I nordeuropeiska städer och inte minst i Sverige finns tack vare vår omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mångfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mångfald inom fysisk planering och ärendehantering ligger i och med det kommunala planmonopolet på kommunerna. Syftet med studien var därför att utifrån ett top-down perspektiv identifiera samstämmighetet gällande urban biologisk mångfald i kommunala Dokument. Detta följdes av en jämförelse av hur det kommunala arbetet med urban biologisk mångfald redovisas i några av Örebro och Uppsalas kommunala planeringsDokument. Studien genomfördes främst med hjälp av Dokumentstudier samt en kompletterande intervju.

Europeiska försvarsmakter har sedan kalla krigets slut präglats av statiska eller krympande försvarsbudgetar. Det är något som slår särskilt hårt mot materielanskaffning vars kostnadsökning överstiger normal inflation. I strävan att bibehålla förmågebredd och djup ingås multinationella samarbetsarrangemang i effektivitetsökande och kostnadsbesparande syfte. Europaforskaren Tomas Valasek har från ett lessons learned- perspektiv identifierat karaktäristikum för framgångsrika försvarssamarbeten. Studiens syfte är att undersöka om dessa framgångsfaktorer kan appliceras även på en lägre analytisk nivå som för studien utgörs av fallet Archeranskaffningen. Framgångsfaktorerna har en generell natur och hur de tolkas för den här studien definieras genom att sätta dem i relation till rådande forskningsläge.  Analysen bygger på att sätta varje faktor i relation till Archeranskaffningen för att skapa en helhetsbild av om anskaffningens utgång kan förstås och förklaras utifrån Valaseks teori.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur reflektions- respektive produktionsinriktat ledarskap förhåller sig till nutida diskurs om militärt ledarskap inom den svenska försvarsmakten och Försvarsmaktens utbildningar. Två frågor ställdes: På vilket sätt ges uttryck för ett reflektions- respektive produktionsinriktat ledarskap i, inom försvarsmakten och Försvarsmaktens utbildningar 2008-2010, svenska dagsaktuella militära texter om ledarskap? Kan olika tendenser skönjas, där en inriktning betonas på bekostnad av den andra, eller där båda inriktningarna låter sig förenas?Litteraturstudien hade en kvalitativ ansats med inslag av hermeneutik. Från på förhand bestämda inklusions- och exklusionskriterier valdes nio olika texter/Dokument ut. Från dessa Dokument erhölls svar till frågorna.Resultatet sammanfattades i tre slutsatser:1.

Investeringsbedömning är inte bara kalkyleringar och beräkningar. Människor påverkar och styr de data som ligger till grund för beslutsfattande och dessa individer kan därmed styra processen mot sina egna mål. Studien fokuserar på ett kommunalt investeringsprojekt, uppförandet av Arena Vänersborg. Investeringsprocessen, från planering och budgetering till slutförande av projektet studerades. Kostnadsavvikelser och styrningen i processen undersöktes och analyserades.

På Scanias R&D-avdelning i Södertälje sker dagligen tester av deras fordon, både av lastbilar och bussar. Många av provningarna kräver att fordonen är lastade för att kunna testa prestandan. Vid lastning av lastbilar finns ett välprövat system, men när det kommer till bussar finns inget fungerande system för hur lastningen ska ske. Många olika varianter finns och i slutändan används den lösning som passar bäst för stunden. Avsikten med detta projekt är att kartlägga hur lastning ska kunna utföras på ett rätt sätt med avseende på säkerhet och hållbarhet, samt ta fram en ny flexibel konstruktion som medverkar till att lastning blir ett enklare moment.Vid avdelningen NB (Hybrid Technology Development) testas fordon dagligen.

Författarna till detta arbete fick en förfrågan från den pedagogiska utvecklaren på Storvreta förskoleenhet om att förverkliga ett utav Uppsala kommuns sju rumskoncept. Rumskoncepten är ett led i Uppsala kommuns strävan efter att skapa så likvärdig utbildning som möjligt på alla kommunala förskolor. Denna rapport beskriver den process som författarna genomgick i skapandet av en utforskande sandmiljö inomhus på en förskola. I skapandet av den upplevelseprototyp som placerades på den aktuella förskolan utgick författarna dels ifrån Ett förståelsefördjupande Dokument om lärmiljöer, men även från de tankar och idéer som Uppdragsgivare och Användare framförde. Det arbetssätt som författarna valde att använda för att utveckla prototypen var en Human-Centered design.

BakgrundVi har undersökt projektet One Laptop per Child vilket är datorprojekt startat i USA med syfte att förse elever i utvecklingsländer med varsin dator i undervisningen. Sedan år 2000 har Rwanda påbörjat en tydlig satsning för landets utveckling. IKT har en stor roll ochgenomsyrar alla officiella Dokument, från regering till läroplaner. I officiella Dokument från OLPC figurerar uttrycket Learning by doing, vilket är starkt förknippat med John Dewey och hans pedagogiska tankar. Forskningen kring datorer i skolan och antalet datorer per elev är oenig, men gemensamt för den forskning vi har tagit del av är att skolor som arbetar med datorer avkrävs en tydlig struktur kring upplägget.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på hur elever och lärare i en klass, som ingår i projektet One Laptop per Child, i Rwandas huvudstad Kigali förhåller sig till och använder sig av datorn i undervisningen.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med inspiration från etnografin där vi har använt oss av observationer och intervjuer vid insamlandet av data.

Se Dokument.

Detta arbete skrevs på Kalix kommun. Arbetet gick ut på att göra en Masterplan för kommunen. Arbetet gick ut på att inventera och presentera befintliga och planerade markområden för olika typer av etableringsmöjligheter för Kalix näringsliv och utomstående aktörer. En viktig del i arbetet var att samla all nödvändig information vad gäller etableringar, tillgänglig mark, nödvändig infrastruktur samt tomt- och lokalpriser i samma Dokument. Att ha så mycket fakta som möjligt i samma Dokument underlättar både för kommunen och för näringslivet.

Inledning: Under vår utbildning till specialpedagoger har det förekommit flera diskussioner om hur och vad skolan och förskolan skriver fram om barn i olika Dokument. Ett av dessa Dokument är individuell utvecklingsplan (IUP) vilken skolans pedagoger är ålagda att utforma för samtliga barn. Förskolan har ej detta krav då dess läroplan är utformad efter strävansmål. Tidigare forskning visar att IUP ändå är ett vanligt förekommande fenomen i förskolan. Då vi själva är utbildade förskollärare och har egna erfarenheter av arbetssättet individuella utvecklingsplaner väcktes nyfikenhet över hur IUP på olika sätt kan användas i den pedagogiska verksamheten.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder och uppfattar fenomenet individuella utvecklingsplaner som Dokumentation.

Att beträda Ann Jäderlunds poetiska landskap i samlingen Som en gång varit äng är en omtumlande upplevelse. Den värld man möter i dikterna är rik på symboler/metaforer och bilder insvepta i bedrägligt prunkande grönska med starkt erotiska undertoner. Dikternas utgångspunkt är ofta traditionella bilder av kvinnligt/manligt som sedan bearbetas och dekonstrueras. Denna dekonstruktion av konventionella och vedertagna begrepp analyseras i min uppsats, ur ett feministiskt/eklektiskt perspektiv, genom fördjupade närläsningar av den poetiska texten..

EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia då tio nya medlemsländer inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundläggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlägger en viktig principiell fråga som är av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av fråga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU.

Arbetet har som syfte att undersöka hur kommuners arbete med fysisk tillgänglighet finns med från visioner i översiktsplanen till detaljplanens utformning. Arbetet har sin utgångspunkt i två Dokument, Boverkets granskning av tillgänglighet i översiktsplaner och årets rapport från Humana där landets kommuner undersökts i sitt arbete med tillgänglighet utifrån ett mer praktiskt perspektiv. De två kommunerna som ingår i detta arbete är Trelleborgs och Osbys kommun. Trelleborg är en av de tre kommuner som Boverket lyfter fram som föredöme i sin granskning och Osby är för andra året i rad på första placering i Humanas rankning av kommunerna. Det intressanta är att Boverkets och Humanas undersökningar befinner sig på två nivåer i planeringsprocessen, Boverket på den översiktliga och Humanas på den detaljerade, och om de två kommunernas Dokument visar sig stämma med denna indikation eller ej.

Detaljplaner upprättas och antas när områden ska exploateras och bebyggas. Plan- och bygglagen säger att vissa handlingar måste upprättas under detaljplaneprocessen. Ett Dokument som ofta upprättas, i synnerhet vid större exploateringsprojekt, kallas för gestaltningsprogram. Upprättandet av gestaltningsprogram är däremot inte ett krav uttryckt i lagen. Gestaltningsprogram upprättas framför allt för att det finns en önskan om att kunna få en bild av det nya områdets karaktär och stil.

Bakgrund: Under det senaste decenniet har det skett stora förändringar inom redovisningsområdet.Detta har, i sin tur, lett till att regelverken har blivit för komplicerade för mindre företag.BFN har, på regeringens uppdrag, arbetat fram ett förenklingsprojekt, vars syfte är att samla redovisningsreglernai ett Dokument. Vidare innehåller detta projekt många förenklingar och förtydliganden.K2 har bemötts av massiv kritik från olika instanser.Uppsatsen behandlar följande forskningsfrågor:·Vad är den generella uppfattningen av K2 och upplever användarna regelverket som förenklande?· Finns det några anledningar att inte tillämpa K2 i dagsläget?· Medför K2 några skillnader jämfört med gällande regler eller är det allmänna rådet redanpraxis hos mindre företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka de befintliga åsikterna om detta regelverk samt undersökaom användningen av K2 reglerna har inneburit en förenklad redovisning för användarnaav det nya regelverket.Metod: Uppsatsen är skriven utifrån ett kvalitativt förhållningssätt och med en induktiv forskningsansats.Primärdata är insamlad genom semistrukturerade intervjuer.Regelverket: De största förändringarna med K2 är att reglerna är samlat i ett komplett Dokument.Dessutom innehåller K2 färre redovisningsalternativ. Endast kostnadsslagsindelad resultaträkningtillåts, samt förenklade regler för periodisering och avskrivningar och förbud mot att aktiveraegenupparbetade immateriella tillgångar. Vidare har antalet tilläggsupplysningar minskat kraftigt.Slutsats: Respondenterna är tveksamma till om fler företag kommer att applicera K2 i dagsläget,eftersom resultat av flera pågående projekt kommer att ha inverkan på K2.