Syftet med denna studie var att studera reflektionsprocessen i fenomenet pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att intervjua sex pedagoger på tre olika förskolor som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Förskolor som arbetar inom inriktningen Reggio Emilia har pedagogisk dokumentation som ett självklart verktyg i verksamheten, det blev på så sätt naturligt att välja pedagoger som arbetar på detta sätt. Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie där vi tolkat respondenternas svar utifrån ett hermeneutiskt och reflektionsteoretiskt perspektiv. Studien visade på att pedagogerna vi intervjuade har en hög grad av medvetenhet om och insikt i vad reflektion är och vad denna stöds av.

Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gäller den postoperativa smärtbehandlingen och ansvarar för att smärtbehandlingen överensstämmer med patientens önskemål och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till långvarig postoperativ smärta som orsakar patienten förlängd vårdtid och begränsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smärtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smärtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom två kategorier: utbildning och erfarenhet, smärtskattning och dokumentation.

AbstractFörfattare: Margareta Lööf och Annika JönssonTitel: Pedagogisk dokumentation ? begränsningar och digitala möjligheterEngelsk titel: Pedagogical documentation ? limitations and digital possibilitiesAntal sidor: 28Syftet med detta examensarbete är att via kvalitativa intervjuer med öppna frågor, undersöka hur pedagoger i förskolan har förstått att den pedagogiska dokumentationen ska genomföras, hur man ställer sig till den och vad man anser krävs för att den ska bli en mer naturlig del av den dagliga verksamheten i förskolan. Utöver dessa frågor kommer arbetet även att innehålla pedagogers tankar om att använda sig av digitala verktyg i den pedagogiska dokumentationen.Nya och förändrade krav på att det ska finnas systematisk dokumentation i förskolan gör att det nu är många som anser sig arbeta med arbetsverktyget pedagogisk dokumentation. Om man inte fullt ut förstått tankarna bakom den Reggio-Emilia inspirerade pedagogiska dokumentationen, finns det en risk att dokumentationen i allt för stor grad lägger fokus på enskilda barns lärande och utveckling, utan att detta sätts i relation till den verksamhet som erbjuds. Det finns då en risk att bedömning av barn i förskolan ökar, vilket går helt emot läroplanens intentioner.

Sekretessbelagd.

I detta examensarbete undersöks och beskrivs barns bildskapandes betydelse inom lekterapin. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vilka möjligheter pedagogerna kan se med barns bildskapande samt hur de realiserar detta i sin verksamhet. Följande delfrågor har undersökts och besvarats: hur ser barns bildskapande ut i den lekterapeutiska verksamheten?, hur används barns bilder inom lekterapin? samt är bildarbete en form av lek, i så fall på vilket sätt? Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lekterapeuter, studiebesök på lekterapier samt insamlande av bilder skapade av barn (i åldern tre till sex år) på dessa lekterapier. Resultatet visar på den stora betydelse som barns bildskapande har inom den lekterapeutiska verksamheten.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skisser och dokumentation kan integreras i undervisningen på frisörprogrammet, samt undersöka om kreativt skapande med hjälp av skissen kan överbrygga inlärnings- och förståelsesvårigheter i de praktiska momenten. En kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer gjordes. Två lärare och fyra elever deltog i studien och besvarade frågorna om kreativt skapande, skisser och dokumentationens betydelse för inlärning och i undervisning. I ett undervisningsförsök genomfört av mig, fick eleverna skapa frisyrer kreativt utifrån egna förutsättningar. Skissen användes av eleverna för att utveckla tankar och idéer.

In July 2010 the curriculum Lpfö 98 was readjusted and was enhanced with new chapter, and the purpose of this essay is to study how preschool teachers discuss and describe how their conduction to the new chapter 2.6 of the readjust Curriculum Lpfö 98. I want to understand how they experience their work with the documentation.My question formulations are:How do three pre-school teachers reason around what they document in the pre-school?Which practical conditions do the pree-school teachers claiming to have on the pre-school to perform the documentation?How do they describe that they use the documentation to advance the tutoring in the preschool?In order to find out more, I interviewed three pre-school teachers, and analyzed the results I got based on prior research on documentation, and quality in preschool. My results show that the main focuses for documentations are how the children interact with each other, how they react and behave with new materials or activities. My informers emphasize that the main purpose of documentation are to be able to show the children their own process of learning.The practical conditions differ among my informers, which can lead to consequences when they want to make documentation and/or use the documentation for its purpose.  My results also indicates that the documentations are used to plan the pedagogical activities in regard to the children?s interests and according to the curriculum Lpfö98 rev.2010.

När barn ska försöka tolka en text men ännu inte knäckt ?läskoden? tar de bilder till hjälp. Bilden är ett naturligt uttrycksmedel för barn. Barn kommunicerar också med varandra genom bilder. Att använda bild som pedagogiskt verktyg är ett sätt att alternera undervisningen för att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogisk dokumentation utifrån tre olika infallsvinklar - hur ansvars- och arbetsfördelningen över denna kan se ut, barns delaktighet i detta arbete samt hur detta arbete med barn som verbalt ej kan kommunicera med pedagogerna på förskolorna kan se ut. Studien är skriven utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och datamaterialet är insamlat via intervjuer. Gemensamt för intervjupersonerna var att alla är förskollärare, arbetar på mindre orter där det statistiskt sett finns procentuellt färre barn med annat modersmål än svenska än genomsnittet i Sverige samt arbetar i barngrupper där barn med annat modersmål än svenska ingår och/eller barn som ännu ej utvecklat ett verbalt språk. Analysen av resultatet gjordes genom en kvalitativ analysmetod med ett fenomenografiskt perspektiv. Utifrån resultatet gick det att utläsa att arbetet med den pedagogiska dokumentationen i förskolan allmänt såg olika ut trots att förskollärarna i studien delade samma syn gällande den pedagogiska dokumentationens syfte.

Syftet med denna studie är att skapa ett underlag och sammanställning till vad som kan utgöra en utbildningsbok som kan följa elever som går transportteknisk inriktning av fordonsprogrammet i GY11.En elev som genomgår en gymnasial utbildning för att bli yrkeschaufför får, under förutsättning att eleven klarat av utbildningen och bedöms lämplig, med sig ett antal körkortsbehörigheter samt särskilda förarbevis eller yrkesbevis. Dessa olika körkort och bevis är nödvändiga för att eleven ska med laglig rätt få utöva sitt arbete efter genomgången utbildning. Det är också nödvändigt för att eleverna ska kunna möta branschens krav och för att de ska bli anställningsbara.I skolans vardag är dokumentation ett naturligt inslag och hur mycket den tar av lärarens tid är olika beroende på typ av utbildning. Det som står helt klart är att läraren måste dokumentera elevens olika framsteg. Undersökningens slutresultat strävar efter att få fram förslag till ett dokumentationssystem som kan hjälpa läraren i arbetet med dokumentation.Undersökningen genomfördes med hjälp av dokumentanalys som metod.

I denna studie har vi ämnat belysa hur medvetet företag med offentliga årsredovisningar arbetar med att påverka läsarna genom visuellt material i årsredovisningen. Detta har genomförts genom att identifiera vilka budskap dessa företag vill sända genom bildspråket i årsredovisningen, att ta reda på hur medvetna företag är om bildernas förmåga att förmedla ett budskap samt identifiera till vilken utsträckning dessa företag är inblandade i utformningsprocessen. Vi har genomfört en bildanalys av två fallföretags årsredovisningar och genomfört intervjuer med dessa företag samt de reklambyråer som utformat årsredovisningarna. Resultatet från bildanalysen jämfördes med resultatet från intervjuerna. De slutsatser vi kommit fram till är att företagen har förutsättningar för att arbeta medvetet med att skapa myter genom bilder i årsredovisningen, och att förutsättningar och medvetenhet skiljer sig företag emellan..

I denna studie får ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barns delaktighet och inflytande i tre olika förskolor. Vår studie är baserad på fokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetar med inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för både barn, föräldrar och pedagoger. Via videoobservationer vill vi få en bild av hur verksamheten fungerar praktiskt och möjligheten att titta på och tolka pedagogernas förhållningssätt till barnen. Vår studie är baserad på kvalitativ forskningsmetod. Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat få fram ett resultat som visar på att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och främst genom den pedagogiska dokumentationen. Med hjälp av pedagogernas kompetenser, barnsyn och förhållningssätt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som en grund i förskolans dagliga verksamhet. Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogisk dokumentation..

Vi har gjort en studie där två åldersgrupper av svenska barn vid 4, respektive 8 års ålder som först deltog i en högläsning av en bilderbok om vissa grundläggande känslor (bl. a. glädje, ilska och rädsla) och sedan ombads att åskådliggöra dessa genom gester och bildskapande. Barnens gester fotograferades och bilderna bevarades och tolkades av barnen. Barnens produktioner och tolkningar filmades och analyserades med avseende på likheter och skillnader mellan de tre semiotiska resurserna - gester, bilder och språk - i de två ål-dersgrupperna.

Att dokumentera omvårdnad på ett omsorgsfullt sätt har en avgörande betydelse för omvårdnadens kvalitet, för utveckling av omvårdnad samt är en grund för kvalitetsutveckling inom omvårdnad. Det är sjuksköterskans skyldighet att föra en patientjournal, vilken ska innehålla observation, bedömning (omvårdnadsanamnes, status, mål), omvårdnadsdiagnostik, omvårdnadsordination, planering, genomförande och utvärdering av patientens omvårdnad. Omvårdnadsdokumentationen ska främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Den bör också garantera att patientens värdighet inte i något avseende kränks. Genom att sjuksköterskans dokumentation avspeglar patientens väsen och innersta önskningar om hur denne vill bli vårdad kan man lindra patientens vårdlidande.

Slutsatsen av studien, som baserar sig på 11 vetenskapliga artiklar, blir att AIMS ökar patientsäkerheten samt bidrar till att tillförlitligheten och kvalitetssäkringen av anestesiologisk dokumentation säkras. Denna slutsats baseras på de gemensamma faktorer som framkommit i resultatet av de artikelgranskningar som genomförts inom ramen för studien. De olika faktorerna är: ? tiden som den anestesiansvarige lägger ned på dokumentation ? brist på korrekt och tillförlitlig registrering av vitala parametrar i anestesijournalen ? utslätning av hemodynamiska värden för att uppnå en försköning av anestesijournalens utseende. ? artefakter ? hjälpmedel vid riskanalyser ? mera korrekt och objektiv rapportering av patientens hemodynamiska data ? utbildning..