Sökresultat:
1129 Uppsatser om Dominerande ställning - Sida 46 av 76
MÄngkultur i barnlitteraturen : En studie över hur kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner gestaltas i bilderboken
Skolan Àr en mÄngkulturell mötesplats dÀr barnen mÄste lÀra sig att förstÄ och acceptera varandra. För att lyckas med detta sÄ kan barnlitteratur vara ett bra underlag för diskussioner kring mÄngkulturella frÄgor. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barnlitteratur gestaltar mÀnniskors kulturella olikheter. Vi har undersökt hur utbudet ser ut pÄ VÀsterÄs och Enköpings bibliotek gÀllande barnlitteratur som lyfter fram teman och motiv som kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner. Studien belyser ocksÄ hur dessa teman och motiv gestaltas i barnlitteraturen.
Mergers and Acquisitions : Trenden som trÀffat sportbranschen och Adidas
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det var rÀtt eller fel av Adidas att genomföra sina M&A:s med hjÀlp av Tobins q och de bakomliggande strategiska motiven.Metod: Metodansatsen för den studien Àr en fallstudie. Data har samlats in via bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har valt att undersöka fyra av Adidas nio olika M&A:s sedan mitten av 1990-talet. Datan har samlats in genom ett deduktivt angreppssÀtt. Den kvantitativa datan har samlats in via Ärsredovisningar och affÀrsdatabaser.
Betydelsen av kommunikation samt undervining för andrasprÄkselevers lÀrande i matematik
Skolverket visar att andrasprÄkselever har sÀmre resultat i matematik jÀmfört med sina jÀmnÄriga kamrater. Problemet relateras oftast till kunskapsbrist i det svenska sprÄket hos denna elevgrupp. Denna uppfattning kan pÄverka pedagogernas förehavande i klassen sÄ att andra orsaker som har stor pÄverkan pÄ andrasprÄkselevernas framgÄng i matematik ignoreras. Studier visar att sprÄket inte Àr den frÀmsta orsaken som pÄverkar elevernas förmÄga att lyckas i matematik, utan det Àr sjÀlva undervisningen som inte anpassas efter elevernas olika förutsÀttningar.
Det hÀr arbetet Àr en kvalitativ studie som utförts i Ärskurs fyra.
Projekt & Stress : pusselbitar som hör ihop?
Bakgrund: Det blir allt vanligare att företag i bÄde privat och offentlig sektor bedriver verksamhet i projektform. Numera anvÀnder Àven vissa företag projektformen som det dominerande sÀttet att driva verksamheten. Projekt leder till att nya och större krav stÀlls pÄ den anstÀllde med okÀnda svÄrigheter att övervinna, konflikter att lösa samt nya utmaningar att möta. Samtidigt ser vi en ökande utbredning av lÄngtidssjukskrivna pÄ grund av stressrelaterade sjukdomar. Beror denna stress pÄ höga arbetskrav och nedskÀrningar i arbetslivet eller pÄ nya organisationsideal som rÄder i dagens samhÀlle? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn individens perspektiv studera huruvida arbetsförhÄllanden motsvarande de kriterier vilka ingÄr i projektarbete, kan komma att leda till stress för individen.
SJUKSK?TERSKANS ARBETSMILJ? OCH DESS P?VERKAN P? PATIENTS?KERHETEN. En litteratur?versikt
Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r
sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r
dessutom en etisk och juridisk skyldighet.
HÄllbara affÀrer : En fallstudie pÄ Karlstads Energis fjÀrrvÀrmeverksamhet
Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis). I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.
Vad uttrycker klassrummets fysiska miljö? -En komparativ analys av artefakter och möblemang i tvÄ klassrum
Studiens syfte Àr att granska tvÄ fysiska klassrumsmiljöers artefakter och utifrÄn dessa konstruera meningsfulla teman för att tala om klassrumsmiljöer. Den fysiska miljön förstÄs i denna studie uttrycka mer Àn bara dess fysiska funktion; som en vidare analytisk ansats förstÄs artefakterna och de konstruerade temana ingÄ i en mer övergripande skoldiskurs som producerar vissa specifika kunskaper och maktrelationer i skolkontexten. Kunskaperna kan tÀnkas Äterskapa vissa sociala utfall och reproducerar institutionen skolans stÀllning i samhÀllet. VÄra frÄgestÀllningar lyder: ?Hur Àr klassrummen utformade? Vad kan olika artefakter uttrycka om skolans sociala liv? Vilka likheter och skillnader finns mellan de bÄda klassrumsmiljöerna??.
"Die Hipster Scum!" : En kvalitativ innehÄllsanalys av hipstern i relation till klass och plats
Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkÀnsliga och urbana mÀnniskor som anammar en sÀrskild livsstil och bosÀtter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie Àr att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus pÄ den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger pÄ Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen ? the new petit bourgoisie. Genom att tillÀmpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser.
Invektiv - förstĂ€rka, stryka eller tona ned? : ĂversĂ€ttningsstrategier mellan svenska, serbiska och kroatiska
Sammandrag Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka strategier som har anvÀnts vid översÀttning av svenska invektiv till sprÄken serbiska och kroatiska i den svenska filmen MÀn som hatar kvinnor, samt att beskriva de pragmatiska effekterna av dessa översÀttningar. En korpus bestÄende av de 49 textpassager som innehÄller invektiv Àr studiens material. Tre frÄgestÀllningar Àr centrala för undersökningen. Den första berör vilka sÀtt som har tillÀmpats vid översÀttningsprocessen av invektiv. Den andra frÄgan Àr om de översatta invektiven Àr lika situationsanpassade pÄ mÄlsprÄken (serbiska och kroatiska) som pÄ kÀllsprÄket svenska.
Kassationsreducering: en tillÀmpning av arbetssÀttet DMAIC
vid dörrkupetillverkningen pÄ Electrolux
Detta arbete Àr utfört pÄ Electrolux i Mariestad som tillverkar kyl- och frysskÄp. Vid produktionen av dessa skÄp stÀller kunderna stora krav pÄ att produkterna Àr fria frÄn skönhetsfel. En extra kÀnslig del för skönhetsfel Àr dörrarna eftersom de Àr bland det första kunden ser. Kravet pÄ dörrarna Àr att insidan ska vara vit och blank utan nÄgra missfÀrgningar. Syftet med detta arbete Àr att finna och reducera orsakerna till skönhetsfel som förkommer pÄ insidan av dörrarna.
Elförsörjningen i det hÄllbara samhÀllet
Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller vÀrdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att vÀlja mellan att vÀrdera sina fastigheter till anskaffningsvÀrde eller verkligt vÀrde.IAS ? International Accounting Standards Àr en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillÀmpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag Är 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.
Arbetstidsförkortning - ett minne blott? : En redogörelse för arbetstidsfrÄgan utifrÄn arbetsmarknadens parter
Under 1900-talet har en debatt om arbetstiden gett upphov till ett antal arbetstidsförkortningar vilket lett fram till den lagstiftade 40 timmars arbetsvecka som existerar idag i Sverige. PÄ arbetsmarknaden skedde under 1900-talet en övergÄng frÄn industrisamhÀlle till tjÀnstesamhÀlle vilket ocksÄ ledde till förÀndrade arbetsförhÄllanden i arbetslivet. Denna studie ger en beskrivning av arbetstidsfrÄgan under 1900-talet och syftar till att beskriva hur arbetstidsfrÄgan ser ut idag mellan arbetsmarknadens parter. I den teoretiska ramen för studien presenteras ett postindustriellt perspektiv som anvÀnds för att förklara den omvandling som skett i samhÀllet frÄn industrisamhÀlle till postindustriellt samhÀlle med en dominerande tjÀnstesektor. Dessa begrepp belyser hur arbetsförhÄllandena i arbetslivet har förÀndrats och vilka effekter detta har inneburit för arbetstidsfrÄgan.
Förskolebarns lÀrande : en diskursanalys av förskolans reviderade lÀroplan
Uppsatsen heter Förskolebarns lÀrande ? en diskursanalys av förskolans reviderade lÀroplan. Studiens syfte Àr att tolka hur förestÀllningar om barns lÀrande formuleras i den omarbetade lÀroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. FrÄgestÀllningarna för studien Àr: Hur formuleras lÀrande i förskolans omarbetade lÀroplan? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av svenska dokument som föregÄtt revideringen? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslÄngt lÀrande och internationella Konventionen om barnets rÀttigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hÀmtas ifrÄn Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.
"Den attraktiva staden" : En studie om den attraktiva stadens konstruktion i svensk stadsbyggnadsdiskussion
I den internationella forskningen om styrelseformer finns en allmÀn uppfattning om att den politiska utvecklingen under 1900-talet indikerar en övergÄng frÄn government till governance. Nya styrelse- och samarbetsformer har inneburit att den tidigare vÀlfÀrdspolitiken har omformulerats till en entreprenörsmÀssig stadspolitik, vilket har skapat en innehÄllsmÀssig förskjutning i planeringens grundlÀggande syfte och mÄl. Mot bakgrund av globaliseringen satsar numera allt fler stÀder pÄ att marknadsföra sig som attraktiva för att kunna konkurrera om det internationellt rörliga kapitalet. Problematiken i detta sammanhang Àr att sÀrskilda handlingsinriktade strategier har blivit dominerande i det planpolitiska arbetet, vilket sÄledes fÄr konsekvenser för stadens utformning och stadsbild.Den kommunikativa planeringen föresprÄkar samverkan och dialog mellan alla berörda parter i syfte att skapa konsensus och en samsyn i stadsbyggnadsfrÄgor. Men beroende pÄ vilka ide?er som inkluderas respektive exkluderas frÄn diskursen pÄverkas dÀrmed vÄr uppfattning och förstÄelse av stadens attraktivitet.
En diskursanalys av mellanrum : motsÀgelsernas plats
Denna uppsats har fokus pÄ platser som Àr möjliga att tala om som mellanrum. Till skillnad frÄn planerade och kontrollerade platser i staden, talas det ofta om mellanrum som oplanerade, okontrollerade och övergivna platser. Enligt forskning av mellanrum, prÀglas dessa platser av en rad olika motsÀttningar. Arkitekter och planerare har en tendens att se pÄ mellanrum som överblivna platser utan vÀrde och som en markreserv i vÀntan pÄ en framtida stadsutveckling. Trots detta anvÀnds dessa platser av mÀnniskor, som snarare ser pÄ mellanrum som vÀrdefulla platser och som en slags frizon för mÀnniskor och aktiviteter som inte ges nÄgot utrymme pÄ planerade och kontrollerade platser i staden.