och två på specialavdelningar.Resultat: Resultatet visar att förskollärarna är övervägande positiva till möjligheterna att sträva mot målen.

System Andersson AB is a company located in Jönköping that works with developing computer systems for the mechanical engineering industry. As of today, when this report is written, the company is working on the development of a new Manufacturing Planning and Control (MPC) system. This new system aims to create not only a user friendly interface but also a modern, stylish interface. To achieve this, the company has decided to work with a, for them, new application framework; Windows Presentation Foundation (WPF).System Andersson is well known for developing systems for different kinds of touch screens, this project is no exception. For this new user interface the company wishes to implement different types of Drag&Drop functionality.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn på fyra neuropsykiska funktionsnedsättningar som gemensamt kännetecknas av begränsningar till socialt samspel, nedsatt förmåga till kommunikation och föreställningsförmåga. I autismspektrumtillstånd diagnosen inkluderas Autism, Desintegrativ störning, Asbergers syndrom och Atypisk autism. Ur ett globalt perspektiv finns det ca 70 miljoner individer som har autismspektrumtillstånd. För barnets föräldrar innebär diagnosen stora förändringar i det dagliga livet och hela familjens livssituation påverkas.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva mödrars upplevelser av att ha barn med autismspektrumtillstånd.Metod: En empirisk deskriptiv studie baserad på analys av åtta bloggar. Innehåll från bloggarna granskades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys på en manifest nivå.Huvudresultat: Resultatet visar att det hade skett en förändring i mödrarnas livssituation genom att de var tvungna att anpassa sin vardag efter barnets diagnos och förutsättningar.

Studiens syfte är att:Synliggöra två kommuners lärmiljöer för elever inom autismspektrat (AST) utan utvecklingsstörning efter lagförändringen 2011 med fokus på elevernas förutsättningar till delaktighet, kommunikation och lärande.Studien utgår från följande frågeställningar:o Vilka organisatoriska lärmiljöer har utarbetats för målgruppen, elever med autism utan utvecklingsstörning?o Vilka möjligheter till delaktighet, kommunikation och lärande erbjuds eleverna?o Hur grundar kommunerna sina ?organisatoriska? val av lärmiljöns utformning för studiens målgrupp?Forskningsansats och metodStudien har en mikroetnografisk ansats. Den etnografiska forskningsansatsen ger studien redskap att försöka förstå, beskriva, analysera och tolka sammanhang och processer i det dagliga arbetet (Nordevall, Möllås & Ahlberg, 2011) . Etnografisk forskning betyder i praktiken, beskrivningar av individer och dess aktiviteter för att försöka förstå utifrån sammanhanget (Aspers, 2013).I studie används två olika metoder i insamlandet av data, vilket inom etnografisk forskning benämns triangulering. Metoder som använts är observation och intervju, vilka ger förutsättningar att få insyn i lärandemiljöns påverkan på elevers förutsättningar till delaktighet, kommunikation och lärande.

Det har länge varit känt att de naturvetenskapliga ämnena i skolan traditionellt betraktas som svåra. Detta kan bero på att den vetenskapliga diskursen är fylld av särdrag som gör språket i läroböckerna mer otillgängligt för läsaren, men även att samtliga naturvetenskapliga falanger innehåller många komplexa begrepp och snårig terminologi. Denna studie har för avsikt att belysa vissa språkliga drag i läroböcker, i synnerhet avsnitt ur sammanlagt tre läroböcker inom kemi för grundskolans senare del som behandlar atomens byggnad. Analysen behandlar vilken typ av språk som används i läroböcker, vilka strategier författarna använder för att förmedla kunskapen kring atomens byggnad samt om olika läromedel uppvisar någon skillnad i hur atomen framställs. I studien redovisas resultet av textanalysen utförd på de tre läromedlen och man kan konstatera att samtliga läroböcker visar många gemensamma drag utifrån innehåll och språk ? men även skillnader i hur atomens byggnad framställs.

Jag vill med denna studie undersöka om jag kan finna några gemensamma drag i hur lärare och elever upplever att de lärt av undervisningsinnehållet i sin tidigare skolgång och framför allt, varför de tror att vissa undervisningssituationer har gett upphov till mer lärande än andra undervisningssituationer. Jag vill också studera om dessa eventuella drag överensstämmer med vad den granskade litteraturen lyfter fram som grundläggande för att lärande ska komma till stånd. Jag vill också undersöka om det finns skillnader i uppfattningarna mellan dem som gått i skolan före respektive efter nuvarande läroplaners genomförande. Jag har intervjuat fem elever och fem lärare. Intervjuerna har varit strukturerade och utforskande till sin karaktär.

Som blivande yrkeslärare inom vård- och omsorg upplever vi att en empatisk förmåga hos vårdaren är en viktig grund i vård- och omsorgsarbetet för att kunna tillfredsställa vårdtagares behov. Med den erfarenhet och kunskap vi hade då vi inledde studien trodde vi att det kunde finnas svårigheter för personer med högfungerande autismspektrumtillstånd eller autistiska drag att bli inkännande personal inom vård- och omsorg. Syftet med vår studie var att få svar på om vårt antagande var relevant och belysa hur lärare inom vård- och omsorgsprogrammet upplever att elever med AST fungerar inom vård- och omsorg utifrån ett empatiskt perspektiv. Vi ville också ha svar på om de anser empati vara nödvändigt i vård- och omsorgsarbetet och om denna förmåga i så fall går att utveckla, samt om vård- och omsorgslärare anser sig ha tillräcklig erfarenhet och kunskap för att stödja elever med högfungerande autismspektrum (HFA) i deras yrkesutveckling. Slutligen ville vi belysa om lärarna anser att det ställer ökade krav på handledaren på APL-platsen och om de bör ha kunskaper om elevens diagnos/behov.Målgruppen för undersökningen är elever med diagnosticerad HFA eller autistiska drag.