Sök:

Sökresultat:

2188 Uppsatser om Dolda kostnader - Sida 45 av 146

Tillämpning av GIS för planering och uppföljning av ogräsbekämpning på järnväg

Syftet med detta examensjobb är att få fram idéer om hur ArcView GIS kan användas för att på ett enklare, tydligare och smidigare sätt visa upp var Banverket har och var man tänker utföra ogräsbekämpning längs järnvägen. Idag fungerar det så att informationen ligger lagrat på papperskartor, i pärmar, i någon dator någonstans och så vidare. Sammanfattningsvis är det svårt att snabbt hitta det man söker. GIS användandet ligger i startgroparna inom Banverket, så detta examensarbete ska vara ett praktiskt exempel på hur tekniken med geografisk information kan nyttjas. För att spara både jobb och kostnader.

Hälsofrämjande effekter av sällskapsdjur

Självskattad hälsa och välbefinnande har minskat i Sverige sen 1990-talet. Brist på vardaglig regelbunden fysisk aktivitet, psykisk ohälsa och brist på socialt stöd är allt vanligare folkhälsoproblem i åldrarna 16-84. Forskningen kring sällskapsdjurs främjande effekter i Sverige är knapp även om Sverige är ett sällskapsdjurstätt land. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka hälsofrämjande effekter sällskapsdjur har på individers hälsa. Nitton vetenskapliga artiklar inkluderades i studien och analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys.

Godstransporter inom Landstinget i Östergötland : Behov och kostnadsfördelning

Landstinget i Östergötland upphandlar sedan 2001 samtliga godstransporter från externa leverantörer. Detta examensarbete har som syfte att inför en kommande transportupphandling 2006 utreda behovet av godstransporter och hur kostnaderna för dessa transporter ska fördelas inom Landstinget i Östergötland. Målet var att förenkla existerande avtal och ta fram en lösning på hur förändringar av transportnätet ska kunna hanteras med minimal administrativ arbetsinsats. Lösningen skulle också innebära att landstingets kostnader kunde hållas låga.Studien har visat att det genom att standardisera transporttider går att förenkla transportavtalen avsevärt. Transportören erbjuds också större frihet att anpassa landstingets körningar till övriga uppdrag, vilket möjliggör lägre priser.

En vacker dag ska vi alla dö : En paneldataanalys av sambandet mellan självmordsfrekvens och dagsväder

De eventuella orsakssambanden bakom en ofta observerad säsongsvariation i en populations självmordsfrekvens är ett debatterat ämne inom många vetenskapliga discipliner. Sociologiska och psykologiska förklaringsmodeller omfattar variabler som tjänar till att mäta graden av social integrering medan variabler som konjunkturcykel och arbetslöshetsnivå är förhärskande när ett ekonomiskt perspektiv anläggs.Denna studie tillämpar en paneldataanalys för att utröna huruvida det föreligger ett samband mellan svenska självmordsfrekvenser och tre strikt exogena variabler: sol, nederbörd och temperatur. Data är insamlat mellan 1987 och 2004. En säsongsbundenhet i självmordfrekvensen påträffas med olika utseende för norra, södra respektive mellansverige. Vidare visar sig lokala skillnader i vädrets effekt på självmordfrekvensen.

Kunskapsöverföring i praktiken : kravspecifikationens roll, en fallstudie

God användbarhet märks inte, den bara finns medan dålig användbarhet är uppenbar för alla användare. I värsta fall leder den till att produkten inte används alls, i bästa fall åtgärdas de värsta felen till höga kostnader. Kunskap om hur god användbarhet hos datorprogram erhålls finns inom den akademiska världen men den har svårt att få praktisk tillämpning.I föreliggande studie undersöks problemet med kunskapsöverföring av forskningsresultat till företag och organisationer. Efter en inledande historisk tillbakablick redovisas en fallstudie över framtagning av en kravspecifikation för ett Geografiskt Informationssystem (GIS) hos en stor svensk organisation. Speciellt behandlar undersökningen hur användbarhetsfrågor hanteras i kravspecifikationen i förhållande till vetenskapliga rön inom forskningsområdet människa-datorinteraktion (MDI).

Fetma och dess konsekvenser : preventionsprogram eller gastric bypass operation?

Fetman i Sverige har under de senaste två decennierna ökat kraftigt. Till följd av detta är hälsokostnaderna relaterat till fetma ansenliga och förväntas öka ytterligare om ingenting görs åt problemet. I denna studie studeras prevention och gastric bypass som alternativa behandlingsmetoder mot fetma sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Tre hypotetiska kohorter utvecklas; status quo, effektiv prevention i ungdomsåren samt individer som utvecklar svår fetma opereras med gastric bypass. Dessa kohorter följs under åldern 20-64 år där kostnader och effekter observeras med hjälp av en beslutsträdsmodell.

Internhyror i praktiken : En studie av internhyressystemets styreffekter vid Uppsala universitet

Under senare år har det blivit av allt större vikt att effektivisera statliga myndigheters verksamheter. Ett sätt att göra detta är att använda internhyror för att synliggöra kostnader för lokaler. Vid Uppsala universitet tillämpas ett internhyressystem för att fördela lokalkostnader mellan fakulteter och institutioner. Denna studie analyserar vilka styreffekter detta system medför genom att jämföra den Samhällsvetenskapliga fakulteten och den Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten. Metoden som använts är av kvalitativ art och intervjuer har genomförts med åtta representanter från olika verksamheter inom universitetet.

Den dolda pensionsskulden ? en fallstudie i tre skånska kommuner

Syfte: Syftet är att skapa en förståelse för den problematik som orsakats av blandmodellen, som är det lagstiftade sättet att redovisa pensioner i kommuner. Den är inte förenlig med god redovisningssed. Detta har orsakat att kommuner avviker från lagstiftningen. Vidare undersöks motiven till införandet av blandmodellen samt hur väl kommunerna står rustade inför de kommande pensionsutbetalningarna. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod eftersom syftet är att undersöka ett fåtal fall på djupet.

Teknik i bruksmiljö

Idag är personalen en allt viktigare tillgång för de flesta företag. I dessa företag finns ofta dolda tillgångar, i form av personal, som inte får synas i balansräkningen. På 1960-taletbörjade man använda sig av personalekonomisk redovisning, HRA, då man ansåg att ävenföretagets resurser i form av personal borde tas upp som en immateriell tillgång ibalansräkningen. Trots detta är det sällsynt med personalekonomiska balansräkningar,förutom i idrottsvärlden där många fotbollsföreningar tar upp sina spelarkontrakt somimmateriella tillgångar. I Sverige finns något som heter elitlicensen, vilken reglerar hurexternt förvärvade fotbollsspelare får redovisas och värderas.

Kontanter eller bankkort - en studie av privatpersoners betalningsvanor

Transaktionskostnader återfinns i årsredovisningar där en del utav dessa utgörs av bankkort respektive kontanter. I Tyskland har Deutsche Bank lyckats minska transaktionskostnaderna för elektroniska bankkortsbetalningar till andra europeiska länder med 80 %. En ökad kortanvändning skulle minska kontanthanteringens kostnader. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför privatpersoner fortfarande betalar med kontanter trots att det finns ett modernare betalningsalternativ som bankkort. Vidare skall ses vilka möjligheter det finns för att kunna öka kortanvändningen, så att transaktionskostnader kan minska ytterliggare.Grunden för den empiriska studien utgår från en intervju med en anställd på Kristianstads Sparbank som är insatt i bankkortsanvändandet.

Sjukförsäkringar för fattiga : En fallstudie av Indien

I de flesta I-länder är sjukvårdssystemen uppbyggda så att de på ett eller annat sätt ska kunna hjälpa alla medborgare, oavsett inkomst. Sjukförsäkringar finns för att kostsamma sjukvårdsbehandlingar ska kunna bli tillgängliga för fler människor och till rimliga kostnader. Inkomsttransfereringar mellan försäkringstagarna gör detta möjligt. U-landssituationen är i de flesta fall den omvända, eftersom individernas inkomst avgör om de kan finansiera sjukvård eller en sjukförsäkring.Denna uppsats är en litteraturstudie av sjukförsäkringssituationen i Indien. Framför allt studeras låginkomsttagarnas och de fattigas situation och olika valmöjligheter beträffande finansiering av sjukvård.Studien visar att det i U-länder, som Indien, är svårt att öka incitamenten för att köpa en sjukförsäkring för de allra fattigaste på grund av att eventuellt tillgängligt kapital i första hand måste gå till väsentliga ting som mat.

Periodiseringar av utgifter i bostadsrättsföreningar

Problemställning:Bostadsrättsföreningar måste spara pengar för framtida underhåll. Hur ska detta göras för att medlemmarna bara ska bära sina egna kostnader och inte skjuta upp underhåll på framtida medlemmar eller betala en för hög avgift idag. Och hur ska denna information presenteras i årsredovisningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt.Syfte:Uppsatsens syfte är att belysa de problem som finns när bostadsrättsföreningar ska bestämma hur mycket pengar som ska sparas för det framtida underhållet, problemen vid val av avskrivningsmetod för att spara dessa medel och hur årsredovisningen ska ge en rättvisande bild av föreningens underhållsplanering.Metod:En kombinerad litteraturstudie med kvalitativa intervjuer om periodisering i bostadsrättsföreningar.Slutsatser:Bostadsrättsföreningar använder idag flertalet olika metoder för att spara medel till framtida underhållsåtgärder. Som lekman tex en bostadsrättsköpare är det svåröverskådligt att jämföra föreningarnas underhållsambition pga de olika metoderna. Önskvärt vore att branschorganisationer tillsammans med statliga myndigheter tar fram en standard för redovisning av underhållskostnader i bostadsrättsföreningar..

Kostnadseffektiv IT-leverans : IT Financial Management hos bank- och försäkringsbolaget Skandia

IT-organisationer börjar ta större och större plats i bolags affärsverksamhet, och är idag även en av de största kostnadsposterna. I samband med detta ökar kraven på den IT som levereras där bland annat fler vill ha bättre insyn i vad som levereras och hur mycket leveransen kostar. Detta behov av insyn återfinns både hos IT-leverantören och hos deras kunder. Problem finns emellertid att göra IT mätbart i finansiella termer.  IT Financial Management (ITFM) är ännu i sin linda, men är en arbetsprocess som tar sig an denna problematik; Att kunna ge finansiell data på IT-tjänster. ITFM är en del av det vidare begreppet IT Service Management, vilket syftar till att beskriva hur IT som tjänst levereras på bästa sätt till en kund.

Zlatan, en kostnad?

Idag är personalen en allt viktigare tillgång för de flesta företag. I dessa företag finns ofta dolda tillgångar, i form av personal, som inte får synas i balansräkningen. På 1960-taletbörjade man använda sig av personalekonomisk redovisning, HRA, då man ansåg att ävenföretagets resurser i form av personal borde tas upp som en immateriell tillgång ibalansräkningen. Trots detta är det sällsynt med personalekonomiska balansräkningar,förutom i idrottsvärlden där många fotbollsföreningar tar upp sina spelarkontrakt somimmateriella tillgångar. I Sverige finns något som heter elitlicensen, vilken reglerar hurexternt förvärvade fotbollsspelare får redovisas och värderas.

Att larma eller inte larma

: Outsourcing har blivit en mycket vanlig företeelse i det moderna samhället och textilbranschen anses vara den geografiskt mest spridda industrin i världen med produktion oftast belägen i Asien. Outsourcing till trots finns det fortfarande vissa moment i värdekedjan som i stor utsträckning utförs i butik i Sverige trots att i stort sett alla andra tillverkande och sammansättande moment utförs i fabrik i låglöneländer. Ett av dessa moment är larmning av varor. Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur larmning av konfektionsplagg går till i svenska A-läge butiker samt analysera om förflyttningen av momentet bakåt i värdekedjan skulle kunna påverka detaljhandelns tidsbudgetering och lönsamhet. Frågeställningarna för studien är: På vilket sätt påverkar larmningsmomentets placering i värdekedjan butikens tidsbudgetering? Samt: Hur påverkas butikers lönsamhet av att larmningsmomentet förflyttas bakåt i värdekedjan? Den empiriska studien är indelad i tre delar; kvantitativa observationer i form av tidsstudier utförd hos tre butiker; kvalitativa intervjuer med sex tillfrågade butikschefer; samt kvalitativa intervjuer med huvudkontor från valda modeföretag.

<- Föregående sida 45 Nästa sida ->