Syftet med arbetet var att ta reda på hur pedagogisk dokumentation används i tre olika arbetslag inom förskolan och hur denna bidrar till att synliggöra barns lärande. I undersökningen deltog tre arbetslag i en kommun i Norrbotten. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observation för att få veta deras tankar kring den pedagogiska dokumentationen och hur de använder sig av den i verksamheten. Vi har därmed gjort en fördjupning i den pedagogiska dokumentationen, lärande, dialog och barnsyn. Resultatet av våra intervjuer har visat att pedagoger ser på pedagogisk dokumentation på olika sätt och att pedagogisk dokumentation är en ständigt pågående process som har blivit en viktig del av verksamheten i många förskolor..

Elektronisk dokumentation och kommunikation i den svenska hälso- och sjukvården är snart genomförbar genom införandet av den nya patientdatajournallagen som beräknas tas i bruk år 2008. Visionen är ?en patient ? en journal? och förändringen ska innebära att tvärprofessionella journaler upprättas. Målet är att denna ska ge patienten en ökad tillgång till sin journal. Syftet med studien var att belysa elektronisk kommunikation och dokumentation som ett arbetsredskap i omvårdnaden genom ett patient- och sjuksköterskeperspektiv.

Uppsatsen behandlar pedagogiskt dokumentationsarbete i förskolan och fokuserar på återbesök av dokumentation. Syftet är att undersöka på vilket sätt återbesök kan ge sig i uttryck och har undersökts utifrån frågeställningarna: på vilket sätt ges barn möjlighet att återbesöka dokumentation och vad uppstår i mötet dem emellan? Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i en intra-aktiv pedagogik och teorin undersöks med frågan: på vilket sätt kan en intra-aktiv pedagogik bidra till en ökad förståelse för återbesök av pedagogisk dokumentation? Studien utgår från en kvalitativ metod och filmobservationer ligger till grund som analysmaterial. Resultatet visar på att barnen på den undersökta avdelningen ges rika möjligheter till att återbesöka dokumentation. Inte enbart genom fotografier utan även med olika material som barnen ges möjlighet att intra-agera tillsammans med.

Undersökningen syftar till att ta reda på hur pedagoger genom bilder kan ge kunskap, förståelse och inlevelse i och för historien. Vi undersöker även det källkritiska arbetet kring bilder samt hur vi kan sätta in bilden som redskap i ett historiedidaktiskt sammanhang. I arbetet jämför vi pedagogernas arbete med bilder i historieundervisningen på kommunala skolor och internationella friskolor. I undersökning använder vi oss av metoden kvalitativ intervju där fyra personer ingår. Resultatet visar att våra informanter, som samtliga är pedagoger, använder sig av bilder på olika sätt för att ge eleverna kunskaper på olika nivåer.

Detta arbete syftar till att undersöka hur kontrakt kan utvinnas från programkod för att skapa dokumentation som andra programmerare kan använda för att förstå hur programkoden ska användas. Kontrakt i kod fungerar både som ett sätt att hitta fel och som dokumentation så om den försvinner, exempelvis vid kompilering, kan koden bli oanvändbar för andra.I arbetet görs en implementation vilket resulterar i ett program som kan hitta kontrakt i C++-kod och skapa XML-utdata med information om kontrakten. Programmet kan skapa mer avancerad dokumentationen genom förståelse för hur kontrakt fungerar i samband med arv. En utvärdering genom experiment av programmet visar att det har potential att bli ett användbart verktyg som underlättar återanvändning och dokumentering av programkod, men den nuvarande implementationen kan bara hantera en lite del av C++ och är därför inte praktiskt användbar..

SyfteSyftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollärare använder sig av pedagogisk dokumentation i förskolan samt vad de har för syfte med den pedagogiska dokumentationen.För att uppnå syftet med uppsatsen användes två frågeställningar, Hur arbetar fyra förskollärare med pedagogisk dokumentation och Varför och för vems skull används pedagogisk dokumentation?MetodEn metod i form av ostrukturerade intervjufrågor användes. Totalt intervjuades fyra kvinnliga förskollärare som varit verksamma inom förskolan mellan 5 och 29 år.ResultatSamtliga förskollärare använde sig av pedagogisk dokumentation, men med olika tillvägagångssätt. Den vanligast förekommande dokumentationsformen var enligt portfoliometoden, även där med olika tillvägagångssätt.Beträffande varför och för vems skull förskollärarna använde sig av pedagogisk dokumentation varierade svaren. Två av förskollärarna ansåg att det i första hand var för barnen skull och de andra två tyckte att den pedagogiska dokumentationen var till för pedagogerna i första hand.Nyckelbegrepp: pedagogisk dokumentation, portfolio, förskola, förskollärare.

Med denna studie har jag valt att beskriva hur förskollärare upplever sitt arbete med observation, dokumentation och pedagogisk dokumentation i relation till barns lärande.För att få kunskap om detta har jag intervjuat tre förskollärare som är verksamma inom förskolan. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod med öppna tema frågor. Resultatet visar att de intervjuade har en grundläggande förståelse för vad observation, dokumentation och pedagogisk dokumentation innebär. Förskollärarna har ett positivt synsätt till dokumentation. Det finns en vilja och strävan att utveckla arbetet med dokumentation.

Uppsatsen handlar om arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av pedagogisk dokumentation såväl i den traditionella svenska förskolan som i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Vi har därför valt att genomföra vår studie på två olika förskolor. Vi fann det intressant att ha med en Reggio Emilia förskola i vår studie då de uttalat jobbar med pedagogisk dokumentation. Detta för att urskilja eventuella skillnader i arbetsätt med pedagogisk dokumentation mellan de två förskolorna.

Uppsatsen handlar om arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av pedagogisk dokumentation såväl i den traditionella svenska förskolan som i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Vi har därför valt att genomföra vår studie på två olika förskolor. Vi fann det intressant att ha med en Reggio Emilia förskola i vår studie då de uttalat jobbar med pedagogisk dokumentation. Detta för att urskilja eventuella skillnader i arbetsätt med pedagogisk dokumentation mellan de två förskolorna.

Den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) uppmanar förskollärare och arbetslag att dokumentera för att utvärdera förskolans kvalitet, så kallad pedagogisk dokumentation. Mitt syfte med denna C-uppsats är att beskriva hur pedagoger uppfattar arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Jag delade upp syftet i två frågeställningar som sökte svar på vad pedagogerna anser ska dokumenteras och för vem, samt vad pedagogerna anser att syftet med pedagogisk dokumentation är. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats. Jag använde mig av intervjuer som informationsinhämtande metod för att få ta del av pedagogernas erfarenheter och tankar.

I vårt examensarbete har vi undersökt bildens påverkan på barns läsutveckling. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur barn använder sig av bilder när de läser texter samt hur bild tillsammans med text kan påverka läsinlärningen. För att ta reda på våra frågeställningar har vi intervjuat barn i årskurs två kring olika bilder. Med bilden som utgångspunkt har vi studerat litteratur som berör området. I undersökningen kom vi fram till att bilder är en viktig del till läsförståelsen och att barnen använder sig av bilder när de läser.

Syftet med studien var att beskriva hur pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentation med stöd av IKT vid synliggörandet av barns lärande. Forskningsfrågorna som ingick i studien var Hur synliggörs barns lärande? Hur används IKT i arbetet med pedagogisk dokumentation? och Vilken inverkan på barn och pedagoger har kombinationen pedagogisk dokumentation och IKT? I bakgrunden redovisas bland annat hur pedagogisk dokumentation med stöd av IKT kan användas. Studien har den sociokulturella teorin där valet inte står mellan huruvida människor lär sig något eller inte, utan fokus ligger på vad de lär sig av situationer de ingår i. I min undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar aktivt med att integrera datorn och andra digitala verktyg med den pedagogiska dokumentationen.

ABSTRACT  Dokumentation ? Vad, Hur och Varför                  Documentation ? What, How and Why                                                                             Antal sidor: 44Vårt examensarbete handlar om det aktuella ämnet dokumentation i förskolan. I förskolans reviderade läroplan, Lpfö98 (Skolverket rev.2010a), har vissa områden förtydligats, vilket dokumentation är ett av dessa. Vårt syfte med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger på sex förskolor, tre kommunala och tre privata, i en mindre kommun arbetar med dokumentation. Vi vill undersöka vilka förutsättningar för dokumentation som finns, hur de dokumenterar, vad dokumentationen används till och även vad den leder till för lärande hos pedagogerna.

Detta projekt är utfört vid Kvaerner Kamfab AB i Karlstad och beskriver hur strukturering av företagets elsystem har utförts i form av uppmärkning och dokumentation. Detta skall ligga till grund för en effektivisering vid ombyggnation av ställverket..

Studien avser att undersöka vilken funktion pedagogisk dokumentation har i förskolan och belysa hur pedagoger uppfattar begreppet pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger på observationer av dokumentation i förskolans miljö och dess användning samt intervjuer av pedagoger i förskolan. Detta material har analyserats utifrån socialkonstruktionismen, konstruktivismen samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation är ett relativt nytt arbetssätt för pedagogerna och att processen är under utveckling. Dokumentationen i de studerade förskolorna är varierande, det finns fotografier, texter och barns egen dokumentation (teckningar och barnens eget skapande i olika material).