The meaning of the covert co-ownership is that the parties must have intended that the property should be their common. A party must, to be able to claim ownership, have con-tributed to the acquisition financing through the financial contribution. Further shall the fact that the property should be their common be agreed or have been assumed by the par-ties. There are the circumstances for the purchase that should be considered in determining if covert co-ownership is presumed. Covert co-ownership has been established although one party only contributed a small part to the acquisition.

Surveys show that consumers tend to avoid traditional marketing channels, leading the practitioners to use earned media channels through public relations (PR). This has also led to the use of covert PR. To understand the use of this communications method, the purpose of this thesis is to study campaigns, which have gained transmission in social media, by investigating how practitioners of three different campaigns motivate the choice to use covert PR.The study is based on a hermeneutic methodology and has an abductive approach. It is carried out by semi-structured elite interviews with six contributors of three different campaigns, using covert PR. The primary data consists of the empery of the interviews, while the secondary data consists of a theoretical framework of excellence in public relations, the PR practice and viral messages.The result of the study indicates the point of view that covert PR has given the campaigns a wider reach.

Syftet med vår undersökning var att försöka utröna vilka möjligheter flerspråkiga barn i Malmö har för att skapa så goda förutsättningar i förskolan för att klara sin skolgång i Sverige. Våra huvudfrågeställningar var därför. ? Vilka faktorer påverkar flerspråkiga barns framtida skolsituation i Malmö? ? Hur tänker Agneta Eriksson i egenskap av kommunalråd i Malmö kring denna problematik? Vi ville belysa vår första frågeställning utifrån hur två pedagoger och biträdande rektor, samtliga verksamma i multikulturell förskola och skola i Malmö ser på invandrarbarns språkutveckling. I debatter hör vi ofta att flerspråkig undervisning för invandrarbarn är en politisk fråga (Fürstenberg, 2004), vad menas med det? Vi valde därför att intervjua kommunalrådet Agneta Eriksson.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lärande tar sig uttryck på de olika förskoleenheterna, framförallt när det gäller de för Reggio Emiliafilosofin väsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frågor. Resultaten visar också att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion där bara vissa aspekter av lärandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken värjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. Istället konstitueras en normerande bild av det önskvärda barnet som en naturvetenskaplig forskare.

Bakgrund: Det finns en dold arena i skolan som är outforskad och som fångat vårt intressetill denna studie. Studien ger även kunskaper till all personal inom skolan som på något sättbemöter eleverna. Vi har valt att utgå ifrån elevernas perspektiv där elever från årskurs 1 och2 deltagit för att bidra med sina tankar. Vi har studerat detta utifrån ett fenomenologisktperspektiv. Eftersom det saknas tidigare forskning inom området har vi kompletterat medforskning kring socialt samspel och konflikter vilket är något som ständigt förekommer påden dolda arenan.Sökord: Sökorden vi har använt var dolda platser i skolan, gömda platser i skolan, när ingenvuxen ser i skolan, utan att pedagog/personal ser, egen tid, rum i skolan, pedagogersnärvaro/frånvaro.Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om det finns en dold arena och hur denupplevs av eleverna i skolan.Metod: Vi har valt att använda oss av intervjuer utifrån en fenomenologisk grundtankeeftersom vi vill undersöka elevernas upplevelser kring den dolda arenan.

Introduktion:1982 slog filmen E.T. igenom, robotens favoritgodis var Reese Pieces vars försäljning ökade med 65 % i direkt anknytning till filmens släpp. Efter denna succé rusade marknadsförare till Hollywood för att få sina produkter placerade i filmer. Sedan dess har produktplacering varit ett väl använt och accepterat marknadsföringsverktyg som kallats för smygreklam eller dold marknadsföring. Nu har ett skifte skett i industrin, ett nytt EU-direktiv har kommit och det har ändrat förutsättningarna för marknadsförarna, i och med direktivet måste EU-medlemsländerna meddela tittarna när ett TV-program eller en film innehåller produktplacering.

Syftet med studien är att reda ut vilken roll strategierna Buzz och Event marketing har i PR-branschen idag samt hur de strategiska kommunikatörerna och målgruppen förhåller sig till dem. Studien undersöker också de behov och möjligheter strategierna i kombination har och ska på så sätt generera ny kunskap till grund för strategiernas fortsatta utveckling..

Syfte: Erfarenheter visar att vuxnas förhållningssätt till barn kan vara av (omedveten) kränkande karaktär och ha en negativ påverkan på elevers självkänsla och identitet och därmed påverka elevers lärande och känsla av delaktighet. Denna form av omedvetna verbala kränkningar benämns i denna studie för dold kränkning. Barn i behov av särskilt stöd är extra utsatta vilket jag har för avsikt att kritiskt granska. Syftet med studien är att analysera huruvida och på vilket sätt ett antal skolors lokala likabehandlingsplaner beaktar dold kränkning, på vilket sätt det omnämns och diskuteras som problem, huruvida det i likabehandlingsplanerna finns rutiner för hur man skall komma tillrätta med problemet samt i vilken mån det finns en specificerad ansvarsordning för detta arbete.Forskningsansats: Innehållsanalys utifrån hermeneutisk tolkning. Denna studie är en kvalitativ innehållslig dokumentstudie där språket ses som en del i ett socialt system.

Vi ville veta hur Göteborgs stads arbete med hemlösa förändrats de senaste åren. Detta var vad vi fann:Göteborgs stads arbete med bostäder åt hemlösa har under 2000-talet gått igenom enorma förändringar. En dold parallell bostadsmarknad har byggts ut, där förvaring av människor som egentligen behöver rehabilitering och motivation har blivit mer regel än undantag. Göteborg har lappat och lagat när problemen blivit akuta och missar att situationen är på väg att både förvärras och förändras. Dessutom har arbetet kantats av tjänstemän som skyller på varandra, nödlösningar, motsägelser och statistik som sopas under matten..

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala diskurser och identitet utifrån deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt våld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna är att inte identifiera sig med dessa termer. Våldserfarenheterna har påverkat samtliga respondenter och det präglar hur de förhåller sig till diskursiva termer.

Vi vill uppmärksamma en ny sorts marknadsföring som blivit möjlig tack vare YouTube och Internet. På YouTube har företagen en ny arena att marknadsföra sig på och vissa företag använder sig av YouTube för att lansera dolda marknadsföringskampanjer. De flesta videor på YouTube är hemmagjorda av ungdomar, filmade med handkamera eller mobilkamera och estetiken anpassas efter det amatörmässiga. Genom att efterlikna dessa videor försöker företagen dölja sitt verkliga syfte, vilket är att marknadsföra en produkt. Eftersom marknadsföring på YouTube är ett nytt fenomen tycker vi att det är viktigt att belysa detta så att Internetanvändare blir mer uppmärksamma på hur YouTube kan användas.

Denna studie undersöker om dold språkförståelse i ett andraspråk kan synliggöras vid återberättande på förstaspråket. Det kan vara svårt att skilja språkutvecklingen hos barn med typisk språkutveckling med svenska som andraspråk från språkutvecklingen hos flerspråkiga språkstörda barn om man testar dem på andraspråket. Därför behövs det referensdata för normalspråkiga barn. Sexton barn i femårsåldern med normal språkutveckling, åtta enspråkiga barn med svenska som första språk och åtta flerspråkiga barn med arabiska som första språk och svenska som andraspråk, testades med Buss-sagan (Buss Story Test, BST) och TROG (Test for Reception of Grammar). De flerspråkiga barnen fick sagan uppläst på svenska och återberättade först på svenska och sedan på arabiska.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilket synsätt som råder bland lärare i de lägre årskurserna gällande begreppet bedömning. Studiens metodologiska - och teoretiska utgångspunkter grundar sig i Foucaultiansk teoribildning. Empirin har samlats in genom två stycken fokusgruppintervjuer och materialet har analyserats med utgångspunkt i begrepp som governmentality och disciplinär makt. Resultatet visar att lärarna använder sig av flera styrtekniker som inryms av en dold maktutövning, vars primära mål är att forma och styra subjektet..

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

Uppsatsen har gjort gällande att det som serveras oss ?på silverfat? är lätt att ta för givet. Det är definitivt enklare än att själv behöva reflektera kring varför detta sker. Dock, i den här uppsatsen har just detta ägt rum. Det har reflekterats kring hur sociala och politiska konstruktioner skapar och upprätthåller omedvetna konsumtionsmönster bland samhällets invånare.