Sjuknärvaro har i olika studier uppvisats vara hög bland, vård, skola och omsorgsverksamhet och även visat sig vara en riskfaktor för framtida sjukfrånvaro och ohälsa. Läraryrket företräder en växande kategori av yrken i det gränslösa och moderna arbetslivet och omfattas av arbetsuppgifter vilka förutsätter ett specifikt engagemang, som oftast går ut över arbetsdagens tidsram. Syftet med föreliggande studie var att skapa en förståelse för sjuknärvarofenomenet och varför det uppstår främst i läraryrket. Vidare var syftet att undersöka vilka slags krav i arbetet som leder till att lärare jobbar trots att de är sjuka, samt belysa det gränslösa arbetet som en bidragande orsak till sjuknärvaro. Resultatet visade att upplevelsen av stress i läraryrket bland annat beror på det ökade kraven på Dokumentation och låg ersättbarhet, som en del av bristen på resurser i skolan.

Bakgrund:I bakgrunden redogörs för litteratur om Reggio Emilias filosofi samt det arbetssätt somförespråkas. I Reggio Emilia har de en stark tro på barnen. De ser dem som kompetenta, rikaoch fulla av nyfikenhet till att vilja lära sig saker. Barnen och pedagogerna arbetartillsammans i projekt, pedagogerna utgår från barnens intressen och ser sig själva sommedforskare. Miljön inspirerar barnen till kreativitet, genom Dokumentation/reflektionsynliggörs och utvecklas verksamheten framåt.Syfte:Syftet med undersökningen är att ta reda på hur några pedagoger inom Reggio Emiliainspirerade förskolor uppfattar Reggio Emilias filosofi.

SammanfattningSjöfartshögskolan i Kalmar förfogar över en ångpanna som används för att utbilda sjöingenjörer, drifttekniker samt driftingenjörer. Ångpannan används för att ge studenterna övning i att programmera ett styrsystem och för att de ska få kunskap om praktisk användning av reglerutrustning. Den ursprungliga elektriska installationen för ångpannans styr- och övervakningssystem var opraktiskt utformad för operatören, där dels en omkoppling i systemet var ett krav vid körning av olika laborationer och dels var utrustningen omodern. Det fanns även brister i installationens Dokumentation och i samband med att Sjöfartshögskolan planerade en utbyggnad av anläggningen ansågs det som ett allt för komplicerat arbete i dess dåvarande utformning.Syftet med uppdraget var att ta fram en lösning för en ny elektrisk installation till ångpannan, samt att praktiskt genomföra installationen. Målet är att operatören enkelt ska kunna köra anläggningen och göra val av olika laborationer utan att det skulle innefatta en omkoppling i installationen.

Background: Insufficient nutritional support is associated with prolonged hospitalisation, impaired wound healing and impaired survival for patients in intensive care. In severe sepsis and septic chock, calculation of nutritional need is complicated since the metabolism is affected by decease. Aim: The aim of the study was to investigate nutritional support and to examine the quality of nursing documentation of nutritional status and nutritional support in patient records in severe sepsis and septic chock.  Method: The study was conducted as a retrospective investigation where 64 patient records were studied. The quality of documentation was examined in 10 patient records using an examinational model.Findings: Calculation of average nutritional support showed insufficient supply particularly in the two first days of intensive care. During the next five days nutritional supply was higher but individual variation was seen, why a clear picture of nutritional support is hard to detect.

The EU-funded project European Cultural Heritage Online (ECHO) aims to integrateresources from various domains within the field of cultural heritage, and make them availableon the Internet. To accomplish this integration it is necessary to describe the various resourcesin a way that will achieve cross-domain interoperability. This description of digital resourcesis commonly referred to as metadata. The most well known and used metadata standard is theDublin Core Metadata Element Set, a general standard developed for the purpose ofdescribing all types of digital resources. Since the mid-1990's a large number of specializedstandards have emerged in different communities, for example IMDI, designed for detaileddescription of language resources.This thesis aims to examine the possibility of combining a general and a specialized metadatastandard to achieve cross-domain interoperability and at the same time provide a sufficientlydetailed description of language resources for researchers within the field of linguistics.

 Det huvudsakliga syftet med vår undersökning var att ta reda på hur läraren går tillväga för att ge eleven insikt i läsförståelse och hur väl lärarens arbete stämmer överens med kursplanemålen i svenska i år 3. Vår undersökning lyfter fram hur lärare stimulerar eleverna för att öka deras läsförståelse, vilka vägar som används, deras innebörd och betydelse för eleverna. Genom samtal med fem lärare i år 3 på tre olika skolor i två kommuner försökte vi synliggöra de intervjuade lärarnas syn på ämnet samt få en inblick i deras arbete med att ge eleverna en god läsförståelse.Undersökningens resultat visar att de viktigaste förutsättningarna för att lägga grunden till en god läsförståelse var enligt de intervjuade lärarna ordförråd, ordavkodning, flyt i läsningen och förkunskaper. Lärarna använde svenska, det vill säga tala, läsa, skriva och lyssna i stort sätt all undervisning och de arbetade på olika sätt för att täcka in alla moment och delar från kursplanemålen i svenska i år 3.Undersökningen visade att elevernas läsförståelse kan stödjas genom att lärarna ställer frågor till texter på olika sätt. Det framgick i vår undersökning vikten av att eleverna tillhandahålls olika textmaterial, anpassade texter som upplevdes meningsfulla för varje individ.

Enligt patientjournallagen har sjuksköterskan skyldigheter att föra journal om patienten. I Sverige finns elektronisk- och pappersbaserad journalföring i olika utsträckningar. Elektroniskt beslutstödsystem är en vägledning för sjuksköterskan i arbetet. Attityd kan beskrivas som inlärda inställningar antingen för eller emot något och hur situationer upplevs. Syftet var att beskriva faktorer som hade betydelse för sjuksköterskans attityder till omvårdnadsDokumentation.

År 2003 introducerades en checklista för patienters kliniska status och vårdplats påneurointensivvårdsavdelningen (NIVA) på ett universitetssjukhus i Mellansverige.Studiens syfte var att utvärdera denna checklista som verktyg i klinisk verksamhet med fokuspå brister, åtgärder och användarvänlighet.Studien består av tre delar och är deskriptiv med kvantitativ ansats. En observationsstudie avtvärsnittskaraktär där funna brister och åtgärder studerats, en journalgranskning däranvändarvänlighet studerats och en enkätstudie avseende intensivvårdssjuksköterskornaserfarenheter och upplevelser.Resultatet visade att checklistan var användarvänlig med nyttjandefrekvens på 100 %.Intensivvårdssjuksköterskorna ansåg att checklistan inverkar positivt på arbetet, utgör ett stödoch bidrar till ökad patientsäkerhet. Den vanligast funna bristen var larmgränser. Totaltpåträffades brister i 38 % av fallen och dessa gav en åtgärdsfrekvens på 77,5 %. Ensignifikant skillnad avseende åtgärdsfrekvensen påträffades mellan dag- och nattpass.Slutsatsen är att checklistan bidrar till att brister upptäcks och åtgärdas, den är användarvänligoch personalen är positivt inställd till den.

I läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) betonas det faktum att barn ska ges möjligheter till reellt inflytande över både arbetssätt och innehåll i verksamheten. Det är barnens behov och intressen som ska fungera som utgångspunkt i såväl planering som utformning. Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med syftet att belysa förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande i förskolan men också på vilket sätt barn görs delaktiga i verksamheten. Studiens forskningsfrågor är: Hur uppfattar förskollärare barns delaktighet och inflytande i förskolan? På vilket sätt är barn delaktiga i verksamheten? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med tre förskollärare. Kvalitativ forskningsintervju är den metod som använts i studien eftersom denna metod är förenligt med studiens syfte.

The aim of this master´s thesis is to explore how a library through it´s spatial distribution expresses, and is an expression for, a view of knowledge. This is done by an analysis of the Orkanen library at Malmö Högskola. Questions posed in this study are: What view of knowledge is mediated through the spatial system and in the shelving of books? What view of learning is expressed in the spatial distribution of functions and artefacts?The theoretical framework of this thesis has two fundamental features. One, which focuses on theories of social space, a part that is mainly influenced by the theories of space syntax.

Bakgrund: Produktutvecklingsprocessen har på senare tid kommit att ses som en strategisk aktivitet som är avgörande för företagets överlevnad eftersom produktens utförande och kostnader till stor del fastställs innan tillverkning påbörjas. ?Target Costing? har sitt ursprung från Toyota i Japan och är en metod för strategisk kostnadsstyrning som har vuxit fram för att tidigt styra kostnader. Metoden används för att integrera kostnadsstyrning i produktutvecklingsprocessen i samstämmighet med kundkrav och företagets egna vinstkrav.Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur ?Target Costing? används i produktutvecklingsprocessen på Volvo Construction Equipment i Braås för att ge kunskap till nya potentiella användare.

Syftet med denna studie var att undersöka hemtjänstpersonalens erfarenheter av ett datoriserat kvalitetssäkringssystem. Vi var intresserade av hemtjänstpersonalens kunskaper om kvalitetssäkringssystemet samt vad systemet hade åstadkommit. En del studier i tidigare forskning lyfte fram frågan om kvalitet kan mätas med användning av ny teknik. Andra studier hade visioner om att den nya tekniken skulle kunna förändra, utveckla och förbättra äldreomsorgen. En kvantitativ metod användes med enkätformulär.

Andersson, L. Karlsson, B-M. & Leek, M. (2011). Hur använder barn bild- och formskapande material utan instruktioner? Examensarbete i Pedagogik 15 hp.

International research has shown that through the involvement of the school library and the school librarian in the daily school work with the pupils, the pupil´s learning can be increased and reading comprehensions significantly improved.One purpose of this master`s thesis is to study the school librarian as a brand, representing the school library as well as the school librarian and whether there is a correlation between different comprehensions of the professional role of the school librarian. This is done by examining whether there is a difference between a specific librarian´s own perception of their professional role, compared to the image of the school librarian among teachers and principals working in the same school district and by comparing the profile the school librarian expresses with the image that is conveyed through communications via webpage, written and oral information given on services and competences provided by the school librarian and work carried out by her.A difference of comprehension of the school librarian´s competence and work, could be part of an explanation as to why the correlation between the involvement of school librarians in the school work and the improved learning achievements of the pupils has not resulted in the expected measures, regardless of the investments in school librarians and school libraries. The school librarians´ school identity could be difficult to establish. Whether or not the profiles and images of the professional role are consistent with each other is a much more manageable purpose which could go a long way of explaining the circumstances of the school libraries.That is the reason why we have examined whether the comprehension the school librarians have of themselves corresponds with the idea/ conception/ image conveyed to their surroundings, and with the idea/conception/image encompassed by people in their immediate surroundings..

Abstract/Sammanfattning Nilsson, Tommy (2013) Hur konstruerar pedagogen elever i behov av särskilt stöd i åtgärdsprogram? (How do teachers construct pupils with special needs in action plans?) Problemområde: Syftet med undersökningen var att se hur elever i behov av särskilt stöd konstrueras i åtgärdsprogram i en svensk grundskola i en mindre svensk kommun. Frågeställningar tog utgångspunkt i ett diskursanalytiskt perspektiv där en socialkonstruktionistisk teori användes som ingång. Vid användandet av en socialkonstruktionistisk teori menar Lutz (2009) att ett kännetecken kan vara att det finns en kritisk hållning till kunskap som i sammanhanget tas för given. Undersökningen hade tre huvudfrågeställningar.