Sök:

Sökresultat:

909 Uppsatser om Dominerande berättelser - Sida 58 av 61

Toner för miljoner : En studie av musikmarknaden ur ekonomiskt teoretiskt perspektiv

Musikbranschen stÄr idag inför ett stort förÀndringstryck dÄ den verksamhet den Àr baserad pÄ, skivförsÀljning, pÄ bara nÄgra Är har tappat en tredjedel av sin omsÀttning. Ett stort hot mot skivförsÀljningen Àr den ökande nedladdningen av musik via Internet. Musik Àr en vara som konsumeras i mÄnga olika former; inte bara via skivor utan genom radio och TV, konserter, pÄ diskotek, under trÀningspasset pÄ gymmet och sÄ vidare. Alla dessa former ger intÀkter till upphovsmÀnnen samt artisterna och har idag stor betydelse för dem. Denna uppsats Àmnar anlÀgga ett brett perspektiv pÄ musikmarkanden och redogöra för hur dessa olika former hÀnger samman och pÄverkar varandra.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera marknaden för musik ur ett ekono-miskt teoretiskt perspektiv, för att sedan analysera musiknedladdningens vÀlfÀrdsekonomiska pÄverkan pÄ denna.

Tillbud och olyckor inom svensk sjukvĂ„rd. : En studie av hur Landstinget i Östergötland utreder negativa hĂ€ndelser.

Som en del av forskningsprojektet ?Antaganden om olycksfall och dess konsekvenser för utredning och ÄtgÀrder? syftar denna studie till att följa upp granskningen av Lundberg et al. (opublicerad) av manualen ?HÀndelseanalys och riskanalys. Handbok för patientsÀkerhetsarbete.? som anvÀnds i svenska landsting.

I Hyalta gastars sÀllskap : om konstvetenskapens diskriminering av kvinnliga mÄlare ur den arbetande klassen pÄ 1700- och 1800-talen

I uppsatsen lÀggs ett intersektionellt perspektiv pÄ konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmÄleriets undanskymda plats i allmÀnhet och de kvinnliga bonadsmÄlarnas osynliga roll i synnerhet.Uppsatsen bestÄr av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av nÄgra historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats Àr att klassanalys lyser med sin frÄnvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nÀmns förhÄllandevis sÀllan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och pÄ olika sÀtt medan etnicitet mest omnÀmns som en kanoniserad uteslutning.I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen.

Medarbetarenssyn pÄ ett hÀlsofrÀmjandeledarskap : en kvantitativ studie inom en privat organisation

Syftet med denna studie Àr att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar kan förstÄs utifrÄn lÀrarens förvÀntningar pÄ och förestÀllningar om konsumtion. VÄra centrala frÄgestÀllningar Àr: vilka förvÀntningar har lÀrare pÄ förÀldrar i frÄga om konsumtion och vilka förestÀllningar finns bland lÀrare om förÀldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frÄgestÀllning Àr om det gÄr att finna nÄgon relation mellan lÀrares förvÀntningar pÄ konsumtion och socioekonomiskt skolomrÄde. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar intervjuar vi Ätta lÀrare frÄn olika socioekonomiska skolomrÄden i tvÄ kommuner med hög segregation.I vÄr studie finner vi att lÀrare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna stÀlla pÄ förÀldrar i frÄga om konsumtion till vilket socioekonomiskt omrÄde som de arbetar i.

TÀtkontroll och tÀtkrav för gjutna artiklar inom
fordonsindustrin

Detta examensarbete utfördes som ett tvÀrfunktionellt projekt mellan Scanias motorutveckling och motormontering i SödertÀlje under sommaren och hösten 2007. Arbetet var mestadels förlagt till Scanias motormontering, by 150. Examensarbetet utgör den avslutande delen av civilingenjörsutbildningen i maskinteknik, inriktning maskinkonstruktion vid LuleÄ tekniska universitet. Projektet behandlar ritningskrav pÄ tÀthet för gjutgods och metoder för att kontrollera tÀtkraven. LÀckage Àr förutom prestanda den dominerande anledningen till att ca 10% av Scanias motorer inte godkÀnns efter provkörning i samband med monteringen.

Knullnormativitetens diskurs

Med syfte att undersöka knullnormativitetens diskurs, d.v.s. de sociala, sprÄkliga konstruktioner som gör det vaginala heterosamlaget till norm, har jag diskursanalytiskt studerat frÄgor och svar kring sexuella praktiker och problem i RFSU:s frÄgelÄda. Genom att undersöka hur heterosamlaget och annan praktik benÀmns och beskrivs i materialet har jag visat hur dess status reproduceras och ibland ifrÄgasÀtts. FörestÀllningarna om manlig och kvinnlig sexualitet pÄverkar i stor mÄn Àven hur samlaget och samlagsrelaterade problem beskrivs, och ibland Àven vad som uppfattas som problem. Jag har ocksÄ visat exempel pÄ motdiskurser som Àr tecken pÄ tendens till diskursiv förÀndring.

Kretsloppsanpassning av enskilda avlopp : En förstudie för Laholms kommun

I Sverige finns det idag ungefÀr 700 000 enskilda avlopp. NÀringsÀmnen som lÀcker frÄn enskilda avlopp, bland annat pÄ grund av otillrÀcklig rening, har stor inverkan pÄ miljön i sjöar, vattendrag och kustnÀra omrÄden dÀr de bidrar till övergödning. IstÀllet för att lÄta nÀringsÀmnena frÄn de enskilda avloppen lÀcka ut i naturen och gÄ till spillo kan man genom att kretsloppsanpassa avlopp samla upp nÀringen och Äterföra den till jordbruksmark. Detta kan förutom att leda till en bÀttre vattenmiljö ocksÄ minska behovet av den handelsgödsel som idag anvÀnds inom jordbruket. Laholmsbukten har sedan lÄng tid tillbaka varit utsatt för övergödning till följd av att nÀringsÀmnen lÀcker ut i vattendragen.

Konsumtion, krav och knapphet : - en studie om lÀrares förvÀntningar och förestÀllningar

Syftet med denna studie Àr att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar kan förstÄs utifrÄn lÀrarens förvÀntningar pÄ och förestÀllningar om konsumtion. VÄra centrala frÄgestÀllningar Àr: vilka förvÀntningar har lÀrare pÄ förÀldrar i frÄga om konsumtion och vilka förestÀllningar finns bland lÀrare om förÀldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frÄgestÀllning Àr om det gÄr att finna nÄgon relation mellan lÀrares förvÀntningar pÄ konsumtion och socioekonomiskt skolomrÄde. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar intervjuar vi Ätta lÀrare frÄn olika socioekonomiska skolomrÄden i tvÄ kommuner med hög segregation.I vÄr studie finner vi att lÀrare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna stÀlla pÄ förÀldrar i frÄga om konsumtion till vilket socioekonomiskt omrÄde som de arbetar i.

IntÀktsdrivare - En studie av den svenska mobila telecombranschen

Bakgrund och problem: Ekonomistyrningen har lĂ€nge fokuserat pĂ„ kostnadsbesparingar och hur företagen bĂ€st kan effektivisera sin verksamhet. PĂ„ senare Ă„r har dock allt mer fokus riktats mot kunderna och deras behov, vilket har lett fram till modeller som exempelvis McNair:s Value Creation Model. Även modeller sĂ„ som ABC-kalkylering och det balanserade styrkortet som har ett större kostnadsfokus kan enligt Shields & Shields anvĂ€ndas till intĂ€ktsvĂ€rderingar. Shields & Shields hĂ€vdar att intĂ€kterna pĂ„verkas av sĂ„ kallade intĂ€ktsdrivare och menar i sin studie att denna pĂ„verkan kan beskrivas med hjĂ€lp av Ă„tta olika karaktĂ€ristika. Den svenska mobila telecombranschen Ă€r hĂ„rt konkurrensutsatt och arbetar mot stĂ€ndigt minskande marginaler varpĂ„ det finns ett stort behov av att utvĂ€rdera vad som faktiskt driver intĂ€kter i branschen och hur denna pĂ„verkan ser ut.

Åre: utveckling, konsekvens och framtid

Sammanfattningen av uppsatsen fĂ„r börja med ett citat av visionĂ€ren C O Rahm. Denna man var nĂ„got före sin tid och sĂ„g den potential som Åre hade för att utvecklas till Sveriges största alpina vinterturistort. ?Men kanske störst af alla de resurser, som Åre obestridligen besitter Ă€r dess förutsĂ€ttningar sĂ„som Centralplats för vinteridrott. Dess relativt jĂ€mna vinterklimat, de stora höjdskillnaderna, den utomordentliga terrĂ€ngen, och nĂ€rvaron af en stor sjö, allt detta gör, att platsen sĂ„ att sĂ€ga Ă€r skapad till vinteridrottsplats,? ( Rahm 1906-1907, s.

Ett verklighetsförankrat system för ledning av arbetet med militÀr sjösÀkerhet? : En studie om avvikelsehanteringens utveckling inom den militÀra sjöfarten sett ur ett nautiskt-sjösÀkerhetsmÀssigt evalueringsperspektiv

Syftet med denna studie har varit att, med utgĂ„ngspunkt frĂ„n marinens haveristatistik för grundstötningar, söka dominerande riskfaktorer för fartygens framförande, se i vilken omfattning uppföljning genomförs och hur dragna erfarenheten anvĂ€nds och kan utvecklas inom militĂ€r sjöfart. Vi har Ă€ven undersökt om det gĂ„r att finna nĂ„gra gemensamma orsakssamband mellan olika attribut för fartyg som grundstöter. De viktigaste iakttagelserna i studierna Ă€r att: ?    risker i samband med praktisk navigationsutbildning i skĂ€rgĂ„rd bör analyseras vidare, varvid kommunicerade fĂ€rdighetsnivĂ„er, dess bibehĂ„llande och examination utgör centrala delar?    risker i samband med omorganiseringar och nya organisationer bör klarlĂ€ggas?    risker vid nya fartygssystem eller metoder bör analyseras?    avvikelsesystemet i Försvarsmaktens sjösĂ€kerhetssystem kan i sig angrĂ€nsa till större avvikelse?    systemet fungerar inte fullt ut, dĂ„ förmĂ„gan brister i att lĂ„ngsiktigt och systematiskt identifiera, analysera och förankra betydelsefull kunskap?    avvikelserapporteringssystemet, DIUS-M, har stora brister. Återrapportering, revisionsresultat och rapportering av ?nĂ€rahĂ€ndelser/near misses? inom nautik saknas i stort sett helt.

Nyexaminerade lÀrares första tid i yrket : En studie om nyttan av utbilningens teoretiska moment

Sammanfattning Syftet med vÄr undersökning var att fÄ syn pÄ vad som utmÀrkte nyexaminerade lÀrares beskrivning av vad och hur de anvÀnder lÀrarutbildningen i sin profession, med fokus pÄ de teoretiska momenten. Den dominerande bilden i tidigare forskning Àr att nyblivna lÀrare upplever mÄnga svÄrigheter under den första tiden i yrket. I det nya LÀrarprogrammet frÄn 2001 fanns en strÀvan efter att utbildningen skulle bli mer vetenskaplig och akademisk. Vi undersökte om lÀrare, examinerade frÄn den nya utbildningen, beskrev att de hade nytta av de teoretiska momenten och om dessa pÄ nÄgot sÀtt underlÀttade i vardagen. Vi har gjort en kvalitativ studie med halvstrukturerade frÄgor.

Hur konstruerar pedagoger elever i behov av sÀrskilt stöd i ÄtgÀrdsprogram?

Abstract/Sammanfattning Nilsson, Tommy (2013) Hur konstruerar pedagogen elever i behov av sÀrskilt stöd i ÄtgÀrdsprogram? (How do teachers construct pupils with special needs in action plans?) ProblemomrÄde: Syftet med undersökningen var att se hur elever i behov av sÀrskilt stöd konstrueras i ÄtgÀrdsprogram i en svensk grundskola i en mindre svensk kommun. FrÄgestÀllningar tog utgÄngspunkt i ett diskursanalytiskt perspektiv dÀr en socialkonstruktionistisk teori anvÀndes som ingÄng. Vid anvÀndandet av en socialkonstruktionistisk teori menar Lutz (2009) att ett kÀnnetecken kan vara att det finns en kritisk hÄllning till kunskap som i sammanhanget tas för given. Undersökningen hade tre huvudfrÄgestÀllningar.

Bland VÀgval och Möjligheter : Ungdomar i Svenska Muslimer för Fred och RÀttvisa om religiositet, identitet och trosbaserat samhÀllsengagemang i Sverige

Den hÀr studiens tar sin utgÄngspunkt i ett ökat intresse för unga muslimers trosbaserade samhÀllsengagemang i Sverige. Syftet Àr titta nÀrmare pÄ vad det Àr som gör att unga muslimer blivit intresserade av att bli engagerade i en trosbaserad samhÀllsorganisation och vilken betydelse engagemanget fyller för dem. Genom att fokusera pÄ unga aktiva medlemmar i Svenska Muslimer för Fred och RÀttvisa (SMFR), avser den hÀr studien att besvara följande forskningsfrÄgor: (1) Vilka orsaker och faktorer ligger bakom de unga muslimernas beslut att engagera sig, och hur förhÄller det sig till beslutet att engagera sig i SMFR?; (2) Vilken betydelse har engagemanget för ungdomarna?; och (3) Hur kan ovanstÄende svar öka vÄr teoretiska förstÄelse om unga muslimers engagemang och dess betydelse?Studien tar sin grund i individuella kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med elva medlemmar pÄ olika positioner i SMFR, dÀr fokus har legat pÄ ungdomarnas personliga berÀttelser. Det insamlade materialet har sedan analyserats med tematisk narrativanalys och har strukturerats i enlighet med teman som framkommit ur materialet.

Nya energibÀrare i fordon: deras pÄverkan pÄ tunnlar och undermarksanlÀggningar vid brand

Idag domineras brÀnsleanvÀndningen av bensin och diesel i fordon. AnvÀndningen av bensin minskar till förmÄn för nya energibÀrare. De nya energibÀrare som tas upp i rapporten Àr batterier, etanol, E85, metanol, biodiesel, biogas, vÀtgas, naturgas, LPG (Liquefied Petroleum Gas) och DME (Dimetyleter). Av de nya energibÀrarna Àr det idag E85 som Àr mest anvÀnt i Sverige, följt av batterier inom hybridteknologin och metangas. De nya energibÀrarna har egenskaper som skiljer sig frÄn de vanliga brÀnslena, bensin och diesel.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->