Vi fattade intresse för det här ämnet för något år sedan. Vi hade valt att jobba med barn och rädsla som ett tema på en praktikperiod. Där såg vi att det fanns mycket rädsla bland barnen. Vi upplevde att det fanns ett behov av att prata och berätta för någon om olika rädslor. Anledningen till att vi började jobba med detta område är bl.a.

Nature conservation issues are often complex and difficult to handle. Different actors andinterests are involved and it is generally agreed that constructive interaction is a crucialpart of dealing with these issues. According the theory which forms the basis of this thesis,conflict is defined as social interaction during which the actors trust in the interaction isdecreasing. Signs of conflict and diminished trust in the interaction are that these actorsmake attempts to change the situation and some of these attempts can lead to increasedconflict.The aim of this thesis is to describe the social interaction that takes place when peoplemove from conflict to dialogue. A qualitative case study of a nature conservation issue inÖstra Vätterbranterna, an area east of Lake Vättern, is presented.

I mitt arbete har jag studerat klarspråk och retorik i myndighetstexter och avgränsat studien till informationsbroschyren Välkommen till Arbetsförmedlingen som arbetssökande får med sig vid inskrivning hos Arbetsförmedlingen. Det är ett informationsmaterial som alla arbetssökande får, oavsett vilken ålder eller vilka behov och förutsättningar de har. Syftet med min studie är därför att främja läsbarhet och läsvärde i Arbetsförmedlingens informationsmaterial till målgruppen arbetssökande ungdomar mellan 19-25 år. I min studie har jag använt mig av tre metoder, en textanalys, en semistrukturerad fokusgrupp och en dold observation. Syftet med detta var att se hur kontexten påverkar Arbetsförmedlingens informationsmaterial och hur läsbar den är för målgruppen, att undersöka hur arbetssökande ungdomar resonerar om deras behov och yrkesframtidsdrömmar samt hur de förhåller sig till informationsmaterialet.

Vi fattade intresse för det här ämnet för något år sedan. Vi hade valt att jobba med barn och rädsla som ett tema på en praktikperiod. Där såg vi att det fanns mycket rädsla bland barnen. Vi upplevde att det fanns ett behov av att prata och berätta för någon om olika rädslor. Anledningen till att vi började jobba med detta område är bl.a.

Denna uppsats ämnar undersöka om och hur den strukturella vardagsrasismen upplevs av afrikaner i Sverige. Stor fokus ligger på att undersöka diskriminering i Sverige vilket leder till att orsaken till diskriminering, rasism, inte får det utrymme som den behöver. Detta har dock sina nackdelar då man riskerar att genom detta inte erkänna förekomsten av den rasism som finns i vårt samhälle i dagens Sverige. Genom en kvalitativ studie med djupintervjuer har jag i denna uppsats lyft fram upplevelsen av den strukturella vardagsrasismen. Den teoretiska bakgrunden för detta har varit social konstruktivism samt en "vi och de andra" uppdelning som lägger grunden för kategorisering och stigmatisering av de andra som sedan kan leda till rasistiska åsikter.

Denna uppsats behandlar problematiken kring flickors mobbning vilken många gånger är mycket svår att upptäcka. Det redogörs inte för hur man skall åtgärda och förebygga mobbning, koncentrationen ligger istället på hur man skall upptäcka den många gånger dolda psykiska mobbningen bland flickor. I litteraturgenomgången finns sammanfattat vad FN:s barnkonvention står för och vad den har för betydelse gentemot Sveriges lagar och förordningar beträffande barn. Vidare nämns flera olika forskares definitioner om vad mobbning är samt vad som kännetecknar plågare och offer. I resultatet redovisas en enkätundersökning gjord i år 5 samt sex stycken djupintervjuer med flickor ur samma klass beträffande flickors mobbning.

En organisationskultur är unik i sig och varierar mellan organisationer och är själva kärnan i organisationen. Då få tidigare studier har gjorts om akademiska organisationskulturer inom högskolevärlden blev detta ett intresse och ligger till grund för studien. Undersökningsobjektet är Jönköpings International Business School, JIBS, och dess organisationskultur.Syftet med uppsatsen är att beskriva och öka förståelse för en del av JIBS organisationskultur. Vilka värderingar har de anställda om organisationskulturen och hur kommuniceras den, hur socialiseras de nya studenterna in i organisationskulturen av personal och ledning, och vad kommunicerar de artefakter som finns på JIBS, är de frågeställningar som har använts. Då detta var relativt outforskat är studien explorativ och är avsedd att ge en försmak av en del av JIBS organisationskultur.

Title: Digital christmas greetings - the viral communicators, public sphere and democracy(Digitala julhälsningar - de virala kommuniktörerna, offentligheten och demokratin)Number of pages: 41Author : Anna-Sara TorgnysdotterTutor: Ylva EkströmCourse : Media and Communication Studies DPeriod: Spring, semester 2010University: Devision of Media and Communications, Department of Information Science,Uppsala UniversityPurpose: The purpose of this study is to see if social media could be an arena for the usersto increase democracy and the public sphere. Studying the role and possibilitys of the individual.Is there a space for any one to act and debate?Method: A qualitative analysis based on interviews with ten users of social media - viralcommunicators. They were discussing public and private sphere, democracy, norms andbehavior in social media.Theoretical platform: The theoretical basis has its roots in sociology: Ervin Goffman´sidea on self-presentation and social interaction, Manuel Castels´ theories of the networksociety and Jürgen Habermas idea of the public spehere.Main result: The viral communicators are ambivalent in their use of socialmedia. They are users because they want to be but also because they feel forced to - professionalor private.

När vi hör ordet coachning associerar vi det ofta med idrott. När vi tänker på en coach tänkervi ofta på en hockeytränare eller en fotbollstränare. Studien som du nu håller i din handkommer att redogöra för en aspekt av coachning som inte är lika välkänt i vidare kretsarnämligen ledarcoachning. Ledarcoachning syftar till att hjälpa den coachade ledaren attutvecklas och bli mer effektiv i sitt arbete genom aktiv coachning som karaktäriseras avfeedback och utveckling. Fokus ligger alltså på en relation mellan coachen och deltagaren ochinte på att coachen ska lära deltagaren om rätt och fel sätt att sköta saker.Syftet med vår studie är att undersöka effekter av coachning på ledare inom professionellaorganisationer och jämföra coachningeffekterna med förändrade personlighetsdrag hosdeltagarna, samt dra slutsatser om vilka coachningeffekter som kan kopplas till förändradepersonlighetsdrag.Ovanstående leder oss till följande frågeställning: hur förändras en ledare genom ettcoachningprogram?Den teoretiska referensramen inkluderar tidigare studier angående effekter av ledarcoachningsamt ett verktyg för att mäta personlighetsdrag kallat NEO PI-R vilket baseras påfemfaktormodellen.Studien har genomförts som en fallstudie på coachen Thomas Karlssons företag TKLedarguide AB och dess coachningverksamhet.

For this study I use a critical realism approach and the aim with the thesis is to elucidate humor as a socially reflexive tool. My investigation has its starting point in the stand-up comedy arena, which I mean can exemplify a social context where the communication is focused around humor. I mean that humor can be used to create imaginary variations of the knowledge and truths, which we live our lives according to. The asymmetrical interpretations of the socially reflexive tool humor can be used to identify, elucidate, and cope with the diverging truths of life. But even though humor has boundless possibilities to reshape knowledge, it is also limited by the social contexts where it is mediated and by the involved individuals that create the humor or sanction the humor positive and/or negative..

In this paper the authors examine three questions: 1) Is stealth marketing messages posing as status updates on Facebook a more effective way of advertising than traditional web banners? 2) What impact has learning about stealth marketing practices in social media on consumer attitude and post purchase behaviour? And finally 3) Will different generations respond differently to these questions?Our findings show that stealth marketing in social media is not more effective than traditional web banners. Furthermore, the result indicates that when consumers find out about stealth marketing practices it will have a negative impact on future purchase intensions and brand image. Most consumers will also have strong feelings of being deceived, which could instigate harmful post purchase behaviour such as negative word-of-mouth and possibly, based on some earlier cases, boycotts.The result of our research shows that the brand perceptions and future purchase intentions of Generation Y, persons between 18 and 30 years of age, are affected in a less negative way than the brand perceptions and future purchase intentions of older generations when finding out about stealth marketing practices in social media. However Generation Y:s reaction is still negative and they do consider traditional web banners to be more credible than status updates on Facebook.

BAKGRUND:I Vygotskijs pedagogiska teorier är det betydelsen av kulturen och den sociala interaktion som är viktigt för barns utveckling. Forskare har kommit fram till att socialt deltagande är viktigt för barn, då de utvecklar en egen identitet. Barnen kan med hjälp av bildskapandet inspirera och påverka varandra samt skapa olika kamratgrupper. I dessa grupper finns det en dold längtan till att bara få vara med, men även känna trygghet och en gemenskap.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur förskolebarn i åldern ett till fem använder det fria bildskapandet som ett forum för att skapa social samhörighet.METOD:Vi använder oss av den kvalitativa forskningsmetoden med observationer som forskningsredskap. Våra observationer skedde på två olika förskolor där barnen var i åldrarna två till sex.

Att öka möjligheterna för unga att leva ett hälsosamt liv framstår som allt angelägnare både ur ett individuellt och ur ett samhälleligt perspektiv. Skolan är därför en utmärkt arena för ett hälsofrämjande arbete. WHO:s konferenser i Ottawa 1986 och i Sundsvall 1991 betonade behovet av en perspektivförskjutning inom folkhälsoarbetet från att förebygga ohälsa till att främja hälsa. WHO tog också initiativ till flera internationella nätverk. ?Health promoting school? är ett sådant som handlar om att skapa en kontinuerlig process där hela skolans vardag utvecklas som en stödjande och främjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa, välbefinnande och lärande samt att stärka hälsoundervisningen.

Denna studie undersöker hur idrottsföreningar från de två, publikmässigt största sporterna i Sverige, fotboll och ishockey, arbetar med sina medie- och kommunikationskanaler. Med det menar vi hur idrottsföreningarna använder sig av den nya tekniken som sociala medier och andra mediaformer för att utveckla sina föreningar och deras matcharrangemang. Är klubbarna interagerade med sociala medier som Facebook, YouTube och Twitter eller använder de sig av andra mediaformer som videoklipp, ljudfiler med mera? Hur försöker klubbarna locka publik till sina matcher och på vilket sätt arbetar de med sin arena och matcharrangemang? Vi tycker denna undersökning är intressant för att den är aktuell och berör ett ämne som det inte skrivits om i någon större utsträckning..

Uppsatsen syftar att undersöka skolhälsopersonalens uppfattning av barns grupperingar och statusordningar, hur skolan och skolhälsopersonalen hanterar utanförskap och mobbing samt hur de arbetar med skolans värdegrund. Kvalitativa intervjuer genomfördes med anställda i skolhälsovården. Resultatet visar att skolhälsopersonalen har god insyn i barns statusordningar samt att statusarbetet är komplext. Två typer av popularitet framkom, den negativa populariteten karaktäriseras av en tuff attityd och ett manipulativt beteende. Den positiva populariteten karaktäriseras av hjälpsamhet och vänlighet.