Sökresultat:
1129 Uppsatser om Dominerande ställning - Sida 45 av 76
AffÀrssystemets pÄverkan pÄ den interna redovisningen : En fallstudie av tvÄ tillverkande företag, ABB AB och Outokumpu Stainless AB
FrÄgestÀllningVad har affÀrssystemet för pÄverkan pÄ den interna redovisningen? Hur pass beroende Àr företagen av affÀrssystemet? Vad finns det för fördelar och nackdelar med systemet? Vad hÀnder om systemet slutar fungera?SyfteSyftet med denna studie var att undersöka och analysera hur de valda företagen anvÀnder sig utav affÀrssystemet SAP i arbetet med den interna redovisningen samt att undersöka hur betydelsefullt SAP Àr för arbetet med den interna redovisningen.MetodUppsatsen utgÄr ifrÄn en kvalitativ studie dÀr fem respondenter pÄ de valda företagen har intervjuats. Vid intervjutillfÀllena anvÀndes semistrukturerade frÄgor. En induktiv metod anvÀndes eftersom nya teorier skapades utifrÄn empirin.SlutsatsImplementeringen av ett affÀrssystem har visat sig haft en stor pÄverkan pÄ den interna redovisningen. De bÄda företagen Àr överens om att affÀrssystemet har varit en bidragande orsak till varför de inte har nÄgon avskild intern redovisning.
Hur pÄverkar motivation, prestation, makt och konflikter kooperativs mÄluppfyllelse? : En studie av fyra konsumetkooperativ i VÀrmland
Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis). I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.
Patienters och v?rdpersonals upplevelse av postoperativ mobilisering
Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.
Bilder av förÀldraskap En studie om sociala konstruktioner av förÀldraskap vid vÀxelvis boende
Uppsatsen syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som omgÀrdar vÀxelvis boende genom att analysera förÀldrars tal om/konstruktioner av förÀldraskap. FörÀldrar vars barn bor vÀxelvis hos de bÄda förÀldrarna. Studien har följande frÄgestÀllningar:? Hur talar förÀldrar med erfarenhet av vÀxelvis boende om detta?? Hur konstruerar de i sina utsagor förÀldraskap ?sitt eget och andras?? Hur könas detta tal?? Vilka diskurser kan urskiljas i förÀldrarnas tal om förÀldraskap och vÀxelvis boende? ? Hur kan dessa förstÄs?? Hur samspelar de olika diskurserna med varandra?Studien baseras pÄ kvalitativ metod och utgörs av semistrukturerade intervjuer med nio förÀldrar med vÀxelvis boende. De teoretiska perspektiven Àr postmodernism, socialkonstruktivism, konstruktioner av förÀldraskap, konstruktioner av kön och kritisk diskursanalys.
Samverkan pÄ lika villkor? : En studie om professionellas upplevelser av samverkan mellan tvÄ verksamheter som arbetar med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar
Syftet med studien Àr att studera de professionellas upplevelser av vilka förutsÀttningar som finns för samverkan i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. De professionella arbetar inom tvÄ verksamheter som befinner sig i skilda organisationer och samverkar kring mÄlgruppen. Metoden vi anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsintervju. Informanterna bestÄr av sex professionella som arbetar med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Resultatet har analyserats med hjÀlp av nyinstitutionella organisationsteorin, begreppen verksamhetsdomÀn, integration, profession, handlingsutrymme och med hjÀlp av litteratur frÄn kunskapsöversikten och bakgrundskapitlet.De slutsatser vi kan dra av resultatet Àr: Samverkansprocessen fungerar bra och Àr vÀl integrerad mellan de tvÄ studerade organisationerna.Samverkan Àr uppbyggd utifrÄn gemensamt uppsatta mÄl och tydliga roll- och ansvarsomrÄden.FörutsÀttningar för samverkan Àr tillrÀckliga resurser, samverkansforum, drivkraft, förstÄelse och ett personligt engagemang. Samtliga professioner/yrkesgrupper Àr betydelsefulla i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar och de professioner/yrkesgrupper som har det medicinska ansvaret har en högre och mer dominerande roll.Case Management skulle kunna skapa bÀttre förutsÀttningar för samverkan mellan de tvÄ organisationerna, dÄ arbetsmodellen skapar bÀttre möjligheter för professionerna/yrkesgrupperna att kommunicera kring enskilda individer.Samverkan kring mÄlgruppen Àr viktig dÄ individerna har komplexa behov och ett sammanhÄllet stöd Àr en förutsÀttning för att individernas behov ska tillgodoses pÄ bÀsta sÀtt.
LÀroplanernas tal om identitet : - vilka möjliga konsekvenser kan det fÄ för elevernas syn pÄ sig sjÀlva?
SAMMANFATTNINGIdentitetsfrÄgan har fascinerat och intresserat mÀnniskan sedan lÀnge. Den vetenskapliga forskningen har genom Ärtionden pÄ olika sÀtt nÀrmat sig den mÀnskliga identiteten. I vÄr uppsats har vi, med utgÄngspunkt i sociologisk och pedagogisk filosofisk forskning, konstruerat tvÄ skilda perspektiv av hur man kan se pÄ mÀnniskan och hur hon fungerar. Inom dem ryms tolkningar om vilka vi Àr och varför vi Àr som vi Àr. Enligt det ena perspektivet, det moderna, har mÀnniskan en fast identitet som kan utvecklas och mogna.
Handla med handlingskompetens : en kvasiexperimentell studie kring undervisning om hÄllbar konsumtion
Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka vilka skillnader som kan identifieras rörande elevers handlingskomptens beroende pÄ var och hur undervisningen har bedrivits. Jag har velat ta reda pÄ pÄ vilka sÀtt valet av undervisningsmetoder och valet av plats för undervisningen kan pÄverka elevernas utveckling av handlingskompetens. Studien har genomförts med en kvasiexperimentell design, dÀr tvÄ klasser i Ärskurs 8 har arbetat med ett tema kring hÄllbar konsumtion av klÀder. Den ena klassen har haft all undervisning i klassrummet medan den andra klassen vid tvÄ tillfÀllen fÄtt gÄ till stadens centrum för att göra butiksundersökningar och intervjua butikspersonal. I övrigt har bÄda klasserna fÄtt likartad undervisning av samma lÀrare.
En kartlÀggning av riskfaktorer för suicidförsök bland ungdomar
De senaste 20 Ären har antalet suicidförsök kommit att öka bland ungdomar iSverige. Undersökningar visar att suicid och suicidförsök Àr ett relativt tabubelagtÀmne vilket leder till svÄrigheter att nÀrma sig och förstÄ mÀnniskan i denna mycketkÀnsliga situation. Syftet med studien Àr att kartlÀgga ungdomars riskfaktorer försuicidförsök. Litteraturstudien inkluderar artiklar, merparten kvantitativa, sominhÀmtats efter sökning i databaserna Cinahl och PubMed. Dessa har granskatsinduktivt varpÄ resultaten Àr sammanstÀllda i tre olika teman; 1) personligakaraktÀrer och egenskaper, 2) sociala faktorer och 3) psykiska och fysiska faktorer.För ökad förstÄelse av resultatet har en indelning i subteman gjorts.
FM-doktrinens betydelse för operativ planering
Resultatet frÄn genomförd undersökning ger klara indikationer pÄ att operativ planering inte baraÀr beroende av en doktrin utan Àven Àr en katalysator för densamma, dvs. det sker stÀndigt ensamverkan mellan planering och de bakomliggande tankarna. Det centrala för en doktrin av idagÀr att vara normgivande för hur en officer bör förhÄlla sig till dessa tvÄ bestÄndsdelar och dÄ pÄden operativa nivÄn. Resultat tyder pÄ en förskjutning till förmÄn för metod och dÄ pÄ bekostnadav tankar bakom. Resultatet anger Àven att det inte Àr FM-doktrinen som fyller denna roll utan detÀr NATO:s AJP-01 som Àr dominerande.
BostadsrÀttsorganisationers svÄra beslut: Kvalitativ studie om bostadsrÀttsorganisationers rekommendation av K-regelverk
BostadsrÀttsföreningarnas val mellan K2- och K3-regelverket har fÄtt stor uppmÀrksamhet i media. DÀr beskrivs det som att bostadsrÀttsföreningarna hamnat i klÀm pÄ grund av att varken K2- eller K3-regelverket Àr anpassat för just bostadsrÀttsföreningar. BostadsrÀttsorganisationerna stÄr inför ett stort beslut dÄ dessa ger sina medlemsföreningar rekommendationer i frÄgan.Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse för bostadsrÀttsorganisationers beslutsprocess vid rekommendation av K-regelverk till bostadsrÀttsföreningarna. FörstÄelsen kan ökas genom att identifiera centrala aktiviteter, organisatoriska och kognitiva mekanismer samt de kritiska faktorer som pÄverkat beslutsprocessen och rekommendationerna. Vidare utvecklas en analysmodell för bostadsrÀttsorganisationernas beslutsprocess vid utformning av rekommendationerna.
NÀr det individuellt rationella blir kollektivt slöseri : Bör fstighetsbolagen i Karlstad införa individuell mÀtning av vatten och vÀrme?
Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis). I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.
"Oj, hur blev jag fet?" : en kvalitativ studie av Àmnet viktuppgÄng
Inledning: En vanlig missuppfattning Àr att feta individer Àr lata och inte vill försöka uppnÄ viktkontroll, eller gÄ ner i vikt. Syfte: Identifiera faktorer, vilka respondenterna uppfattar pÄverkar viktuppgÄng som upphov till övervikt och fetma hos sig sjÀlva samt hos andra individer. Urval: Fyra kvinnor och tvÄ mÀn i Äldrarna 39-50. Ingen respondent har varit överviktig som barn, men har nÄgon gÄng efter 18 Ärs Älder upplevt fetma. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats dÀr semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att ta reda pÄ respondenternas uppfattningar kring fenomenet viktuppgÄng.
MÄngkulturalismens brydsamheter : En studie om normkonflikter mellan medborgerliga och kulturella rÀttigheter
Syftet med uppsatsen Ă€r att studera möjlig utveckling av kommunerna och tĂ€torterna i Jönköpings, Kalmar och Ăstergötlands lĂ€n fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen Ă€r de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, dĂ€r sammanslagningar av befintliga lĂ€n ska ske. I denna process Ă€r Ăstra Götland ett förslag för de tre lĂ€nen och dĂ€rför Ă€r det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgĂ„ngspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgĂ€nglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tĂ€torter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invĂ„nare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstĂ„nd till regioncentra eller residensstĂ€der (undantaget Ăstergötland dĂ€r bĂ„de Linköping och Norrköping Ă€r tillvĂ€xtorter).
Pedagogiskt ledarskap - konturer av ett svÄrfÄngat begrepp
Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan ocksÄ innebÀra att utöva ett ledarskap som Àr pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mÄl i lÀroplanen och det kan vara allt frÄn rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet Àr otydligt och svÄrtolkat.
Uppfattningar kring snabbmatskonsumtion
Syftet med studien vara att undersöka vilka uppfattningar som finns kring snabbmat och snabbmatskonsumtion. Anledningen till att jag valde detta Àmne Àr för att fetman och ohÀlsan i samhÀllet ökar samtidigt som vi lÀgger allt mindre tid pÄ matlagning. Jag tror att snabbmatskonsumtionen snarare kommer att öka Àn att minska. Genom att undersöka vilka uppfattningar som finns kring snabbmat kan man lÀgga grunden till fortsatta studier om hur man skulle kunna fÄ mÀnniskor att vÀlja hÀlsosamma snabbmatsalternativ.Metoden jag anvÀnde var kvalitativa intervjuer med tre personer i 20-30 ÄrsÄldern, en man och tvÄ kvinnor, vilka valdes genom ett sÄ kallat bekvÀmlighetsurval. För att finna olika uppfattningar har jag inspirerats av fenomenografisk metod.Jag fann att bland mina deltagare var det vanligast att Àta snabbmat nÀr man var stressad eller led av tidsbrist och detta intrÀffade vanligtvis kring lunchtid.