Bakgrund: Smärta är ett flerdimensionellt fenomen och ett vanligt problem inom äldrevården. Smärtbehandling finns att tillgå, trots detta är smärta underbehandlat hos äldre patienter.Syftet: Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskor bedömer fysisk smärta i omvårdnad av äldre patienter.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats har använts. Datamaterialet bestod av fem kvantitativa och fyra kvalitativa vetenskapliga artiklar.Resultat: Det framkom tre huvudkategorier: smärtbedömningsprocesser, smärtbedömningsmetoder och smärtbedömningsredskap. Ur huvudkategorierna urskildes sex underkategorier: smärtidentifiering, smärtbedömningssvårigheter, kommunikation med patienterna för att bedöma smärta, smärtobservation, smärtbedömningsinstrument och dokumentation.Slutsatser: För att göra en smärtbedömning behövs en god relation till patienten, närstående och övrig personal där kommunikation har central roll. Sjuksköterskan måste tro på patientens egen skattning och smärtupplevelse..

This master thesis was written in the purpose to study how the location and access to computers in the physical realm of the public library reflects the undergoing changes in the public libraries role in Swedish society. This study is done in a form of a case study of three small public libraries. All of them were in the process of transforming both their physical and virtual space. The thesis focuses on where in the library the computers are placed and how their location interacts with the libraries main tasks. It also focuses on the analysis of the relationship between these two elements and how that relationship reflects the alteration of the public libraries place in society.

Undernäring orsakar en förlängd sjukvårdsvistelse till följd av infektioner, vilket i sin tur ökar ekonomiska kostnader för samhället. Alla som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården bör genomgå en bedömning gällande nutritionstatus vid inläggning. Bedömningen ska göras för att kunna fastställa vilka patienter som är undernärda eller ligger i riskzonen för undernäring. Bedömningen ska ligga till grund för planering för vidare vård och behandling. Syftet med denna studie var att undersöka hur följsamheten ser ut gällande omvårdnadsdokumentationen avseende undernäring i Melior, på en avdelning inom Universitetssjukhuset Malmö allmänna sjukhus (UMAS).

Syftet med vår aktionsforskning är att främja elevernas läsförståelse och deltagande i läsundervisningen genom boksamtal. Alltså hur deltar elever i boksamtal utifrån både ett passivt och aktivt perspektiv. Tidigare forskning påpekar hur viktigt det är att inte bara ?mängd läsa? utan att också diskutera böcker och texter. Forskning pekar också på vikten av att boksamtal är en möjlig och bra väg att nå bättre läsförståelse.

This Master s thesis deals with the display of library media, whether it is conceivable and desirable to draw inspiration from the retail business when displaying articles. The questions asked are: are there, in the retail sector, well established display ideas and - if so - what do they look like? Are the similarities in conditions, between the branches, sufficient? In conveying the ideas to libraries, are the potential differences not obstructive? Is there, among librarians, a positive attitude towards further development of library display techniques? The results were achieved by interviewing shop window dressers and librarians. In addition, a survey was sent to the library managers of 65 public libraries in southern Sweden. The results show that there are established ideas and methods of displaying materials, and that the ideas are manifested in frequently used techniques.

In this Master's thesis we investigate the collection management regarding fiction for adults. The apprehension of fiction has changed over the years. From the beginning it was considered to be mostly educational rather than being the purpose of entertainment. As for today these views are not opposites to each other. Regarding this we discuss the problem concerning terms of quality.

Begrepp som används i samband med polisens underrättelse i 23:18 kan missförstås. Begreppet delgivning används ofta men inte alltid i den rätta bemärkelsen. Rapportens syfte är att redogöra för den lagstiftning som finns om delgivning genom att förklara vad den innebär samt beskriva de förfaranden som ska efterlevas. Särskilt ska den beskriva polisens tillämpning av underrättelse och delgivning enligt rättegångsbalkens (RB) bestämmelser i 23:18 och Förundersökningskungörelsen (FUK) 12 § a. I det inledande kapitlet redogörs den lagstiftningen som finns i RB, FUK och Delgivningslagen (DelgL).

Datalager är ett relativt nytt fenomen som det diskuteras mycket kring. Grundtanke med datalager är att samla all data som genereras inom företaget vilket analyseras senare med hjälp av olika verktyg. Trots många positiva utsagor om datalager finns det dock stora risker med införande av datalager. En av de vanligaste är att användandet av datalager inte alls sker i den grad som man har räknat med från början och att det finns hög grad av missnöje/osäkerhet bland användarna. Syftet med uppsatsen var att undersöka flertal företag och organisationer för att ta reda på orsaker och problem som påverkar användning av datalager För att uppnå syftet har vi genomfört fyra fallstudier.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på hur och varför förskolan arbetar med individuella utvecklingsplaner (IUP), samt att se hur förskolans särart tydliggörs i skolplan och IUP-material. Detta har vi gjort genom att analysera en skolplan och två IUP-material samt att intervjua två förskollärare som arbetar aktivt med IUP. Förskollärarna menar att anledningen till varför de arbetar med IUP är att deras kommun har tagit det beslutet och inte någon myndighet. Arbetssätten de använder sig av är portfolio och pedagogisk dokumentation där IUP är en del. De menar att det är viktigt att fokusera på det positiva när det gäller IUP för att undvika en bedömning.

Under en tidigare analys av dialogen kring och detaljplanen för ett stadsförnyelseprojekt i Göteborg, vilken jag gjorde i samband med mitt kandidatarbete, blev det tydligt för mig att nyckelorden som används har olika betydelse för olika aktörer. Efter att nyckelorden, eller trendbegreppen som jag har valt att kalla dem, beskrivits i översiktsplaner och stadsbyggnadsdebatt finns det fortfarande ett stort tolkningsutrymme, vilket gör att trendbegreppens motsvarigheter i de fysiska planerna kan se mycket olika ut. Vilka begrepp som används har betydelse för stadsutvecklingen och avslöjar vilka ideal som är framträdande. Syftet med rapporten har varit att undersöka vilka nyckelord/ trendbegrepp som används inom svensk stadsbyggnadsdebatt och projekt idag, samt att utreda begreppens samband med svensk nutida planering. För att uppnå syftet har följande tillvägagångssätt använts: ? Beskrivning av de två tydligaste motpolerna, som jag tyckt mig urskilja i det insamlade materialet; ?den traditionella, europeiska staden? och modernismens/miljonprogrammets planer.

Avsikten med denna uppsats är att undersöka hur svenska universitet hanterar IT-säkerhet samt huruvida detta är en problemmiljö med säregna faktorer som måste tas hänsyn till. Vi utreder hur Luleå Tekniska Universitet jobbar genom samtal med ansvariga samt genomgång av dokumentation över rådande IT-projekt som väntas avslutas år 2006. Rapporten leder fram till att vi identifierar några specifika faktorer som försvårar arbetet med att analysera och ta fram ett säkert system som skall skydda den öppna verksamheten. Vidare så får läsaren en inblick i hur LTU har valt att se på säkerhet och deras vision och mål för framtiden redovisas. För att uppnå god säkerhet inom LTU så måste det finnas en förståelse mellan utvecklare och användare.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

SammanfattningDenna rapport beskriver ett examensarbete som gjordes åt TietoEnator. Målet med examensarbetet var att optimera listhantering i en telekomapplikation. För att utföra detta användes programmeringsspråket C. Uppgiften omfattade fyra delar som bestod av att:- Undersöka den nuvarande implementationen- Föreslå förbättring till den nuvarande implementationen- Implementera den utvalda lösningen- Utföra mätningar samt dokumentera resultatenUndersökningen av den nuvarande implementationen gjordes genom flera olika mätningar för att kunna se exekveringstiderna på operationerna. Förslag till förbättringar till den nuvarande implementationen gjordes genom analysering av olika datastrukturer.

Denna rapport presenterar en undersökning av sex olika objekt-relationsmappningsramverk, nämligen Entity Framework, LINQ to SQL, NHibernate, Castle ActiveRecord, MyGeneration Doodads och Subsonic. Undersökningen redogör för styrkor och svagheter hos de olika ramverken samt diskuterar när respektive ramverk är lämpligt att använda.De ramverk som bedömdes vara mest intressanta var NHibernate och Entity Framework, då de erbjuder flexibel mappning mellan domänmodellen och det underliggande databasschemat samt god tillgång till dokumentation och litteratur.Undersökningen användes som grund för att besluta vilket av de aktuella ramverken som skulle användas vid en omskrivning av en existerande applikation för IT-konsultföretaget Sogeti. Det ramverk som ansågs mest lämpligt för applikationen var NHibernate..

The aim of this master thesis is to study how academic librarians can overcome the gap between themselves and the user. The gap, as we see it, is generated by the user's deeper knowledge surrounding her subject in comparison to the librarian. This knowledge gives the user possibilities to handle certain discourses attached to the subject and a knowledge how sub-subjects relate to each other within the main subject. At the same time the user is in need of help to find information within her subject, this need needs to be explained to the librarian as a search expert. The scope of this master thesis is to find how the librarian, tactically, can reach the users need despite lack of subject knowledge.