Utvecklingen under de senaste decennierna visar att färre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och många har svårt att se meningen med innehållet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte är naturvetenskapen i sig som eleverna avfärdar utan att det mer handlar om hur innehållet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar många ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och ställer bland annat frågor till olika medier där forskare bemöter och svarar på allmänhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjälp av innehållsanalys. Urvalet är hämtat från två populärvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frågor.

I denna studie undersöks diskurser kring området Angered i Göteborg. Både Göteborgs-Postens framställningar av Angered och unga Angeredsbors framställningar av området studeras, för att se hur olika bilder av området relaterar till varandra samt vilka diskursiva representationerna av området som skapas. Syftet är att få inblick i vilka sociala konsekvenser som de olika diskurserna av Angered skapar. Teori och metod i studien bygger på en integrerad form av diskursanalys på socialkonstruktivistisk grund.Resultatet visar att unga Angeredsbors bilder tycks bygga på samma diskurs som den som media förmedlar, en polariseringsdiskurs. I denna diskurs framställs förorten antingen i positiva eller negativa bilder, där det vardagliga och ?vanliga? inte ges något utrymme.

Syftet med denna uppsats är att undersöka arten av och betydelsen av patientarbetet på Säters hospital mellan perioden 1912-1942.Det använda källmaterialet är årsberättelser, ekonomiska översikter, utgående skrivelser, skrivelser från Medicinalstyrelsen, protokoll och bilagor samt personalrullar från perioden mellan 1912-1942. Utifrån detta material så har arbetets omfattning sammanställs och även har innehållet av arbetet undersökts. Arbetets omfattning och innehåll har undersökts ur ett könsperspektiv. Betydelsen av arbetet har undersökts utifrån två perspektiv, det terapeutiska samt den ekonomiska betydelsen. När det gäller den ekonomiska betydelsen har man utgått från den enskilda patienten men även hospitalet.

Fra?gesta?llning: Hur kan DMOs arbeta fo?r att fo?rsta? turisternas fo?rva?ntningar info?r en destinationsupplevelse?Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r turisternas fo?rva?ntningar, ba?de hur de skapas och hur de kan pa?verka turistens uppfattade destinationsupplevelse. Vi vill a?ven kunna fo?rklara hur turister kan delas in i olika ma?lgrupper baserat utifra?n vad de efterfra?gar av en destinationsupplevelse. Slutligen syftar underso?kningen till att kunna fo?rklara fo?r DMOs hur de kan arbeta med ha?nsyn till turisternas fo?rva?ntningar i framtida destinationsutveckling.Metod: Uppsatsen har haft en deduktiv ansats med ba?de ett sambandsbaserat och beskrivande syfte.

Syftet var att beskriva och jämföra olika hjälpmedels användbarhet för att skapa och upprätthålla fri luftväg genom tracheal intubation hos patienter med obesitas i samband med anestesi. Metoden var en litteraturstudie där artiklar systematiskt sökts fram och kvalitetsgranskats. De var publicerade mellan 2005-2012 i databaserna PubMed, Cinahl, Medline, Scopus samt sökmotorn Google Scholar och har även sökts fram genom manuella sökningar i de funna studiernas referenslista. Resultatet baseras på 21 kvantitativa studier och visar att video- och optiklaryngoskop är det dominerande hjälpmedlet idag för att kunna genomföra tracheal intubation på patienter med obesitas. Utöver video- och optiklaryngoskop finns även larynxmasker, flexibelt fiberendoskop och vanliga laryngoskop.

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka hur olika lärare implementerar hälsa i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa.Frågeställningar:-Vad innebär, för lärare i Idrott och hälsa, begreppet hälsa i undervisningen?-Hur bedriver lärare i Idrott och hälsa sin hälsoundervisning?-Har lärare i Idrott och hälsa några mål med sin hälsoundervisning, i så fall vilka?MetodDatainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare i skolämnet Idrott och hälsa. Kriterierna för urvalet var att informanterna skulle vara behöriga på gymnasienivå och inneha minst 50% av sin undervisningstid i det nämnda ämnet, samt att en del skulle innefatta kursen idrott och hälsa A. Intervjuerna transkriberades av båda författarna och analyserades sedan med hjälp av diskurser. Diskurserna används även som hjälp i resultatframställningen.Resultat/SlutsatsHälsa implementeras hos våra informanter genom bland annat teoretisk verksamhet i form av exempelvis kost, träningslära, ergonomi och konfliktlösning.

Det finns idag två olika skötselsystem som anses vara lämpliga för Svenskt skogsbruk, trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk. Trakthyggesbruket är mycket dominerande i svenskt skogsbruk och har traditionellt sett de senaste årtiondena ansetts vara ekonomiskt lönsammare än kontinuitetskogsbruket. Ny forskning från Finland säger dock motsatsen, att kontinuitetskogsbruket har högre ekonomisk lönsamhet. Målet med rapporten är att undersöka och jämföra lönsamhet vid olika räntenivåer från två skötselsystem, kontinuitetskogsbruk och trakthyggesbruk samt undersöka hur lönsamheten påverkas av olika virkespriser och flyttkostnader. Nuvärde valdes som ett lämpligt kriterium för att jämföra lönsamhet mellan de två olika skötselsystemen. Årlig nettoavkastning utsågs som ytterligare ett kriterium vid jämförelsen. Ett bestånd simulerades från grundata på fullskiktade bestånd och sedan användes tillväxtfunktioner uppbyggda i Excell för att optimera och beräkna lönsamhet vid olika räntor med både trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk.

Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.

Titel Nyheter i mobilen, en nyhet? ? En kartläggning av svensk dagspress närvaro i mobila tjänster.Författare Frida Eriksson och Hanna TomicUppdragsgivare DagspresskollegietKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Vt - 2011Antal ord 19 943Syfte Kartlägga vilken närvaro svensk dagspress har i mobila tjänster.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial En kartläggning av det totala utbudet av mobila tjänster, samt två olika innehållsanalyser varav en koncentrerar på utformning, utseende och funktioner och den andra på nyhetsinnehåll, urval och värdering.Huvudresultat Drygt 44 procent av svensk dagspress har i dagsläget en mobilsajt, 24 procent iPhoneapp och 12 procent androidapp. Dock är det fler tidningar som närvarar än vad som finns av mobila tjänster, vilket innebär att fler än en tidning kan stå bakom en mobilsajt eller app. Få tidningar har alla tre tjänsterna i sitt utbud och de flesta som enbart har en tjänst har då mobilsajt. De tre största ämnesområdena i nyhetsinnehållet är politik/samhälle, olyckor/brott och sport.

Idag finns två dominerande teknologier bland operativsystemen på servrar hos företag ochorganisationer. Dessa båda är Windows Server och Unix/unixliknande operativsystem där Linux ärdet vanligast förekommande. Att välja operativsystem kan göras utifrån olika parametrar somprestanda, inköps- eller licenskostnad, driftskostnad och kompetens inom organisationen. IBMWebSphere Portal är en produkt som kan installeras på bland annat Windows Server och Linux.Uppsatsen ämnade att undersöka vilka skillnader som kunde påvisas mellan Linux och WindowsServer 2003 som plattform för WebSphere Portal och därmed också för WebSphere ApplicationServer med avseende på teknisk prestanda och administrerbarhet. Genom en förstudieidenti"erades de viktigaste tekniska prestandafaktorerna till processoranvändning, RAMminnesanvändningoch hårddiskaktivitet.

Uppsatsen har behandlat en fråga av betydelse för det sociala arbetets utmaningar i en globaliserad värld ? mediernas makt att formulera sociala problembilder. Syftet har varit att med hjälp av en diskursanalytisk ansats studera nationella mediediskurser som berör de som benämns ?gömda flyktingbarn?. Detta för att se hur de framställs och vilka möjliga konsekvenser det får för det sociala arbetet.

Syfte: Utredningens syfte är att med hjälp av relevanta teorier studera och analysera entreprenörens roll samt de strategier som ligger till grund för GodEls inbrytning på en oligopolmarknad. Vi har även för avsikt att öka förståelsen för vad som krävs för att lyckas slå sig in i en bransch som består av en homogen produkt samt domineras av ett fåtal stora aktörer. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie över ett företag och använt oss av primär ? och sekundärdata som sedan analyserats med hjälp av relevanta teorier. Vi har valt den abduktiva ansatsen då den passade vårt tillvägagångssätt på bästa sätt.

Titel: Mediebilden av Länsstyrelsen i Västra Götalands län ? Ett offentligt varumärke ioffentlighetenFörfattare: Isabell Janzon, Carolina Josefsson och Maria SteenUppdragsgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands länKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 46 sidor exklusive bilagorAntal ord: 18 188 ordSyfte: Att undersöka hur mediebilden av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har settut mellan mars och oktober 2011 i tryckt press i de dominerande tidningarna i länet.Ett delsyfte har också varit att undersöka i vilken utsträckning som deverksamhetsområden organisationen skrivit om i sina pressmeddelanden stämmeröverens med hur stort utrymme olika verksamhetsområden har getts i de tidningarsom undersöks.Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av 848 artiklar i tidningarnaBohusläningen, Skaraborgs Allehanda, Göteborgs-Posten, Mariestads-Tidningen,TTELA, Alingsås Tidning, Borås Tidning, Strömstads Tidning, GT och HallandsNyheterHuvudresultat: Huvudresultatet visar att det i liten utsträckning skrivs omLänsstyrelsen som organisation, utan att det främst är Länsstyrelsensverksamhetsområden det skrivs om, att publiciteten oftast är neutral och att detfrämst är de sakkunniga inom verksamhetsområdena som citeras i artiklarna.Resultatet visar också att de vanligaste storlekarna på artiklarna Länsstyrelsenförekommer i är notiser, små artiklar och mellanartiklar, samt att Länsstyrelsen oftastnämns endast i inlaga. Det mest omskrivna verksamhetsområdet både i tidningarnaoch i pressmeddelandena är djur och natur..

Detta examensarbete utgörs av en diskursteoretisk textanalys av förskolans läroplan i syfte att undersöka förskolans konstituerande makt att bestämma vad ett barn är. Genom att analysera hur ett antal nodalpunkter kopplas och misslyckas med att kopplas samman i ekvivalenskedjor som fyller begreppet ? mästersignifikanten ? Barnet med innehåll har jag velat kartlägga hur Barnet konstrueras. Analysen visar hur de diskursiva konstruktionerna ?det ofärdiga barnet?, ?det kompetenta barnet?, ?det situerade barnet?, ?barnet som natur? samt ?det individuella barnet? skrivs fram i läroplanen, hur de förhåller sig till varandra och hur det priviligierade tecknet lärande fungerar som meningsskapare åt Barnet inom de olika diskursiva konstruktionerna.

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.