De operativa tillsynsmyndigheterna ska utföra tillsyn i den omfattning som behövs. Diskussioner om en oklar struktur på tillsynsansvaret samt resursbrist har visat att det krävs en belysning av ämnet för att kartlägga de ansvarsfördelningar som åläggs tillsynsmyndigheterna. Denna uppsats har syftat till att belysa tillsynsmyndigheternas ansvarsroller med fokus på tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Arbetet har utgått från en rättsvetenskaplig metod genom att utgå från gällande lagstiftning och förarbeten. Juridisk litteratur har används för bekräftelse av tolkningen av lagtext.

Guantanamofångarnas status - abstract Syftet med denna uppsats är att utreda Guantanamofångarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frågor: -Varför och på vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkänna Guantanamo-fångarna krigsfångestatus? -Vad har fångarna för möjlighet att få sin status prövad? -Kan den uppkomna situationen ha någon inverkan på framtida internationell rätt? -Kan den uppkomna situationen påverka hur eventuellt tillfångatagna amerikaner i en framtida internationell väpnad konflikt blir behandlade? Svaren på dessa frågor har sökts genom litteraturstudier och inhämtande av information från internet. Faktablad och pressbriefings från Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa källor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare från olika juridiska högskolor och universitet i USA. Uppsatsen visar att USA skiljer på fångar som är Talibanska soldater, samt fångar som är medlemmar i al-Qaeda.

Guantanamofångarnas status - abstractSyftet med denna uppsats är att utreda Guantanamofångarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frågor:-Varför och på vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkänna Guantanamo-fångarna krigsfångestatus? -Vad har fångarna för möjlighet att få sin status prövad? -Kan den uppkomna situationen ha någon inverkan på framtida internationell rätt? -Kan den uppkomna situationen påverka hur eventuellt tillfångatagna amerikaner i en framtida internationell väpnad konflikt blir behandlade? Svaren på dessa frågor har sökts genom litteraturstudier och inhämtande av information från internet. Faktablad och pressbriefings från Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa källor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare från olika juridiska högskolor och universitet i USA. Uppsatsen visar att USA skiljer på fångar som är Talibanska soldater, samt fångar som är medlemmar i al-Qaeda.

The purpose of this essay is to study the two cases ?The hijacking of a bus in Årdal? & ?The double murder in Ljungsbro? from media ethics aspects.  The aim for this study is to clear up if the the Swedish newspapers have reported according to the mediaethic rules and to see if there is any differences between the newspapers reporting. The following theories has been used to reach the objective: the journalism task, news values, the liberty of press and speach, media ethical rules and discursive discrimination. The study has used a critical discourse method formed by Teun a. van Dijk to analyse the material, mainly through macro- and microstructures.

Vittnesbeviset är det vanligaste och viktigaste bevismedlet. Ofta kan vittnesuppgifter vara den enda bevisningen i ett mål och får därför en avgörande betydelse för målets utgång. Vittnesutsagor är dock ett relativt otillförlitligt bevismedel och vissa problem som är specifika för vittnesbeviset kan uppstå vid Domstolens värdering av vittnets uppgifter. Har vittnet t.ex. varit alkohol- eller drogpåverkad när denne gjorde sina iakttagelser av en händelse, måste Domstolen ta detta i beaktning vid värderingen.

Vittnesbeviset är det vanligaste och viktigaste bevismedlet. Ofta kan vittnesuppgifter vara den enda bevisningen i ett mål och får därför en avgörande betydelse för målets utgång. Vittnesutsagor är dock ett relativt otillförlitligt bevismedel och vissa problem som är specifika för vittnesbeviset kan uppstå vid Domstolens värdering av vittnets uppgifter. Har vittnet t.ex. varit alkohol- eller drogpåverkad när denne gjorde sina iakttagelser av en händelse, måste Domstolen ta detta i beaktning vid värderingen.

Varumärkesdegeneration innebär att ett varumärke förlorar sin särskiljningsförmåga och övergår till att bli en produktbeteckning, en generisk term. När särskiljningsförmågan försvinner mister varumärket sin huvudsakliga funktion - att särskilja innehavarens varor från andra näringsidkares varor av samma slag. En ensamrätt till en produktbeteckning medför vidare att övriga näringsidkare får problem att beskriva sina produkter i marknadsföring eller vid försäljning. Ett varumärke som degenererat är således odugligt som varumärke och kan därför inte längre vara föremål för någon varumärkesrättslig ensamrätt. En näringsidkare som lider förfång av ett varumärke som förvandlats till en generisk beteckning kan därför kräva att allmän Domstol häver varumärkesregistreringen, varpå ensamrätten till varumärket upphör att gälla.

Reaching shared understanding during court hearings is a prerequisite to ensure a fair trial and maintaining legal certainty. Every month between 2,000 and 3,000 court hearings in Sweden make use of interpreters. Interpreter-mediated conversations involve an extra discourse compared to monolingual conversations which increases the risk of misunderstandings.Using methodology of conversation analysis the study explores how bilingualism is expressed during interpreter-mediated court hearings, at which occasions the Spanish-speaking laymen switch to Swedish and what function the codeswitching fulfills. The study identifies patterns in codeswitching and categorizes them into six different types. Furthermore the ideology of monolingualism in court is challenged and the advantages and disadvantages of codeswitching is discussed.The analysis concludes that even though certain types of codeswitching lead to delays in the conversation, the interaction is mostly favored by the Spanish-speaking party understanding some Swedish.

På 1980-talet var det låneboom i Sverige. Det var lätt att låna pengar utan säkerhet. När sedan fastighetsvärdet sjönk och arbetslösheten ökade drabbades många av ekonomiska svårigheter. Det var under denna tid som behovet av en skuldsaneringslag kom, skuldsaneringslagen trädde i kraft år 1994.Vid en skuldsanering skall den skuldsatte leva på existensminimum i fem år. Överskottet fördelas mellan borgenärerna.

Guantanamofångarnas status - abstractSyftet med denna uppsats är att utreda Guantanamofångarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frågor:-Varför och på vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkänna Guantanamo-fångarna krigsfångestatus? -Vad har fångarna för möjlighet att få sin status prövad? -Kan den uppkomna situationen ha någon inverkan på framtida internationell rätt? -Kan den uppkomna situationen påverka hur eventuellt tillfångatagna amerikaner i en framtida internationell väpnad konflikt blir behandlade? Svaren på dessa frågor har sökts genom litteraturstudier och inhämtande av information från internet. Faktablad och pressbriefings från Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa källor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare från olika juridiska högskolor och universitet i USA. Uppsatsen visar att USA skiljer på fångar som är Talibanska soldater, samt fångar som är medlemmar i al-Qaeda.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka den nya reformen ?En modernare rättegång?, som innebär att bevisförhör som hålls i tingsrätten normalt skall dokumenteras genom att spelas in på video (ljud- och bildupptagning). I detta syfte har också ingått att se vem som har rätt att ta del av och begära ut kopior av de videoinspelade tingsrättsförhören, samt att undersöka hur sekretesskyddet för inspelningarna ser ut. Det har kunnat konstateras att bildupptagningen är sekretessbelagd och att sekretessen endast skyddar den enskildes intresse av att inte lida men. Den som begär ut en kopia av ett videoinspelat tingsrättsförhör med stöd av handlingsoffentligheten har rätt att få en kopia om förhörspersonen eftergivit sekretessen.

Syftet är att ta reda på hur tre av de mest inflytelserika forskarna under 1900-talet har beskrivit den spanska inkvisitionen och dess mål, och hur bilden har ändrats under det föregående seklet? Kan jag se några distinkta skillnader mellan forskare från olika perioder under 1900-talet? Vad fokuserar de på i sina böcker?I denna litteraturstudie studerar jag vad tre olika forskare målar upp för bild av inkvisitionen. Vilka faktorer och händelser vill de beskriva, och framförallt, vilka forskare har varit ansvariga för bilden som för närvarande är dominerande? Hur resonerar de runt inkvisitionen, och hur skiljer de sig från varandra? Jag undrar också om den tidiga inkvisitionsforskningen har färgat av sig på den nyare, och lämnat spår som är synliga idag. Dessa var de frågor jag hade när jag startade denna analys.En viktig aspekt i denna uppsats är också frågeställningen om hur forskarnas egen tidsanda speglar sig i deras böcker.

Det svenska förbudet mot privatimport av alkohol gäller då man via ombud för in alkohol till Sverige. Detta förbud har de senaste åren fått stor uppmärksamhet då det i Domstol har tvistats huruvida förbudet strider mot gemenskapsrättens fria rörlighet eller inte. Av denna anledning har Högsta Domstolen begärt att få ett förhandsavgörande av EG-Domstolen. Syftet med denna undersökning var att utreda om förbudet mot privatimport via ombud står i proportion till målet att skydda den svenska folkhälsan. Problemformuleringen som ställdes var; är förbudet mot privatimport av alkohol via ombud förenligt med EG-rätten? I föreliggande uppsats har olika åsikter redovisats utifrån det svenska perspektivet samt gemenskapens perspektiv.

I rapporten reds ut vad polis, åklagare och Domstol gör för att underlätta för brottsoffer och vittnen. Övergrepp i rättssak ökar i omfattning och det sprids nu främst bland ungdomar. Att anonyma vittnesmål skulle vara en eftertraktad lösning visade sig vara sann ifråga om vittnen och målsägare men de tre representanterna från rättsapparaten var av uppfattningen att det skulle få alltför allvarliga konsekvenser för rättssäkerheten gällande de åtalade. De åtgärder som samhället ska tillhandahålla enligt litteraturen visade sig överensstämma med de åtgärder som erbjuds i praktiken. Däremot uppfattas ofta åtgärderna som otillräckliga av dem som utsätts för övergrepp i rättssak.

Denna uppsats syftar till att uppmärksamma två av de största organisationerna i världen, WTO och EU, och deras interagerande med varandra vad gäller den interna problematiken. EU, som har möjligheten att skapa en direkt effekt av internationella avtal, har stött på bekymmer när det gäller att fastställa vilken effekt GATT, samt det nu etablerade WTO-avtalet, ska ha inom rättsordningen. Det görs i uppsatsen en genomgång om vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att den direkta effekten skall gälla, och när därmed privata rättssubjekt, så som företag och individer, kan förlita sig på reglerna i Domstol. Det kommer även att fokuseras på WTO:s tvistlösningsorgan och vilken status dess utlåtande får vid yrkande om skadestånd samt ogiltighet av Gemenskapens utformade rättsakter. Granskningen av rättspraxis samt i mångt och mycket generaladvokaters förslag till avgörande ger för handen att möjligheterna för rättssubjekt att förlita sig på WTO-avtalet är begränsat, och att Domstolens upprepande av tidigare måls domskäl medför att ett slag om den direkta effekten har brutit ut.