Sammanfattning:Sambandet mellan redovisning och beskattning har varit etablerat i Sverige sedan1928 års Kommunalskattelag. Sambandet i Sverige klassas som starkt och innebär attföretagens redovisning också är underlag till beskattningen. En stark koppling har oftainneburit att skattereglerna har haft ett stort inflytande över redovisningen. Sedaninträdet i EU har projektet för en internationell harmonisering av redovisningsnormerpåverkat redovisningens utveckling i Sverige. 2008 kom slutbetänkandet från denstatliga offentliga utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning somföreslog en total frikoppling och att sambandet skulle ersättas med nya kapital iinkomstskattelagen som reglerade beskattningstidpunkten, det vill säga när intäkteroch kostnader skall tas upp i redovisningen.

Denna uppsats behandlar tillämpningen av lagen (1989:479) om ersättning förkostnader i ärenden och mål om skatt, mm. Uppsatsens syfte är mot bakgrund avregelverket i ersättningslagen, förarbetsuttalandena samt tillämpningen analyseravilka kostnader som ersatts i ärenden och mål om skatt. Vi har huvudsakligenkoncentrerat oss på frågeställningen: Vilka kostnader ersätts i ärenden och mål omskatt? Av ålder gäller regeln i svensk rätt att en enskild själv svarar för sina kostnaderi förvaltningsärenden. Denna regel gäller alltjämt i ordinära skattetvister infördomstol.

En ros är en ros är en ros - rättssäkerhetsbegreppet, den ackusatoriska processen och brottmålstaxan Sedan 1970-talet har de offentliga försvararna i majoriteten av brottmålen i svenska Domstolar fått ersättning för sitt arbete i enlighet med en schablon. Den här så kallade brottmålstaxan har ända sedan införandet fått kritik. På senare år har den kritiken alltmer kommit att handla om att systemet riskerar att i vissa fall urholka den misstänktes rätt till ett fullgott försvar och utgöra ett potentiellt rättssäkerhetshot. Den här uppsatsen lägger grunden för att ur ett rättssäkerhetsperspektiv diskutera straffprocessen i allmänhet och brottmålstaxan i synnerhet. För att kunna tolka begreppet rättssäkerhet utgår uppsatsen främst från de förarbeten som ligger till grund för den straffproces-suella lagstiftning vi har och har haft under den aktuella perioden.

Brysselkonventionen, Luganokonventionen och Bryssel-I-förordningen syftar till att skapa ett ömsesidigt erkännande av undertecknande länders Domstolar och domar i civila och kommersiella mål, för att därigenom effektivisera domstolsprocesserna, öka rättssäkerheten och förenkla den europeiska processföringen över medlemsstaternas gränser. Således är det idag möjligt för en svensk medborgare att, under vissa omständigheter, starta en process mot en tysk medborgare, i exempelvis Italien.Medlemsländernas domstolsförfarande kan dock skilja sig avsevärt från varandra, inte minst när det kommer till tiden det tar för en process att handläggas. Italien och Belgien har utpekats som två länder där handläggningstiden är avsevärt mycket längre än i andra medlemsländer. Den långa handläggningstiden kan tillsammans med reglerna om litispendens missbrukas för att bromsa upp alternativt förhindra att en sanktion meddelas. Problemet har speciellt uppmärksammats på det patenträttsliga området.Torpedstrategin, som den kallas, syftar till att förhindra alternativt fördröja patenthavarens möjligheter att föra process mot intrångsmakaren.

Syfte: Uppsatsens syfte är dels att undersöka hur alkohollagen tillämpas på krogar i centrala Göteborg vad gäller legitimationskontroll vid servering till unga. Ett annat syfte är att studera domsluten för brott mot Alkohollagen vad gäller servering av alkohol till underåriga för att se om lagstiftningens intentioner efterlevs. Utifrån dessa två studier presenteras de diskurser som kan utläsas kring servering av alkohol till unga utifrån rättskällor och andra texter vi analyserat.Metod: Uppsatsen använder sig av olika metoder för de olika studierna, vilket innebär att vi genomfört 100 provköp för att undersöka i vilken utsträckning serveringspersonalen efterfrågar legitimation vid ölförsäljning till unga. Dels en studie av domar för att utläsa hur alkohollagen åberopas i domslut. Vidare analyserades diskurser fram kring servering av alkohol till unga.

Det senaste året har flertalet våldtäktsmål fått stor uppmärksamhet i media. I mars 2014 startade tidningen Metro #NEJÄRNEJ - kampanjen som granskar hur polisen och Domstolar hanterar våldtäktsfall. Denna kampanj består av en serie artiklar som uppmärksammar domar där män frias från misstankarna om våldtäkt. Kvinnans trovärdighet ifrågasätts, deras samtycke misstolkas och ord står mot ord. En konsekvens av detta resulterade i att det blev allt svårare för kvinnor att bevisa inför rätten att det de hade blivit utsatta för var en våldtäkts handling.

År 2006 tillkom en ny paragraf i föräldrabalken, 6 kap. 18 a §, som gjorde det möjligt för Domstolar att förordna om medling i tvister gällande vårdnad, boende och umgänge. Denna ändring gjordes för att lagstiftaren ville markera vikten av att föräldrar når en samförståndslösning i vårdnadstvister. Detta för att en överenskommelse mellan föräldrar anses vara det bästa för barnet.Vid en konflikt mellan föräldrar gällande frågor om vårdnad, boende och umgänge av barnet, är det vanligt att föräldrar går i samarbetssamtal innan de vänder sig till domstol för att väcka talan. Även domstolen kan uppdra åt Socialnämnden att anordna samarbetssamtal mellan föräldrar när en tvist har startat i domstol.

Under år 2006 och 2007 förekom det minst 15 fall där justitieombudsmannen, JO, och en del länsstyrelser fann att det förekommit brister med avseende på socialnämnders iakttagande av föreskrivna tidsfrister. JO uttalade att det var fråga om särskilt allvarliga konsekvenser med avseende på att barn hade varit intagna i särskilda ungdomshem utan att det förelegat någon rättslig grund för placeringen.I uppsatsen redogörs för de rättsliga förutsättningar som finns för omedelbara omhändertaganden av barn samt vilka rättsliga förutsättningar det finns för att få skadestånd ifall det har skett ett omedelbart omhändertagande utan rättslig grund.Mina slutsatser är att för att ett omedelbart omhändertagande skall vara rättsligt grundat måste först tre förutsättningar vara uppfyllda. Dels ska ett missförhållande föreligga med anknytning till den unges hemmiljö eller till den unges eget beteende. Utöver det ska missförhållandet medföra att det finns en påtaglig risk samt att behövlig vård inte kan ges på frivillig väg. Socialnämnden måste även göra sannolikt att ovanstående förutsättningar föreligger och att den behövliga vården inte kan avvaktas samt iaktta föreskrivna tidsfrister.

Utredning och avgörande genom partikulärdispasch är en sjörättslig konfliktlösningsmetod vid tvister om sjöförsäkringar. Dispaschören har att som första instans befatta sig med tvisten, och grundar sin behörighet på en tvingande forumregel i 17:9 sjölagen. I den här uppsatsen undersöks om förfarandet även måste iakttas vid tillämpningen av Bryssel I bis-förordningen. I NJA 2000 s. 3, ansågs försäkringstagarens rätt enligt art.

Svensk flyktingpolitik är ett komplext politikerområde. Det handlar inte enbart om Sverige utan måste ses i ett globalt perspektiv. Det handlar om ett internationellt samarbete mellan olika stater, där FN:s ? flyktingkonvention och FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter har en central roll. En betydande aspekt i svensk flyktingpolitik är rätten att söka asyl.

Möjligheten att få en tvist prövad i domstol är en rättighet många ser som självklar. Vissa typer av tvister anses emellertid så främmande för rättsordningen att de inte förtjänar dess skydd. Hit hör fall av pactum turpe, det vill säga ett avtal vars innehåll står i strid med lag eller goda seder. Huruvida en talan grundad på ett sådant avtal skall avvisas av en domstol eller ej har varit denna uppsats syfte att utreda. I utländsk lagstiftning förekommer lagbestämmelser, enligt vilka avtal i strid med lag eller goda seder är ogiltiga.

Det senaste året har flertalet våldtäktsmål fått stor uppmärksamhet i media. I mars 2014 startade tidningen Metro #NEJÄRNEJ - kampanjen som granskar hur polisen och Domstolar hanterar våldtäktsfall. Denna kampanj består av en serie artiklar som uppmärksammar domar där män frias från misstankarna om våldtäkt. Kvinnans trovärdighet ifrågasätts, deras samtycke misstolkas och ord står mot ord. En konsekvens av detta resulterade i att det blev allt svårare för kvinnor att bevisa inför rätten att det de hade blivit utsatta för var en våldtäkts handling.

Som den svenska asylprocessen såg ut innan 2006, var den omdiskuterad och hårt kritiserad. Processen sades sakna insyn och ansågs därför alltför öppen för beslut tagna baserat på politiska, snarare än juridiska, grunder. År 2005 skapades en ny Utlänningslag. Även asylprocessen reformerades och den nya ordningen innebär bland annat möjligheten för asylsökande att få sin sak prövad i särskilda Domstolar; MigrationsDomstolar.Då målet med reformerna var att skapa en öppnare process offentliggjordes även Migrationsverkets databas för landinformation. De offentliga biträdena och ombuden som Migrationsverket tilldelar asylsökande fick utvidgade arbetsuppgifter.

Familjejurister ställs idag ofta inför komplicerade fall som leder till än mer komplicerade bedömningar när det gäller äktenskapsmål av internationell karaktär. Globaliseringen tar för var dag mer fart och många väljer att flytta över nationsgränserna där det händer att relationer och äktenskap ingås. Förekomsten av dubbelt medborgarskap blir även vanligare. För att kunna behärska internationella familjefrågor måste kunskap om svensk och utländsk internationell privat- och processrätt finnas. Det är sällan säkert vilket lands lag som är bäst och som går att åberopa.

Alla statliga och kommunala myndigheter i Sverige är skyldiga att följa Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) vid inköp av varor och tjänster. Offentlig upphandling omfattar mellan 15.5 och 18.5 procent av Sveriges BNP och det är således viktigt att upphandlingen går rätt till. Upphandling inom LOU är omfattande och görs i många steg. Förfrågningsunderlag ska skrivas, upphandlingen ska annonseras, anbud ska utvärderas, leverantörer ska uteslutas och till sist ska tilldelningsbeslut meddelas. I de fall då en leverantör tycker att de borde vunnit upphandlingen eller är missnöjd med de krav som ställts kan de överpröva upphandlingen, alternativt ansöka om skadestånd En överprövning kan leda till att upphandlingsunderlaget måste ändras eller att hela upphandlingen får göras om och överprövningsprocesser är ofta både är kostsamma och tidskrävande för upphandlande myndighet.