Den bearbetade bilden anva?nds allt oftare, i allt fra?n modereportage till nyhetssammanhang. I takt med att anva?ndningen av denna typ av bilder o?kar ma?ste betraktaren ocksa? la?ra sig att kritiskt analysera bilden fo?r att den inte skall fo?rlora all trova?rdighet.Omra?det som studien behandlar a?r anva?ndningen av bearbetade bilder i nyhetssammanhang, i vilken den underso?kande delen a?r uppdelad i tva? underso?kningar. Den fo?rsta delunderso?kningen forskar i om en betraktare kan skilja pa? en bearbetad bild och ett originalfotografi, medan acceptansen fo?r den bearbetade bilden i ett nyhetssammanhang underso?ks i den andra delunderso?kningen.

Avsikten med denna studie har varit att diskutera möjligheter och få en fördjupad kunskap kring hur gymnasielärares förhållningssätt till det vidgade textbegreppet och bilder som språk- och kommunikationsverktyg kan se ut, samt hur deras användande av, och arbete med, bilder i undervisningen kan gestalta sig. Empiri har samlats in med hjälp av ett digitalt frågeformulär som skickats via e-post till ämneslärare, dock ej bild- eller medielärare, på 22 olika gymnasieskolor i Skåne län.Som bakgrund till den empiriska undersökningen har relevanta teorier och begrepp, såsom det vidgade textbegreppet, bildsemiotik, kommunikation, mediering och estetiska läroprocesser, behandlats. Undersökningen behandlar även studiens relation och kopplingar till styrdokumenten.Studien visar på en positiv syn hos de medverkande gymnasielärarna gentemot bildanvändande i undervisningen och på vilka möjligheter och hinder gymnasielärarna ser med ett medvetet användande av bilder i undervisningen. Vi har funnit att ett arbetssätt präglat av det vidgade textbegreppet skulle kunna bidra till en undervisning där eleverna har en större möjlighet att nå de mål som är uppsatta i läro- och kursplanerna, vilket skulle rusta dem för framtiden och det samhälls- och arbetsliv de inom kort ska möta och bli aktiva deltagande medlemmar av..

Denna uppsats behandlar bilder från Jämtlands län och tolkar dessa utifrån en bildanalysmodell. Texten är en i kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet med uppsatsen är att avtäcka de diskurser som omgärdar foton från Jämtlandsregionen. Det teoretiska ramverket utgörs av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Stuart Halls begrepp representation och ligger till grund för uppsatsen. Materialet består av insamlade bilder från Jämtlands län i tre olika kategorier; turism, in-landsrörelsen samt privatpersoners bilder. De utvalda fotona tolkas genom en analysmodell där tyngpunkten ligger på själva språket som förmedlas i bilderna.

Syftet med uppsatsen är att skapa ökad förståelse för hur musik och rörliga bilder som kulturella minnen kan samspela och upplösa gränser mellan dåtid och samtid. De frågeställningar som också utgör kärnan i uppsatsen handlar om hur musik samspelar med rörliga bilder och därmed bidrar till att forma det kulturella minnet runt en tidsepok. Dessutom: huruvida samspelet mellan musiken och bilderna också kan upplösa gränser mellan dåtid och samtid.Undersökningen består av kvalitativa texttolkningar av ett urval scener ur Upp Till Kamp, en svensk tv-serie med långfilmskaraktär som återblickar på sextiotalet i Sverige. I scenerna finns exempel på olika möten mellan populärmusik och rörliga bilder. Musik som växlar mellan att vara välbekant äldre och nyskriven möter rörliga bilder som växlar mellan att vara autentiska och nyskapad fiktion.Det teoretiska ramverket utgörs av en integration av teorier inom de tre olika fälten medier och minne, filmmusik och temporalitet.

Syfte: I den nya reviderade läroplanen för förskolan är uppdraget att dokumentera varje barns utveckling och lärande förstärkt. Vad är det som ska dokumenteras och varför? Vad har det för betydelse för barnen att bli synliggjorda genom den pedagogiska dokumentationen som sker? Syftet med studien är att försöka ta reda på hur barn talar om att bli synliggjorda genom pedagogisk dokumentation. Studien visar också vilka egenskaper och förmågor som synliggörs mest i den pedagogiska dokumentationen. Teori: Studien utgår ifrån en sociokulturell teori om barns lärande eftersom pedagogisk dokumentation handlar om att synliggöra barns lärande och om att utvärdera pedagogiskt arbete med barnen.

Syftet med denna studie är att ge en överblick på hur man inför GIS i en verksamhet och vad för dokumentationsbehov och hur utvecklingsmöjligheterna ser ut hos Trollhättan energi affärsområde Vatten.Insamlandet av fakta gjordes med intervjuer och litteraturstudier. På grund av egna erfarenheter och kunskaper hos affärsområde Vattens GIS-dokumentation underlättades sökandet och insamlandet av fakta.  Resultaten som erhållits indikerar på att det finns ett relativt stort behov av att dokumentera i GIS runt om i Vatten-verksamheten. Många av de tillfrågade har svarat att de uppskattar en gemensam dokumentation för samverkans skull och för att det underlättar informationens tillgänglighet. Undersökningen belyser att GIS-kompetensen behöver höjas hos medarbetarna.

In the Swedish Curriculum (Lpfö 1998, revised 2010) pedagogogical documentation constitute a big part. It is important that the childrens development and learning are documentated properly, both for the child itself, but also as an quality review and evaluation of the work that is made at the Preschool.In this study we have examined preschool teacher?s attitudes towards pedagogical documentation and how they work with it and use it in the daily work at the Preschool.We have also examined their own abilities to implement pedagogical documentation. For whom is the documentation made for? We also wanted to see if the children had any opportunity to influence the work.We have used a qualitative method and our study is based on six semi-structured interviews with six preschool teachers.

Syftet med detta examensarbete var att få kunskap om vad några yrkesverksamma förskollärare har för uppfattningar kring bilder i barnböcker. I studien ställs fyra frågeställningar; Hur beskriver förskollärare en barnbok? Vad anger förskollärarna för skäl till att använda barnboken i verksamheten? Vad anser förskollärare är viktigt innehåll i en barnbok? Hur beskriver förskollärare bildens betydelse i barnböcker? Vi har samlat in information genom att genomföra kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare från olika förskolor i norra Sverige. Våra analyser av resultatet visade att lässtunden kan ha olika syften och barnen kan lära sig olika saker utifrån böcker. Syftet kan till exempel vara att barnen ska varva ner, utveckla sitt språk eller ta del av ett budskap.

Sammanfattning/abstract Vårt syfte med denna studie var att problematisera dokumentationsarbetet i förskolan och visa vilka dilemman pedagogerna kan hamna i. Frågeställningar vi utgick ifrån var: Hur beskrivs pojkar, respektive flickor i dokumentationerna ur ett genusperspektiv? Hur kan barns identitetsskapande påverkas av dokumentationerna? Vem är dokumentationen till för och hur används den? För att få svar på våra frågor samlade vi in dokumentationer som pedagoger i förskolan har gjort. Vi gjorde även intervjuer med pedagogerna som gjort dokumentationerna för att få en djupare förståelse av dokumentationerna. I dokumentationerna tittade vi efter vilka situationer barnen är dokumenterade i, pedagogernas ordval och sätt att beskriva barn och situation.

Jag undersöker min värld genom de bilder jag skapar. Jag gestaltar den värld jag ser, för att dela den med betraktaren genom fotografi, video, text och ljud.

Syftet med genomförda studie är att undersöka om barn kan få ökat inflytande i förskolan genom att med hjälp av kamera själva dokumentera sin verksamhet. Dokumentation i förskolan utförs oftast av vuxna, men i studien vänds detta på genom att låta barnen dokumentera. Utgångsdiskurs och perspektiv är kompetensdiskursen och barns perspektiv. I förskolans nyligen reviderade läroplan framgår det att förskolan är skyldig att dokumentera verksamheten och följa upp dokumentationen, samt att barn i förskolan har rätt till inflytande över verksamheten. Den genomförda studien använder kvalitativ metod för att kunna uppmärksamma det unika och avvikande i barnens fotografier, och för att kunna förstå hur barnen upplever sin vardag på förskolan.

Syftet med studiens har varit att få en förståelse för den generella problematik som upplevs av olika nyckelpersoner och pedagoger när förändringar införs i en organisation. I syftet har också ingått att försöka få en förståelse för vilka faktorer som uppfattas påverka förändringsarbetet i införandet av verktyget pedagogisk dokumentation inom förskolorna i en kommun. För att uppnå detta syfte har det varit nödvändigt att förstå hur informanterna uppfattar begreppet Pedagogisk Dokumentation och behovet av kunskap. Studien har genomförts genom intervjuer av informanter som är verksamma på två kommunala förskolor på olika enheter i kommunen, samt med nyckelpersonerna är inom kommunen. De övergripande frågeställningarna som legat till grund för studiens datainsamling har haft fokus på att beskriva nyckelpersonernas och pedagogernas uppfattning av pedagogisk dokumentation, vilken kunskap som uppfattats behövas för verktyget, samt vilka möjligheter och hinder som de erfarit under implementeringen av verktyget.

Berättande har genom alla tider varit en del av människans sätt att kommunicera information, åsikter, värderingar och tro. Denna studie undersökte kvalitativt berättarsituationens innehåll, i syfte att förstå vad som händer mellan lyssnare och berättare sett ur den erfarne berättarens perspektiv, varför man blir fångad av en berättelse, vad som underlättar uppkomsten av inre bilder samt hur man kan göra berättarsituationen till en positiv upplevelse. Intervjuer genomfördes med sju i Sverige verksamma berättare. Materialet analyserades med induktiv tematisk analys, utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Resultatet visade att berättarsituationens dragningskraft består i ett möte mellan de inblandade och berättelsen, att berättande upplevs som icke-konfrontativt, samt att lyssnarnas kreativitet engageras genom de inre bilder berättandet frammanar.

Cronqvist, Lina och Elmas, Sibel (2013) Barns delaktighet i förskolans pedagogiska dokumentation Malmö högskola, Fakulteten för Lärande och Samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv. Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev.10:9) poängterar att ?verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld (?). Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter?.

Med utgångspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet är att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svårt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. Tillvägagångssättet i uppsatsen är analys av text, berättande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehålla visuella luckor skapade av illustratören, såväl som en text innehåller verbala luckor.